Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Visst kan man tycka att en rejäl lönehöjning skulle sitta fint. Och vara fast övertygad om att en sexsiffrig månadslön skulle göra en så mycket lyckligare.
Men enligt forskningen är det inte solklart så.
En inflytelserik amerikansk studie från 2010 visade att vi bara blir lyckligare, i studien benämnt som mer välmående, upp till en viss månadsinkomst (motsvarande cirka 50 000 kronor, se faktaruta). Efter det planar lyckokurvan ut.
En stor, nyare amerikansk studie kom dock fram till ett annat resultat. Den visade att det inte finns någon sådan gräns. Lyckokurvan fortsätter att peka uppåt.
– Eftersom den senaste studien är välgjord bedömer jag att det inte finns någon övertygande bevisning för en tydlig brytpunkt, säger lyckoforskaren Filip Fors Connolly, doktor i sociologi vid Umeå universitet.
Den uppfattningen delas av Markku Ojanen, professor emeritus i psykologi vid Tammerfors universitet, som länge forskat om lycka.
– Men generellt kan man säga att om man har en ekonomisk grundtrygghet så att man kan sköta vardagliga saker och inte behöver räkna varenda krona i affären, så är exempelvis goda relationer, att man har ett intressant arbete och att man trivs på jobbet mycket viktigare för hur lycklig man är, säger han.
Enligt forskningen beräknas den egna inkomsten bara förklara två, tre procent av hur lyckliga människor i Sverige är. Dessutom är sambandet mellan lycka och nationell rikedom starkare än det är mellan lycka och vår egen inkomst, påpekar Filip Fors Connolly.
– När man generellt har en högre levnadsstandard i ett land så innebär det också att man har bättre sjukvård, mindre korruption och annat som hör ihop med nationell rikedom. Och vi vet att människor i länder med hög nationell rikedom är betydligt mer nöjda med livet än människor i fattiga länder, säger han.
Om man inte behöver räkna varenda krona i affären så är relationer och ett intressant arbete viktigare
En sak som Filip Fors Connolly själv har undersökt är hur mycket ens status i arbetslivet påverkar ens välbefinnande, eller hur lycklig man är.
Han kom då fram till att de personer som har ett högstatusyrke också är mer nöjda med livet. Vilket han menar delvis beror på att de har en högre inkomst. Men samtidigt fann han att de här individerna var mer nöjda än de som hade en lika hög inkomst men som hade ett yrke med lägre status.
– Vad det beror på kan jag bara spekulera i. Men det skulle exempelvis kunna vara att den som har ett högstatusyrke också har mer stimulerande arbetsuppgifter och självbestämmande i sitt arbete, säger Filip Fors Connolly.
– En annan förklaring kan vara att personer med högstatusyrken blir behandlade med mer respekt, både på jobbet och privat. Men om det också beror på att man har en högre lön, vilket i sig kan höja ens status, är oklart.
Oavsett om det finns en gräns för när en högre inkomst gör en påtagligt lyckligare så har en studie vid Stockholms universitet visat att en rättvis lön är viktigare än att den är hög.
– Det vi funnit är att anställdas upplevelse av hur rättvis lönesättningen och lönen är, vid sidan av ens förutsättningar på jobbet, är viktigare än en hög lön. Och det både för att skapa trivsel, engagemang, goda prestationer, en vilja att stanna kvar och ett högre välbefinnande, säger Magnus Sverke, professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Markku Ojanen påpekar att vi lever i en värld där allt jämförs.
– Eftersom vi tror så starkt på jämställdhet i vårt samhälle så är negativa upplevelser, som att man upplever sig ha en orättvis lön, inte bra för självkänslan. Det kan göra en bitter, vilket varken är bra för vår fysiska eller psykiska hälsa och kan gör oss mindre motiverade att göra ett bra arbete, säger han.
Vad tror då lyckoforskarna händer med arbetsklimatet och lyckokänslan på en arbetsplats där alla tjänar lika mycket?
– Om det ska fungera måste också alla acceptera att vissa jobbar mer, andra mindre, och då kanske också gör ett bättre arbete än en själv, säger Markku Ojanen.
– Jag tror att det kan fungera bra under försättning att alla eller de flesta på arbetsplatsen motiveras av andra saker än lönen, säger Filip Fors Connolly.
Källor: Filip Fors Connolly och Markku Ojanen
* I studien High income improves evaluation of life but not emotional well-being (Kahneman & Deaton, 2010) angavs en årsinkomst på 75 000 dollar (knappt 70 000 kronor per månad i dagens penningvärde) som en brytpunkt för när lyckokurvan planar ut. I Sverige brukar man tala om 50 000 kronor.
* Studien om att det inte finns någon gräns heter Experienced well-being rises with income, even above $75,000 per year (Killingsworth, 2021).
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort.
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.
Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.
Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
IT & Telekom: 73 984
Farmaci & Hälsa: 68 256
Konsult & Finans: 66 909
Media & Kommunikation: 65 197
Industri & Teknik: 63 117
Energi & Miljö: 62 596
Bygg & Fastighet: 59 908
Handel: 59 747
Transport & Logistik: 56 501
Organisationer & Föreningar: 52 577
Service & Tjänster: 49 710
20–24: 36 866
25-29: 44 421
30-34: 52 453
35-39: 58 315
40-44: 62 818
45-49: 65 463
50-54: 66 177
55-59: 64 969
60- : 62 355
Stockholm: 69 064
Göteborg: 63 928
Sydväst: 62 307
Småland: 57 405
Uppland: 56 882
Östra Sörmland/Gotland: 56 798
SjuHall: 56 752
Mälardalen: 56 208
Öst: 56 034
Bergslagen: 55 961
Värmland: 55 149
Sydost: 55 039
Skaraborg/Väst: 54 557
Västerbotten: 53 872
Gävleborg: 53 859
Dalarna: 52 793
Norrbotten: 51 764
Mellannorrland: 51 135
Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.
Can I get money from the wage guarantee if my employer goes bankrupt?
All employees, regardless of employment form, are covered by the state wage guarantee. You can receive compensation even as a CEO.
To be entitled to the wage guarantee, you must be available to the labor market. Unionen's recommendation is that you register as unemployed with the Employment Service.
