Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Karaten gjorde Stina till en bättre chef

Vd:n Stina Flogell är karateinstruktör på fritiden. Det har lärt henne nyttan med tydligt ledarskap och effekten av positiv förstärkning.
Publicerad 22 september 2023, kl 06:00
Vd:n Stina Flogell i karatedräkt i träningslokalen.
Hon har svart bälte i karate - och ledarskap. Karate kan låta våldsamt, men Stina Flogell, vd på Megger Sweden, poängterar att filosofin enbart handlar om självförsvar. Foto: Gustaf Waesterberg.

Varför började du med karate?

– Jag var i 20-års åldern och började för att känna mig tryggare på stan och göra något mer än att bara gå på gym. Karate ger inte bara en bra fysisk träning utan blir även ett sätt att leva och en introduktion till den spännande japanska kulturen. Sporten har gett mig väldigt mycket och många nya vänner i flera länder.

Hur ofta tränar du?

– Nästan varje dag, men just nu har jag en paus på grund av en axelskada – som inte beror på karaten.

Hur får du träningen att gå ihop med familjeliv och jobb?

– Det är lätt att fastna i jobb och då har det bara varit bra med specifika träningstider att passa. Träningen ger mig mycket energi, så övriga prioriteringar hinner jag ändå med.

Stina Flogell.

Har du haft nytta av karaten i ditt ledarskap?

– Ja, på många sätt. Den har bidragit till att jag är en lugnare och tryggare människa. Jag har under flera år varit instruktör för barngruppen. Där har jag verkligen lärt mig nyttan med tydligt ledarskap och effekten av positiv förstärkning när man vill utveckla andra.

Hur har det gått på dina tävlingar?

– Att tävla är ett sätt att utmana sig själv. Jag har både tävlat på hemmaplan och utomlands. Den tävling jag är mest stolt över var när jag tog silvermedalj i ”Senior Master Kata”-klassen i Shanghai 2017.

Hur reagerar folk när du berättar om ditt fritidsintresse?

– Många skämtar och säger: ”Då gäller det att passa sig.” Jag brukar svara att det är tvärtom, de kan känna sig trygga, för någon som tränar karate skulle aldrig gå till attack – vi tränar självförsvar.

Har du någonsin använt karaten i självförsvarssyfte?

– Man får lära sig att det är bara en absolut sista utväg att använda sin kunskap. Vid ett tillfälle i min ungdom har jag haft nytta av det karaten skapat. Jag var på väg hem sent en kväll och blev förföljd av två män som ville att jag skulle följa med dem. När den ena tog tag i mig lyckades jag göra mig fri och springa därifrån.

Har man en fördel av att vara kort i växten?

– Jag är 159,5 cm och skulle vilja säga att det finns för- och nackdelar med allt. Är man liten och nätt är man ofta snabbare och smidigare än någon som är större och kraftigare. Man får helt enkelt lära sig att utnyttja sina egna styrkor.

Har du några tips till den som funderar på att börja med sporten?

– Var inte rädd att testa. De flesta klubbar har prova-på-dagar och det är väldigt vanligt att börja samtidigt som sina egna barn – på köpet får man ett gemensamt intresse. 

Text: Katarina Markiewicz.

STINA FLOGELL

GÖR: Vd och styrelseledamot på Megger Sweden AB.

ÅLDER: 56.

BOR: Stockholm.

FAMILJ: Två vuxna barn och barnbarn.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.