Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så återkopplar du till chefen

En del tycker att det är svårt och obehagligt att ge feedback till sin chef. Men en bra chef välkomnar ärlighet, menar ledarexperten Malin Trossing.
Publicerad
Illustration av två personer som sitter mitt emot varandra.
Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritik till sin chef, men på ett genomtänkt sätt. Illustration: Christina Andersson

Det är lätt att kritisera sin chef för otydligt ledarskap eller konflikträdsla. Men chefen är ingen tankeläsare. Vill man som medarbetare ha en förändring måste man framföra kritiken, men på ett genomtänkt sätt.

Det menar ledarexperten Malin Trossing. Hon är medveten om att många kan tycka att det är obehagligt att ge sin chef kritik, men samtidigt måste man som medarbetare förstå att det kan vara svårt för en chef att upptäcka allt som händer på arbetsplatsen eller i gruppen.

– På nästan varje arbetsplats finns det ett antal ögontjänare, alltså personer som gör som chefen önskar när hen ser, men så fort chefen inte är där pysslar med annat. Detta gör det svårt för chefen att verkligen se vad som bubblar under ytan.

Här ger Malin Trossing sina bästa återkopplingstips.

7 bra tips på hur du ger feedback till chefen

Välj rätt tillfälle

Det sämsta man kan göra är att ge feedback i stundens hetta eller om chefen är överhopad med jobb och möten. Är du osäker på lämplig tidpunkt så låt chefen boka in dig för ett samtal när det passar.

Konkretisera

Generalisera inte. Ge feedback med hjälp av konkreta exempel och data. Om du exempelvis tycker att din chef är otydlig, berätta när hen är det, vad otydligheten består i och hur det påverkar resultatet.

Föreslå lösningar

Handlar återkopplingen om specifika problem – diskutera möjliga lösningar.

Var ödmjuk

Ha en ödmjuk attityd. Få återkopplingen till en dialog, ett samtal i stället för att ”kasta” fram förslagen.

Prata chefens språk

I slutändan handlar det mesta om pengar och vinst för företaget. Få chefen att förstå att om en viss förändring inte görs kan missnöjda kollegor i fikarummet ge sämre arbetsmoral, vilket i sin tur kan minska företagets vinst.

Ha medarbetarens perspektiv

Ha alltid medarbetarperspektiv när du återkopplar. Feedback till chefen måste alltid utgå från vad du som medarbetare hör eller ser, inte vad du skulle göra om du själv vore chef. Genom att ge feedback på det sättet kommer chefen uppfatta den som mindre hotfull och kritisk.

Försök att ge positiv feedback

Till sist: För att utvecklas som ledare behöver även chefer få veta vad medarbetarna uppskattar. Det gör chefen motiverad att fortsätta på samma bana. Har du en chef som gör något extra bra? Våga säga det. Även chefer behöver få positiv feedback ibland.

Feedback i några konkreta situationer

När du retar dig på möten

Ni har återkommande morgonmöten och samma kollega tar upp nästan hela mötestiden med oväsentligheter – varje morgon.

Börja med att fråga chefen vad som är syftet med mötena. Berätta vad du saknar (konkretisera) och hur du skulle vilja att mötena var (ge förslag på lösningar).

Chefen ger otydliga uppdrag

Våra hjärnor fungerar olika. Ge konkreta exempel på uppdrag du fått som varit otydliga, varför de var otydliga (konkretisera) samt hur du skulle vilja att uppdragen tydliggjordes (lösningar).

Mobbning i teamet

Arbetsplatser ska ha nolltolerans mot mobbning och det är chefens ansvar att ta itu med. Berätta för chefen och fråga om hen är medveten om att mobbning förekommer i teamet. Får du inget gehör, tala om för chefen att du kommer att gå vidare till HR eller till skyddsombudet, men att du ville informera hen först.

Dålig information

Chefen informerar dåligt om omorganisationer, nyanställningar och liknande. Det här är absolut en bra återkopplingspunkt. Ha bara i åtanke att företag som är börsnoterade inte får avslöja framtida stora förändringar då det kan påverka börskursen.

Du blir förminskad

Chefen har stort kontrollbehov och förminskar din kunskap. Detta kan vara en svår nöt att knäcka. Du kan berätta hur du skulle vilja ha det. Samtidigt ska man vara medveten om att en chef med stort kontrollbehov kan ha svårt att ändra sig. Ser du det som ett stort problem är rådet att börja se dig om efter ett nytt arbete.

Text Katarina Markiewicz 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.