Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så du vill bli chef?

Är man född till att bli chef eller är allt som krävs en vilja av stål och några management-kurser? Vi lät chefsutbildaren Malin Tappert ge sina bästa tips till dig som funderar på att ta steget.
Petra Rendik Publicerad
Ola Torkelsson
Alla kan träna sig till att bli en fyrstjärnig chef men du måste vara född till att vara femstjärnig ledare, säger Dag Erenius, chef på en avdelning med sex medarbetare på Akzo Nobel i Malmö. Ola Torkelsson

Malin Tappert är handledare för en Sveriges populäraste chefsutbildningar, UGL, utveckling av grupp och ledare. Hennes erfarenhet är att de allra flesta faktiskt kan träna sig till att bli en bra chef.

Många gånger handlar det om skaffa sig rätt verktyg som underlättar ledarskapet. Men visst, något slags medfödd humanistisk värdesyn bör finnas i grunden, tror Malin Tappert. Annars blir det svårt att bli en framgångsrik chef som vinner medarbetarnas förtroende.

– Du måste vara intresserad av människor och vilja se dem växa, annars blir det svårt att lyckas som ledare, säger Malin Tappert.

Men vad är en bra chef då? Det finns inget enkelt svar på det, menar Malin. Det du tycker utmärker en bra chef behöver andra inte alls hålla med om. Men generellt sett är en framgångsrik chef den som ser individens behov, får hela gruppen att må bra och får den att prestera.

Det låter som om man behöver vara en superhjälte tänker du, men nej, tvärtom. Populära chefer är inte sällan prestiglösa och kör med en öppen kommunikation. De frågar om hjälp. De frågar hur de kan bli en bra chef. Sen lyssnar de aktivt och agerar. 

– Om du är öppen och ärlig med vem du är, med fel och brister, så gör medarbetare samma sak. Då har ni möjlighet att tillsammans utvecklas bättre och förstå hur ni på bästa sätt kan arbeta tillsammans.  Som ledare är det viktigt att jobba med självinsikt, innan du kan förstå andra måste du förstå dig själv.

En av de viktigare chefsegen­skaperna att ha är lyhördhet och den går hela tiden att öva på, säger Malin. En bra ledare använder sig av situationsanpassat ledarskap, man läser av arbetsgruppens utveckling och anpassar ledarstilen därefter. Av den anledningen kan man inte peka ut en ledarstil som bättre än någon annan.

Om man ännu inte är chef men vill bli, hur tränar man ledaregenskaper?

– Genom att utsätta sig, säger Malin. Kliv fram och ta mer ansvar utan att för den delen ta den formella chefstiteln. Många gånger kan man få positionen som informell ledare, vilket kan vara en bra skola för framtida chefsjobb.  Ställ dig frågan vilka lägen eller situationer som kan vara en utmaning för dig. Våga testa nytt, kliv in i det obekväma.  Genom att stanna upp och reflek­tera, och be om feedback från dina med­arbetare, finns möjlighet att lära av de nya erfaren­heterna. Även om du inte är den modigaste personen så är mod en viktig egenskap som ledare behöver och den går också att öva på, menar Malin.

Men innan du börjar med allt det här ska du ställa dig själv den viktigaste frågan av alla. Varför vill jag bli chef?

– Har man inte reflekterat över varför man vill bli ledare kan det bli svårt att bli en bra chef. Fundera över syftet med ledarskapet. Du kanske egentligen vill syssla med din sakfråga för det är då du mår bra. Du kanske till och med kommer fram till att du inte ska bli chef.

Öva dig på att chefa!

Satsar du på att bli chef framöver kan du redan nu börja öva dig på de här viktiga chefsegenskaperna:

  • Lyhördhet: Anpassa ledarskapet efter gruppens behov.
  • Mod: Att testa nytt och kliva fram när du behövs, även om läget är obekvämt. Fråga, lyssna aktivt och agera.
  • Öppen kommunikation: Var öppen med vem du är och andra följer efter. Var aldrig rädd att prata om känslor och behov.
  • Tydlighet: Var väldigt tydlig med vad du förväntar dig av dina medarbetare och vilka era syften och mål är med arbetet.
  • Självinsikt: Vi behöver alla jobba med självinsikten hela livet. Som chef måste du förstå dig själv innan du kan förstå andra.
  • Nyfikenhet: Ett nyfiket och genuint intresse för dina medmänniskor och en stark vilja att leda andra och få dem att utveckla sin fulla potential.
  • Prestigelöshet: Du vet och kan inte allt bara för att du är chef. Var ingen superhjälte. Ta hjälp av ditt team och utnyttja den potential som finns bland dina medarbetare. Tveka inte att be om feedback på ditt ledarskap från dina medarbetare.

Malin Tappert, handledare inom UGL

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.

Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.