Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Vinna är inte allt för Håkan Ericson

Vinna är inte allt. En kram av en tidigare spelare kan vara lika viktigt för Håkan Ericson, förbundskaptenen som utsetts att leda OS-laget för herrar i fotboll i Rio.
Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Förbundskapten som blir lugn av att lyssna på Winnerbäck och Goldfrapp och får energi av Santana och Steely Dan. Fredrik Sandberg / TT

I sportens värld är väl att vinna den starkaste drivkraften?
– I tävlingssituationen är den stark. Och det var den drivkraften som tog mig till fotbollen från början. Men med tiden tycker jag att andra saker blivit allt viktigare.

Hur menar du?
– Den stora euforin kan komma när jag har jobbat länge med en teoretisk del kring hur vi ska spela och jag ser hur den omsätts i praktik. Eller när en spelare lyckas efter att vi har jobbat med de mentala delarna. Den processen ger numera nästan mer tillfredsställelse än att vinna. Men visst bedöms vi efter resultat, så ja, vinsten är viktig.

Andra saker som lyfter dig?
– När en spelare som jag har haft tidigare kommer fram, säger hej och kramar om mig trots att vi kanske har tampats en hel del. Den belöningen är enorm.

Är du bra på att ta fram det bästa hos människor?
– Jag har nog lyckats och misslyckats. Men det är klart att jag på de här 30 åren har haft spelare som gått från medelmåttiga till landslagsnivå. Det behöver inte alltid vara min förtjänst. Men ibland.

Hur får du någon att växa?
– Skapar en relation, visar att jag bryr mig om och visar att jag tror på att den kan lyckas. Ofta sätter vi människor upp begränsningar för oss själva. Det gäller att ta bort dem hos spelarna. De behöver kanske lära sig att tänka och göra på ett annat sätt.

Hur ser du på obekväma beslut?
– Att våga stå för ett beslut och ge spelaren en förklaring till varför den inte blir uttagen är bland det viktigaste i ledarfunktionen. För att man ska kunna gå vidare och inte stå med en massa obesvarade frågor. Tyvärr är det för få ledare som törs ta de obekväma samtalen.

Det är ett utsatt jobb du har.
– Jag har gått i väggen en gång. Då var belöningarna i förhållande till arbetsinsatsen inte tillräckliga.

Hur kom du tillbaka?
– Jag behövde hjälp med att ändra mitt beteende. Det ligger lite i sakens natur att det är svårt att göra själv. Det handlar om att planera min tid klokt och att lägga in återhämtningsdagar.

Med EM-kval och OS ökar kraven ...
– Ja, det blir en utmaning. Jag vill komma så långt som möjligt inom fotbollen – i harmoni med mig själv.

Var hittar du själv inspiration?
– Från fotboll, kollegor och musik. Jag har skapat spellistor beroende på vilken sinnesstämning jag vill uppnå.

 

Text: PER CORNELL

HÅKAN ERICSON:

BEFATTNING: Förbundskapten för U21-landslaget i fotboll för herrar.

ÅLDER: Strax 56 år.

AKTUELL: OS i Rio de Janeiro. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.