Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så återkopplar du till chefen

En del tycker att det är svårt och obehagligt att ge feedback till sin chef. Men en bra chef välkomnar ärlighet, menar ledarexperten Malin Trossing.
Publicerad 12 oktober 2022, kl 06:03
Illustration av två personer som sitter mitt emot varandra.
Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritik till sin chef, men på ett genomtänkt sätt. Illustration: Christina Andersson

Det är lätt att kritisera sin chef för otydligt ledarskap eller konflikträdsla. Men chefen är ingen tankeläsare. Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritiken, men på ett genomtänkt sätt.

Det menar ledarexperten Malin Trossing. Hon är medveten om att många kan tycka att det är obehagligt att ge sin chef kritik, men samtidigt måste man som medarbetare förstå att det kan vara svårt för en chef att upptäcka allt som händer på arbetsplatsen eller i gruppen.

– På nästan varje arbetsplats finns det ett antal ögontjänare, alltså personer som gör som chefen önskar när hen ser, men så fort chefen inte är där pysslar med annat. Detta gör det svårt för chefen att verkligen se vad som bubblar under ytan.

Här ger Malin Trossing sina bästa återkopplingstips.

7 bra tips på hur du ger feedback till chefen

Välj rätt tillfälle

Det sämsta man kan göra är att ge feedback i stundens hetta eller om chefen är överhopad med jobb och möten. Är du osäker på lämplig tidpunkt så låt chefen boka in dig för ett samtal när det passar.

Konkretisera

Generalisera inte. Ge feedback med hjälp av konkreta exempel och data. Om du exempelvis tycker att din chef är otydlig, berätta när hen är det, vad otydligheten består i och hur det påverkar resultatet.

Föreslå lösningar

Handlar återkopplingen om specifika problem – diskutera möjliga lösningar.

Var ödmjuk

Ha en ödmjuk attityd. Få återkopplingen till en dialog, ett samtal i stället för att ”kasta” fram förslagen.

Prata chefens språk

I slutändan handlar det mesta om pengar och vinst för företaget. Få chefen att förstå att om en viss förändring inte görs kan missnöjda kollegor i fikarummet ge sämre arbetsmoral, vilket i sin tur kan minska företagets vinst.

Ha medarbetarens perspektiv

Ha alltid medarbetarperspektiv när du återkopplar. Feedback till chefen måste alltid utgå från vad du som medarbetare hör eller ser, inte vad du skulle göra om du själv vore chef. Genom att ge feedback på det sättet kommer chefen uppfatta den som mindre hotfull och kritisk.

Försök att ge positiv feedback

Till sist: För att utvecklas som ledare behöver även chefer få veta vad medarbetarna uppskattar. Det gör chefen motiverad att fortsätta på samma bana. Har du en chef som gör något extra bra? Våga säga det. Även chefer behöver få positiv feedback ibland.

Feedback i några konkreta situationer

När du retar dig på möten

Ni har återkommande morgonmöten och samma kollega tar upp nästan hela mötestiden med oväsentligheter – varje morgon.

Börja med att fråga chefen vad som är syftet med mötena. Berätta vad du saknar (konkretisera) och hur du skulle vilja att mötena var (ge förslag på lösningar).

Chefen ger otydliga uppdrag

Våra hjärnor fungerar olika. Ge konkreta exempel på uppdrag du fått som varit otydliga, varför de var otydliga (konkretisera) samt hur du skulle vilja att uppdragen tydliggjordes (lösningar).

Mobbning i teamet

Arbetsplatser ska ha nolltolerans mot mobbning och det är chefens ansvar att ta itu med. Berätta för chefen och fråga om hen är medveten om att mobbning förekommer i teamet. Får du inget gehör, tala om för chefen att du kommer att gå vidare till HR eller till skyddsombudet, men att du ville informera hen först.

Dålig information

Chefen informerar dåligt om omorganisationer, nyanställningar och liknande. Det här är absolut en bra återkopplingspunkt. Ha bara i åtanke att företag som är börsnoterade inte får avslöja framtida stora förändringar då det kan påverka börskursen.

Du blir förminskad

Chefen har stort kontrollbehov och förminskar din kunskap. Detta kan vara en svår nöt att knäcka. Du kan berätta hur du skulle vilja ha det. Samtidigt ska man vara medveten om att en chef med stort kontrollbehov kan ha svårt att ändra sig. Ser du det som ett stort problem är rådet att börja se dig om efter ett nytt arbete.

Text Katarina Markiewicz 

Ledarskap

Studie: Kvinnor vill helst inte leda män

Kvinnor leder helst andra kvinnor och undviker att leda män. Det är en slutsats från en svensk studie.
Oscar Broström Publicerad 15 november 2022, kl 06:30
Kvinnlig ledare står i rum framför medarbetare.
Kvinnor vill hellre leda andra kvinnor än män, visar en studie. Foto: Shutterstock

Två forskare i nationalekonomi har i ett experiment delat in 580 schweiziska studenter i olika grupper där de, efter att ha löst en uppgift tillsammans, skulle utse en gruppledare.

Ledarskapsviljan mellan män och kvinnor skiljde sig åt markant, men varierade baserat på gruppernas könsstruktur. Män hade generellt sett en högre ledarskapsvilja, oavsett om gruppen var mans- eller kvinnodominerad. När män graderade sin ledarskapsvilja mellan 1 och 10 var mäns vanligaste svar 10, det vill säga högst ledarskapsvilja.

Bland kvinnor var generellt sett ledarskapsviljan lägre. Kvinnors vanligaste svar när de skulle graderade sin ledarskapsvilja var 1.

Men kvinnor visade en högre vilja att leda en grupp om den var kvinnodominerad. Kvinnors genomsnittliga ledarskapsvilja var 6,0 i kvinnodominerade grupper och 4,6 i mansdominerade grupper.

"Kvinnor mindre inflytelserika"

Skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor drivs i hög grad av vilken roll kvinnor får i mansdominerade grupper.

– I studien är kvinnor mindre inflytelserika, skattar sin prestation lägre, och förväntar sig mindre stöd i valet av ledare än män. Dessa skillnader förstärks i mansdominerade miljöer och bidrar till kvinnors lägre vilja att leda, säger Eva Ranehill, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en kommentar till studien.

Rapporten visar också att könsskillnaden i viljan att leda inte handlar om kompetens. Forskarna drar slutsatsen att det kan vara bättre för kvinnor i mansdominerade områden på arbetsmarknaden att arbeta med andra kvinnor.

– För enskilda kvinnor i mansdominerade miljöer är det troligtvis bättre att arbeta tillsammans med andra kvinnor än att spridas ut ensamma i olika grupper. Det kan vara värt att tänka på vid utformning av alltifrån arbetsgrupper till regler för hur bolagsstyrelser ska se ut. Våra resultat talar för att det är bättre att besluta om en viss andel kvinnor eller män än att enbart kräva att det finns någon person av det underrepresenterade könet, säger Anna Sandberg, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.