Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Karaten gjorde Stina till en bättre chef

Vd:n Stina Flogell är karateinstruktör på fritiden. Det har lärt henne nyttan med tydligt ledarskap och effekten av positiv förstärkning.
Publicerad
Vd:n Stina Flogell i karatedräkt i träningslokalen.
Hon har svart bälte i karate - och ledarskap. Karate kan låta våldsamt, men Stina Flogell, vd på Megger Sweden, poängterar att filosofin enbart handlar om självförsvar. Foto: Gustaf Waesterberg.

Varför började du med karate?

– Jag var i 20-års åldern och började för att känna mig tryggare på stan och göra något mer än att bara gå på gym. Karate ger inte bara en bra fysisk träning utan blir även ett sätt att leva och en introduktion till den spännande japanska kulturen. Sporten har gett mig väldigt mycket och många nya vänner i flera länder.

Hur ofta tränar du?

– Nästan varje dag, men just nu har jag en paus på grund av en axelskada – som inte beror på karaten.

Hur får du träningen att gå ihop med familjeliv och jobb?

– Det är lätt att fastna i jobb och då har det bara varit bra med specifika träningstider att passa. Träningen ger mig mycket energi, så övriga prioriteringar hinner jag ändå med.

Stina Flogell.

Har du haft nytta av karaten i ditt ledarskap?

– Ja, på många sätt. Den har bidragit till att jag är en lugnare och tryggare människa. Jag har under flera år varit instruktör för barngruppen. Där har jag verkligen lärt mig nyttan med tydligt ledarskap och effekten av positiv förstärkning när man vill utveckla andra.

Hur har det gått på dina tävlingar?

– Att tävla är ett sätt att utmana sig själv. Jag har både tävlat på hemmaplan och utomlands. Den tävling jag är mest stolt över var när jag tog silvermedalj i ”Senior Master Kata”-klassen i Shanghai 2017.

Hur reagerar folk när du berättar om ditt fritidsintresse?

– Många skämtar och säger: ”Då gäller det att passa sig.” Jag brukar svara att det är tvärtom, de kan känna sig trygga, för någon som tränar karate skulle aldrig gå till attack – vi tränar självförsvar.

Har du någonsin använt karaten i självförsvarssyfte?

– Man får lära sig att det är bara en absolut sista utväg att använda sin kunskap. Vid ett tillfälle i min ungdom har jag haft nytta av det karaten skapat. Jag var på väg hem sent en kväll och blev förföljd av två män som ville att jag skulle följa med dem. När den ena tog tag i mig lyckades jag göra mig fri och springa därifrån.

Har man en fördel av att vara kort i växten?

– Jag är 159,5 cm och skulle vilja säga att det finns för- och nackdelar med allt. Är man liten och nätt är man ofta snabbare och smidigare än någon som är större och kraftigare. Man får helt enkelt lära sig att utnyttja sina egna styrkor.

Har du några tips till den som funderar på att börja med sporten?

– Var inte rädd att testa. De flesta klubbar har prova-på-dagar och det är väldigt vanligt att börja samtidigt som sina egna barn – på köpet får man ett gemensamt intresse. 

Text: Katarina Markiewicz.

STINA FLOGELL

GÖR: Vd och styrelseledamot på Megger Sweden AB.

ÅLDER: 56.

BOR: Stockholm.

FAMILJ: Två vuxna barn och barnbarn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.