Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
En man i Sverige tjänar i genomsnitt 37 200 kronor i månaden. Genomsnittslönen för kvinnor är 33 500 kronor. Det betyder att kvinnornas lön är 90,1 procent av männens. Det visar Medlingsinstitutets senaste rapport över löneskillnaderna i Sverige.
Löneskillnaderna beror på flera olika saker. Den viktigaste faktorn är att kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika lönenivåer. Män arbetar i högre utsträckning i privat sektor – där lönerna är högre – och kvinnor i högre utsträckning i offentlig sektor, där lönerna är lägre. Det beror i sin tur bland annat på hur olika yrken värderas och på hur lönebildningen fungerar.
Minst är skillnaden inom kommunal sektor där män i snitt tjänar 2,4 procent mer än kvinnor. Störst – 18,8 procent – är skillnaden i regionerna. Det beror på att regionanställda män och kvinnor i högre utsträckning har olika yrken.
Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Enligt Medlingsinstitutet går det dock inte att säga att skillnaden beror på könsdiskriminering. Den skulle delvis kunna bero på det, men kan också bero på andra faktorer som inte undersökts.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat varje år sedan 2007, då Medlingsinstitutet började undersöka skillnaderna. År 2007 var skillnaden 16,4 procent och har alltså minskat med 6,5 procentenheter.
– Det är glädjande att se hur skillnaden minskar från år till år. Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, säger IreneWennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Att skillnaden minskar beror bland annat på att fler kvinnor arbetar i mansdominerade branscher och att fler kvinnor är chefer.
Hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkas av coronakrisen är fortfarande oklart. Om många lågavlönade kvinnor blir arbetslösa på grund av krisen kommer skillnaderna att minska. Om krisen främst drabbar lågavlönade män blir följden den motsatta.
Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Den får man fram genom att ta bort faktorer som påverkar lönen, såsom yrke, sektor, utbildning, ålder och om en person arbetar hel- eller deltid.
Den oförklarade löneskillnaden kan helt eller delvis bero på könsdiskriminering, men enligt Medlingsinstitutet går det inte att bevisa det.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.