Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Löneskillnaderna minskar för tolfte året i rad

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Förra året var skillnaden 9,9 procent. Men risken finns att coronapandemin ökar klyftan.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat årligen sedan 2007, då Medlingsinstitutet började mäta skillnaden. Shutterstock

En man i Sverige tjänar i genomsnitt 37 200 kronor i månaden. Genomsnittslönen för kvinnor är 33 500 kronor. Det betyder att kvinnornas lön är 90,1 procent av männens. Det visar Medlingsinstitutets senaste rapport över löneskillnaderna i Sverige.

Löneskillnaderna beror på flera olika saker. Den viktigaste faktorn är att kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika lönenivåer. Män arbetar i högre utsträckning i privat sektor – där lönerna är högre – och kvinnor i högre utsträckning i offentlig sektor, där lönerna är lägre. Det beror i sin tur bland annat på hur olika yrken värderas och på hur lönebildningen fungerar.

Minst är skillnaden inom kommunal sektor där män i snitt tjänar 2,4 procent mer än kvinnor. Störst – 18,8 procent – är skillnaden i regionerna. Det beror på att regionanställda män och kvinnor i högre utsträckning har olika yrken.

Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Enligt Medlingsinstitutet går det dock inte att säga att skillnaden beror på könsdiskriminering. Den skulle delvis kunna bero på det, men kan också bero på andra faktorer som inte undersökts.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat varje år sedan 2007, då Medlingsinstitutet började undersöka skillnaderna. År 2007 var skillnaden 16,4 procent och har alltså minskat med 6,5 procentenheter.

– Det är glädjande att se hur skillnaden minskar från år till år. Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, säger IreneWennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Att skillnaden minskar beror bland annat på att fler kvinnor arbetar i mansdominerade branscher och att fler kvinnor är chefer.

Hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkas av coronakrisen är fortfarande oklart. Om många lågavlönade kvinnor blir arbetslösa på grund av krisen kommer skillnaderna att minska. Om krisen främst drabbar lågavlönade män blir följden den motsatta.

Svårt att bevisa diskriminering

Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Den får man fram genom att ta bort faktorer som påverkar lönen, såsom yrke, sektor, utbildning, ålder och om en person arbetar hel- eller deltid.

Den oförklarade löneskillnaden kan helt eller delvis bero på könsdiskriminering, men enligt Medlingsinstitutet går det inte att bevisa det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.