År 2050 väntas 24-31 procent av befolkningen i Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige, Danmark, Island, Estland och Norge vara över 65 år. Låga födelsetal, högre medellivslängd och stora pensionsavgångar är tre viktiga förklaringar till utvecklingen. Från de baltiska länderna har avflyttningen av ung välutbildad arbetskraft dessutom varit stor.

Vi måste ge folk den bästa möjliga utbildningen så att de kan växla mellan olika branscher i takt med att de blir äldre

När befolkningen blir äldre ökar trycket på pensionssystemet och efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. För att välfärden ska kunna finansieras i framtiden måste fler arbeta längre. Det är de flesta forskare, ekonomer och politiker eniga om.

– Arbetar inte fler kommer pensionssystemen att kollapsa. Men forskning visar att människor blir äldre och håller sig friska längre. De kan därför arbeta längre, och många vill också fortsätta att jobba efter att de nått pensionsåldern, säger Paul Becker, gästforskare på det tyska Max Planck-institutet, som i fredags presenterade en rapport om den åldrande befolkningen runt Östersjön. 

Det klassiska argumentet för att inte senarelägga pensioneringen är att anställda med fysiskt tunga arbeten, som byggarbetare och vårdpersonal, inte klarar att arbeta längre än vad de gör i dag. Men hälsan och medellivslängden förbättras för alla yrkesgrupper, enligt Paul Becker.

– Samtidigt måste vi säkerställa att det finns möjlighet att sluta arbeta för dem som inte orkar fortsätta, säger han.

För att fler ska stanna på arbetsmarknaden längre betonar forskarna vikten av att människor får vidareutbildning och yrkesutbildning under hela arbetslivet.

– Vi måste ge folk den bästa möjliga utbildningen så att de kan växla mellan olika branscher i takt med att de blir äldre. På äldre dagar kan till exempel fysiskt arbete ersättas med mer planeringsarbete, säger forskaren Andreas Edel, också från Max Planck-institutet.

Han tillägger att det är angeläget att inte vänta med att planera för den senare delen av arbetslivet tills man redan har fyllt 60 eller 65 år.

– Behovet av vidareutbilding bör tas upp redan i gymnasiet och på universitetet. Karriärplanering borde också erbjudas vid ländernas arbetsförmedlingar och finnas tillgänglig hela livet. Där ska det gå att få hjälp med att reda ut vad man skulle kunna arbeta med när man blir äldre och om det behövs någon vidareutbildning, säger Andreas Edel.

Äldre människor arbetar långsammare, men gör färre dyra misstag

Frågan är om det är nödvändigt att fler arbetar längre när artificiell intelligens och robotar väntas ta över många arbetsuppgifter i framtiden.

– I samband med industrialiseringen försvann många jobb, men människor fick nya arbetsuppgifter. Jag tror att det blir på samma sätt nu. Det livslånga lärandet innebär att vi förbereder oss och anpassar oss till den nya teknologin och att arbeta inom nya branscher, säger Andreas Edel.

En utmaning när det gäller att öka andelen äldre på arbetsmarknaden är att minska företagens fördomar om att äldre medarbetare är mindre produktiva och har större sjukfrånvaro än annan personal.

– En studie visar att äldre människor arbetar långsammare. Men de gör färre dyra misstag tack vare sin arbetslivserfarenhet. Åldersblandade arbetsplatser har även andra fördelar. Personalen går inte i pension samtidigt och kunskapsöverföring mellan generationerna underlättas, säger Andreas Edel.