Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så återkopplar du till chefen

En del tycker att det är svårt och obehagligt att ge feedback till sin chef. Men en bra chef välkomnar ärlighet, menar ledarexperten Malin Trossing.
Publicerad 12 oktober 2022, kl 06:03
Illustration av två personer som sitter mitt emot varandra.
Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritik till sin chef, men på ett genomtänkt sätt. Illustration: Christina Andersson

Det är lätt att kritisera sin chef för otydligt ledarskap eller konflikträdsla. Men chefen är ingen tankeläsare. Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritiken, men på ett genomtänkt sätt.

Det menar ledarexperten Malin Trossing. Hon är medveten om att många kan tycka att det är obehagligt att ge sin chef kritik, men samtidigt måste man som medarbetare förstå att det kan vara svårt för en chef att upptäcka allt som händer på arbetsplatsen eller i gruppen.

– På nästan varje arbetsplats finns det ett antal ögontjänare, alltså personer som gör som chefen önskar när hen ser, men så fort chefen inte är där pysslar med annat. Detta gör det svårt för chefen att verkligen se vad som bubblar under ytan.

Här ger Malin Trossing sina bästa återkopplingstips.

7 bra tips på hur du ger feedback till chefen

Välj rätt tillfälle

Det sämsta man kan göra är att ge feedback i stundens hetta eller om chefen är överhopad med jobb och möten. Är du osäker på lämplig tidpunkt så låt chefen boka in dig för ett samtal när det passar.

Konkretisera

Generalisera inte. Ge feedback med hjälp av konkreta exempel och data. Om du exempelvis tycker att din chef är otydlig, berätta när hen är det, vad otydligheten består i och hur det påverkar resultatet.

Föreslå lösningar

Handlar återkopplingen om specifika problem – diskutera möjliga lösningar.

Var ödmjuk

Ha en ödmjuk attityd. Få återkopplingen till en dialog, ett samtal i stället för att ”kasta” fram förslagen.

Prata chefens språk

I slutändan handlar det mesta om pengar och vinst för företaget. Få chefen att förstå att om en viss förändring inte görs kan missnöjda kollegor i fikarummet ge sämre arbetsmoral, vilket i sin tur kan minska företagets vinst.

Ha medarbetarens perspektiv

Ha alltid medarbetarperspektiv när du återkopplar. Feedback till chefen måste alltid utgå från vad du som medarbetare hör eller ser, inte vad du skulle göra om du själv vore chef. Genom att ge feedback på det sättet kommer chefen uppfatta den som mindre hotfull och kritisk.

Försök att ge positiv feedback

Till sist: För att utvecklas som ledare behöver även chefer få veta vad medarbetarna uppskattar. Det gör chefen motiverad att fortsätta på samma bana. Har du en chef som gör något extra bra? Våga säga det. Även chefer behöver få positiv feedback ibland.

Feedback i några konkreta situationer

När du retar dig på möten

Ni har återkommande morgonmöten och samma kollega tar upp nästan hela mötestiden med oväsentligheter – varje morgon.

Börja med att fråga chefen vad som är syftet med mötena. Berätta vad du saknar (konkretisera) och hur du skulle vilja att mötena var (ge förslag på lösningar).

Chefen ger otydliga uppdrag

Våra hjärnor fungerar olika. Ge konkreta exempel på uppdrag du fått som varit otydliga, varför de var otydliga (konkretisera) samt hur du skulle vilja att uppdragen tydliggjordes (lösningar).

Mobbning i teamet

Arbetsplatser ska ha nolltolerans mot mobbning och det är chefens ansvar att ta itu med. Berätta för chefen och fråga om hen är medveten om att mobbning förekommer i teamet. Får du inget gehör, tala om för chefen att du kommer att gå vidare till HR eller till skyddsombudet, men att du ville informera hen först.

Dålig information

Chefen informerar dåligt om omorganisationer, nyanställningar och liknande. Det här är absolut en bra återkopplingspunkt. Ha bara i åtanke att företag som är börsnoterade inte får avslöja framtida stora förändringar då det kan påverka börskursen.

Du blir förminskad

Chefen har stort kontrollbehov och förminskar din kunskap. Detta kan vara en svår nöt att knäcka. Du kan berätta hur du skulle vilja ha det. Samtidigt ska man vara medveten om att en chef med stort kontrollbehov kan ha svårt att ändra sig. Ser du det som ett stort problem är rådet att börja se dig om efter ett nytt arbete.

Text Katarina Markiewicz 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.