Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så återkopplar du till chefen

En del tycker att det är svårt och obehagligt att ge feedback till sin chef. Men en bra chef välkomnar ärlighet, menar ledarexperten Malin Trossing.
Publicerad 12 oktober 2022, kl 06:03
Illustration av två personer som sitter mitt emot varandra.
Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritik till sin chef, men på ett genomtänkt sätt. Illustration: Christina Andersson

Det är lätt att kritisera sin chef för otydligt ledarskap eller konflikträdsla. Men chefen är ingen tankeläsare. Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritiken, men på ett genomtänkt sätt.

Det menar ledarexperten Malin Trossing. Hon är medveten om att många kan tycka att det är obehagligt att ge sin chef kritik, men samtidigt måste man som medarbetare förstå att det kan vara svårt för en chef att upptäcka allt som händer på arbetsplatsen eller i gruppen.

– På nästan varje arbetsplats finns det ett antal ögontjänare, alltså personer som gör som chefen önskar när hen ser, men så fort chefen inte är där pysslar med annat. Detta gör det svårt för chefen att verkligen se vad som bubblar under ytan.

Här ger Malin Trossing sina bästa återkopplingstips.

7 bra tips på hur du ger feedback till chefen

Välj rätt tillfälle

Det sämsta man kan göra är att ge feedback i stundens hetta eller om chefen är överhopad med jobb och möten. Är du osäker på lämplig tidpunkt så låt chefen boka in dig för ett samtal när det passar.

Konkretisera

Generalisera inte. Ge feedback med hjälp av konkreta exempel och data. Om du exempelvis tycker att din chef är otydlig, berätta när hen är det, vad otydligheten består i och hur det påverkar resultatet.

Föreslå lösningar

Handlar återkopplingen om specifika problem – diskutera möjliga lösningar.

Var ödmjuk

Ha en ödmjuk attityd. Få återkopplingen till en dialog, ett samtal i stället för att ”kasta” fram förslagen.

Prata chefens språk

I slutändan handlar det mesta om pengar och vinst för företaget. Få chefen att förstå att om en viss förändring inte görs kan missnöjda kollegor i fikarummet ge sämre arbetsmoral, vilket i sin tur kan minska företagets vinst.

Ha medarbetarens perspektiv

Ha alltid medarbetarperspektiv när du återkopplar. Feedback till chefen måste alltid utgå från vad du som medarbetare hör eller ser, inte vad du skulle göra om du själv vore chef. Genom att ge feedback på det sättet kommer chefen uppfatta den som mindre hotfull och kritisk.

Försök att ge positiv feedback

Till sist: För att utvecklas som ledare behöver även chefer få veta vad medarbetarna uppskattar. Det gör chefen motiverad att fortsätta på samma bana. Har du en chef som gör något extra bra? Våga säga det. Även chefer behöver få positiv feedback ibland.

Feedback i några konkreta situationer

När du retar dig på möten

Ni har återkommande morgonmöten och samma kollega tar upp nästan hela mötestiden med oväsentligheter – varje morgon.

Börja med att fråga chefen vad som är syftet med mötena. Berätta vad du saknar (konkretisera) och hur du skulle vilja att mötena var (ge förslag på lösningar).

Chefen ger otydliga uppdrag

Våra hjärnor fungerar olika. Ge konkreta exempel på uppdrag du fått som varit otydliga, varför de var otydliga (konkretisera) samt hur du skulle vilja att uppdragen tydliggjordes (lösningar).

Mobbning i teamet

Arbetsplatser ska ha nolltolerans mot mobbning och det är chefens ansvar att ta itu med. Berätta för chefen och fråga om hen är medveten om att mobbning förekommer i teamet. Får du inget gehör, tala om för chefen att du kommer att gå vidare till HR eller till skyddsombudet, men att du ville informera hen först.

Dålig information

Chefen informerar dåligt om omorganisationer, nyanställningar och liknande. Det här är absolut en bra återkopplingspunkt. Ha bara i åtanke att företag som är börsnoterade inte får avslöja framtida stora förändringar då det kan påverka börskursen.

Du blir förminskad

Chefen har stort kontrollbehov och förminskar din kunskap. Detta kan vara en svår nöt att knäcka. Du kan berätta hur du skulle vilja ha det. Samtidigt ska man vara medveten om att en chef med stort kontrollbehov kan ha svårt att ändra sig. Ser du det som ett stort problem är rådet att börja se dig om efter ett nytt arbete.

Text Katarina Markiewicz 

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.