Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så tar du bättre beslut

Halvera informationsmängden, våga tänka kritiskt och prioritera. Så kan du bli bättre på att ta beslut, enligt Ari Riabacke, föreläsare och doktor i risk- och beslutsanalys.
Åsa Frisk Publicerad
Ulf Berglund/TT
Sluta informationsknarka! Våga priortera och var kritisk. Så kan du bli en bättre beslutsfattare, enligt Ari Riabacke, som föreläste på arbetsmiljömässan Gilla Jobbet den 22 oktober. Ulf Berglund/TT

Tempot ökar, informationsmängden är enorm och valmöjligheterna många. Det gör att vi ofta tänker beslutsproblem i stället för beslutsmöjligheter.

- Vi lever i en snabb och komplex värld men med samma hjärna som en neanderthalare. Det är version 1.0 som gäller och ingen ny version är i sikte, säger Ari Riabacke.

En faktor som gör det svårare för oss i dag är att vi har tillgång till och tar in alldeles för mycket information. Vi har inte processer för att hantera all information.

- Vi anser oss behöva information, för då känner vi oss tryggare. Det betyder inte alls att vi blir bättre beslutsfattare. Hälften så mycket information är dubbelt så bra!

Enligt Ari Riabacke ger information oss människor ett dopaminpåslag. Vi blir informationsknarkare. Det är också därför vi kollar mejlen eller Facebook varannan minut. Något viktigt och livsavgörande kan ju ha inkommit.

Ytterligare en faktor som kan påverka vårt beslutsfattande är att vi är programmerade att tänka gammalt. Vi går helst på upptrampade stigar, vi tänker och gör som alla andra gör.

- Detta kallas "groupthink". För att komma ifrån det behöver det finnas kritiska röster. Människor som törs säga ifrån och ifrågasätta behövs i alla arbetsgrupper.

Gör så här!

Aris tips till dig som vill bli bättre på att fatta beslut:

  • Prioritera. Prioritera vilka 3-5 viktiga beslut, på jobbet eller i ditt liv, som du behöver fatta på kort och lång sikt.
  • Information. Fråga dig själv om du verkligen behöver mer information inför ett beslut. Halvera informationsmängden.
  • Processer. Var tydlig med dig själv och andra innan beslut fattas. Ställ alltid rätt frågor innan du kommer med rätt svar.
  • Mod. Att ha huvudet fullt med rädslor i stället för drömmar är förödande för ett bra beslutsfattande. Ta bort prestigetänk och rädslor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.