Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Varför ska chefen gå på kurs?

Att enbart skicka chefen på kurs är som att låta ena parten i en relation gå i parterapi. Johan Bertlett, forskare och organisationskonsult, pekar på vikten av att tänka efter före. Det gäller att skilja på om man vill utveckla chefen eller ledarskapet.
Publicerad
Sira Anamwong/Colourbox
Att enbart skicka iväg en ensam chef när man vill förändra ledarskapet är som att bara låta den ena parten i en dysfunktionell familj gå i familjerådgivning, enligt Johan Bertlett. Sira Anamwong/Colourbox

Det anordnas chefs-, ledar- och ledarskapsutbildningar för enorma belopp varje år. Bara de 75 medlemsföretagen i branschföreningen Sveriges auktoriserade utbildningsföretag omsätter omkring sex miljarder kronor varje år. Är det väl investerade pengar?

Läs mer: 5 heta ledarstilar

– Varje organisation får besvara det själv. Får de utfall och resultat så är det väl investerat. Men man ska vara klar över att det kan finnas negativa konsekvenser. Det viktiga är att förstå vad man vill uppnå med chefskursen. Redan här börjar problemen, säger Johan Bertlett, doktor i psykologi och universitetslektor vid Lunds universitet.

Han arbetar själv som organisationskonsult, med processer, coachning och beteendeförändringar, så han är med andra ord inte motståndare till att skicka chefen på kurs. Men innan man gör det bör man fundera över om det är ledaren eller ledarskapet som ska utvecklas.

Läs mer: Hur ska en bra chef vara?

Ledaren ser man ur ett individuellt perspektiv. Ledarskapet däremot handlar mer om ett kollektivt perspektiv, det är en relationell aktivitet om respekt, kommunikation och dynamik som uppstår mellan minst två parter.

– Problemet är att man vill ha något relationellt och pratar om ledarskapet men sedan bara skickar iväg en ensam chef. Att ledaren blir mer tillitsful betyder inte nödvändigtvis att det skapas mer tillit. En ganska enkel frågeställning blir så himla svår på arbetsplatsen. Det är som att bara låta den ena parten i en dysfunktionell familj gå i familjerådgivning, säger Johan Bertlett.

Och berättar att bra studier publicerade i stora amerikanska tidskrifter visar att ledarutvecklingskurser har liten effekt på ledarskapet. Ledarkurser förbättrar endast ledarskapet med knappa tio procent.

Tanken att chefen efter en kurs sedan ska komma hem och utbilda sin personal är enligt honom fel. Fiktiva övningar i exempelvis svåra samtal har enligt Johan Bertlett inte heller något större värde. När man väl ska ta det svåra samtalet på riktigt så är det en helt annan sak att då hantera rädslor och ångest eller försöka ta kontroll.

– Men kan inte heller bara ta ett verktyg ur sitt sammanhang. Om man jämför med trädgårdsskötsel, så måste man först fundera över hur rabatten ser ut och vad som ska göras där innan man väljer kratta eller sekatör. Det är samma med ledarskapet, man måste göra en ordentlig behovsanalys innan man väljer metod. I allt för stor utsträckning säljs det in metoder utan att tänka på vilket behov eller utmaning de är till för, säger han.

Johan Bertlett förtydligar att han inte är motståndare till ledarutveckling. På individnivå kan de ha en viktig funktion. Till exempel kan en ny och osäker chef dra stor nytta av att åka iväg till en trygg miljö och arbeta med sig själv, för att kunna utföra sitt arbete bättre, känna sig tryggare samt lära sig hantera känslor och tankar.  Men man lägger ett stort ansvar på chefer om man bäger att de efter en kurs ska åka hem och genomföra en massa förändringar.

Han hänvisar till talesättet "så som du tränar tävlar du".

– Det kan exempelvis hjälpa att en ledningsgrupp som arbetar mycket tillsammans får öva tillit och förtroende. Jag tror på att involvera individen i relation till gruppen och arbeta med uppgifter som existerar i vardagen.

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

5 frågor att ställa innan du väljer kurs:

  • Vad är behovet, utmaningen eller problemet?
  • Vad vill du uppnå med utvecklingsinsatsen?
  • Är målet att utveckla ledaren eller ledarskapet?
  • Vilka förmågar ska tränas?
  • Vad är det önskade utfallet?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.