Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så tar du bättre beslut

Halvera informationsmängden, våga tänka kritiskt och prioritera. Så kan du bli bättre på att ta beslut, enligt Ari Riabacke, föreläsare och doktor i risk- och beslutsanalys.
Åsa Frisk Publicerad
Ulf Berglund/TT
Sluta informationsknarka! Våga priortera och var kritisk. Så kan du bli en bättre beslutsfattare, enligt Ari Riabacke, som föreläste på arbetsmiljömässan Gilla Jobbet den 22 oktober. Ulf Berglund/TT

Tempot ökar, informationsmängden är enorm och valmöjligheterna många. Det gör att vi ofta tänker beslutsproblem i stället för beslutsmöjligheter.

- Vi lever i en snabb och komplex värld men med samma hjärna som en neanderthalare. Det är version 1.0 som gäller och ingen ny version är i sikte, säger Ari Riabacke.

En faktor som gör det svårare för oss i dag är att vi har tillgång till och tar in alldeles för mycket information. Vi har inte processer för att hantera all information.

- Vi anser oss behöva information, för då känner vi oss tryggare. Det betyder inte alls att vi blir bättre beslutsfattare. Hälften så mycket information är dubbelt så bra!

Enligt Ari Riabacke ger information oss människor ett dopaminpåslag. Vi blir informationsknarkare. Det är också därför vi kollar mejlen eller Facebook varannan minut. Något viktigt och livsavgörande kan ju ha inkommit.

Ytterligare en faktor som kan påverka vårt beslutsfattande är att vi är programmerade att tänka gammalt. Vi går helst på upptrampade stigar, vi tänker och gör som alla andra gör.

- Detta kallas "groupthink". För att komma ifrån det behöver det finnas kritiska röster. Människor som törs säga ifrån och ifrågasätta behövs i alla arbetsgrupper.

Gör så här!

Aris tips till dig som vill bli bättre på att fatta beslut:

  • Prioritera. Prioritera vilka 3-5 viktiga beslut, på jobbet eller i ditt liv, som du behöver fatta på kort och lång sikt.
  • Information. Fråga dig själv om du verkligen behöver mer information inför ett beslut. Halvera informationsmängden.
  • Processer. Var tydlig med dig själv och andra innan beslut fattas. Ställ alltid rätt frågor innan du kommer med rätt svar.
  • Mod. Att ha huvudet fullt med rädslor i stället för drömmar är förödande för ett bra beslutsfattande. Ta bort prestigetänk och rädslor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad 21 februari 2025, kl 06:01
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.