Stefan Öberg har alltid legat i framkant. Han var med och lanserade Tele 2 i Ryssland i början av 2000-talet och var vice vd på Skype i Storbritannien när bolaget var som mest expansivt.

Teknik är hans stora intresse och han demonstrerar med viss stolthet två stora bildskärmar i entrén till Traderas kontor. Där kan man i realtid se alla nya annonser som läggs upp på företagets sajt och alla varor som fraktas till sina köpare.

Med det i åtanke är det lite intressant hur han gick till väga när han tog på sig uppdraget att rädda Tradera. Bolaget låg i ruiner 2013 och hade bara överlevt tack vare starka ägare i form av Ebay. Han fick ett år på sig.

– Det gällde att hitta kärnan i bolaget, det som var livskraftigt. Och jag såg att man hade gjort en stor felsatsning på att sälja mycket nya saker – ett slags Amazon. Vägen framåt blev att kasta ut det nya och fokusera på det gamla. Tillbaka till ”core business”, säger Stefan Öberg.

Så ut med det nya och in med det gamla. Samarbeten med stora varumärken avslutades och mängder av annonser med nya varor som gick att köpa på många andra ställen försvann från sajten, vilket gjorde att fokuset på secondhand förstärktes.

– Först förlorade vi i omsättning. Men vi fick tillbaka en identitet. Varför går man till Tradera? Antingen för att hitta något unikt eller för att spara pengar.

För att lyckas med en turn around behövde Stefan Öberg snabbt minska kostnaderna. Bolaget var med hans egna ord ”över-staffat” och dessutom med delvis fel personer. Han bytte ledningsgrupp och minskade personalstyrkan från runt 90 anställda till som minst 50.

– Målen fick helga medlen och jag tyckte det var bättre att riva av plåstret snabbt. Vi blev ett helt nytt företag efter det här. Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade.

Stefan Öberg tog i med hårdhandskarna – och de lyckades vända utvecklingen från minus till plus. Men det innebar många jobbiga samtal och en väldigt obekväm situation som har etsat sig fast.

– Jag skulle hålla ett tal på julfesten och försökte vara lite rolig genom att lyfta fram hur vi skulle kunna göra för att ställa till det för oss på Tradera. Så tog jag en massa exempel på dåligt beteende, som man inte ska ha, för att alla skulle förstå att det är bättre att göra tvärtom. Men det landade helt fel.

Humor kan slå väldigt fel

Dagen efter festen blev Stefan Öberg inkallad till ett möte med ett 20-tal av utvecklarna på Tradera. De hade eldat upp sig ordentligt och lät honom veta hur otroligt dåligt omdöme de ansåg att han hade visat.

– Jag kommer aldrig att glömma det mötet – jag insåg att jag hade gjort bort mig ordentligt.

Lärdomen han drog av jultalet är att man måste ha silkesvantarna på ibland och att försök till humor kan slå väldigt fel. Det var turbulent, folk slutade, ledningen var ny och ovanpå det hade nye vd:n mage att, som det uppfattades, raljera.

– Jag har inga problem att presentera saker, prata på möten och så vidare. Men det där med att ställa mig upp, klirra i glaset och hålla ett tal – jag har känt mig obekväm med det sedan dess.

Stefan Öbergs karriär som ledare började med ett chefsuppdrag på Electrolux i Italien, där han skulle leda ett team med tre anställda förutom honom själv.

– Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig. Jag insåg inte att man kan uppnå väldigt mycket mer om man ser till att de anställda blir mer produktiva än att själv jobba hårdare. Som ny chef är det lätt att tänka kortsiktigt och lösa många problem själv. Det kanske går fortare den gången, men varje gång man låter någon annan lösa en uppgift så utvecklas ju den personen.

Efter detta följde ett antal spännande och i vissa fall smått galna erfarenheter i Estland och Ryssland för Tele 2:s räkning. Här finns historier om direkta sabotage, städbolag som stal hans affärsplaner och att behöva säga upp 500 personer. Inget man vill uppleva igen, kanske, men samtidigt erfarenheter som gjort Stefan Öberg till den trygga ledare han är i dag.

Under tiden på Tele 2 lärde Stefan Öberg känna Niklas Zennström, som senare grundade Skype.

– Det gick hur bra som helst för oss när jag jobbade på Skype. I perioder fick vi 300 000 nya användare om dagen. Jag blev stöddig. Det var lätt att börja tro att det var jag som var bra. Jag tänkte: nu vet jag hur man bygger ett globalt it-företag.

Full av självförtroende satsade Stefan Öberg kapital i ett eget projekt som skulle bli en plattform för utbildning. Det kunde inte gå fel, så han behövde inga delägare.

– Jag lade tre år på det här projektet och intalade mig hela tiden att man inte får ge upp. När man har den inställningen som jag har, att man ska bita ihop och kämpa på, kan det nästan bli destruktivt. Men jag hade lite tur. En kille från Ebay ringde och frågade om jag ville ta på mig ett självmordsuppdrag: att rädda Tradera. Där och då kändes det väldigt lockande.

Vad lärde du dig av den här historien?

– Att det inte alltid är det rätta att harva på. Om det inte funkar måste man hitta ett annat sätt. Jag är inte bitter, men det där projektet kostade mig motsvarande en fin sommarstuga i skärgården. Jag hade bara kunnat ha det bra med min familj – i stället spenderade jag pengarna.

Med alla de här erfarenheterna i bagaget är det kanske lättare att förstå hur Stefan Öberg lyckades ro i land ”operation Rädda Tradera”. Men det var inte lätt. Han säger att han hade en del tur. Men något han tycker var väldigt värdefullt under de turbulenta första åren var att kunna samtala med en mentor utanför bolaget. Han sökte en äldre chef som kunde komma med råd.

– Jag hade till exempel en anställd som inte fungerade och beskrev det för min mentor. Hur skulle jag göra? Det han sa till mig var att det inte kommer att bli bättre, vilket visade sig vara rätt. Vi bollade saker som jag sedan provade och så pratade vi om det igen. Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor.

"Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa"

Vad är det då som har gjort Stefan Öberg till den ledare han är i dag? Han funderar lite och menar att en hel del finns med redan från barndomen och den person han är. Han är storebror, till exempel. Och han lärde sig att jobba hos sina farbröder i Älvsbyn som hade ett fastighetsbolag och en färghandel.

– Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa – det förväntar jag mig också av andra. Jag ser det lite som ett kontrakt: är vi engagerade och gör vårt bästa kommer vi att ha det bra och utvecklas. Om man inte ställer upp på det bryter man det kontraktet och då tycker jag det är bättre att man hittar ett annat ställe att jobba på.

Kanske var det därför det kliade i fingrarna när han såg hur farbrödernas fastighetsbolag i Älvsbyn med cirka 250 hyreslägenheter blev alltmer nedgånget. Man ska ju göra sitt bästa.

– Så jag köpte det. Mest av sentimentala skäl. Men det är jättekul och ger mig omväxling. Tradera är ganska abstrakt – en programvara i molnet. Vi rör aldrig grejerna och under sommarsemestern kan vi hålla i gång verksamheten på tre personer. Fastighetsbolaget är väldigt konkret. Husen behöver underhållas, annars förfaller de. Varje dag i bilen på väg hem från jobbet passar jag på att ha en avstämning med min kollega i Älvsbyn.

Cirkeln är sluten och Stefan Öberg har hittat någon form av balans i arbetslivet mellan nytt och gammalt. Rötterna i norr och den digitala värld han gjort till sin egen.

Titta här så ska du se, säger Åsa Edlund Jönsson, och pekar på skärmen framför sig. På Arbetsförmedlingens webbplats listas personliga egenskaper, ett hundratal ord från A till Ö som arbetssökande kan ha nytta av sina cv:n. Under bokstaven S hittar man ”smart”, ”snabb” och ”självsäker” för att nämna några.

– Men inte ”snäll”. Det tycker jag är märkligt, säger hon.

Frågar man Åsa Edlund Jönsson, tidigare sportchef på SVT och sedan 2023 generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté, borde snällhet vara den egenskap som en arbetsgivare rankade högst av alla. Snäll klår till exempel processtyrd, kommunikativ och handlingskraftig med hästlängder, menar hon.

– Det är också bra egenskaper, visst, men tänk om personen inte är snäll? Vem vill jobba med någon som inte är snäll.

Tuff start på SVT

I snällhet bor mycket kraft som kan göra skillnad på en arbetsplats, det har hon facit på. Det är så enkelt som att det är roligare att gå till jobbet om alla vill varandra väl.

När hon tog över som sportchef på Sveriges Television 2016 hade redaktionen haft en tuff period, stämningen i gruppen var inte på topp. Samtidigt är hon en person som gillar att tävla och vinna. Men hur skulle sporten bli bäst när stämningen i gruppen inte var det?

Hon började söka på nätet och hittade en rapport från Google som hade tagit reda på varför vissa av deras team var mer framgångsrika än andra. En omfattande studie landade i ett svar. Det var inte grupperna med de smartaste medarbetarna och bästa cheferna som var bäst. Utan det var teamen som kände sig sedda och fick komma till tals som briljerade.

– I de fungerande teamen var de snälla mot varandra och det är en filosofi jag som chef kunde bära. Min regel är ju att behandla andra som jag själv vill bli behandlad och det lirar med att vara snäll.

Snällhet viktigt vid rekryteringar

Åsa Edlund Jönsson bestämde sig för att jobba med kulturen på redaktionen. Bland annat genom att ha med snäll som en viktig egenskap i jobbannonserna och som en fråga under arbetsintervjun.

Som med alla förändringar tog det tid att få med alla på tåget.

– Några ville testa mig. En medarbetare sade: ”Det var inte snällt att jag inte fick den lön jag ville ha.” Men då har man missförstått vad ordet betyder.

För snäll, menar hon, är att se varandra, att bry sig, fråga hur någon mår, hämta en kopp kaffe till en kollega och hjälpa varandra. Men snäll är inte att ge godis varje dag.

– Man ska alltid vilja varandra väl och ge människor förutsättningar att lyckas.

Blev ni snällare på redaktionen?

– Det tycker jag. Vi ändrade vårt beteende och det ledde till framgång – vi vann en massa priser!

Som chef är det viktigt att visa vägen om man vill jobba med snällhetskulturen, menar Åsa Edlund Jönsson. Men alla andra på en arbetsplats har också ett ansvar genom att reflektera över hur man agerar och beter sig. Alla kan ha en dålig dag där vi snäser åt varandra.

– Det är inte snällt. Men det är snällt att gå tillbaka och be om ursäkt.

Till barn brukar vi säga att man ska vara snäll, men vid någon tidpunkt upphör vi med det. Kanske för att vuxna gjort ordet till något töntigt och mesigt, resonerar hon.

Men något har förändrats, kanske för att allt fler märker att snällhet är ett vinnande koncept. Hög lön smäller inte alltid högst.

– Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö? Jag erbjuder dig en trygg arbetsplats där du är en del av ett lag som firar framgång tillsammans, där du kan utvecklas och tillåtas göra fel.

Vad har företag att vinna på att bli mer snälla?

– Allt. Varför skulle man inte välja den vägen? Det kostar ingenting förutom en omställning som är mätbar och fullt görbar.

Är du själv snäll?

 – Jag tycker det. Jag är en tydlig, snabb och kommunikativ person. Det är kanske inte vad man spontant förknippar med snällhet. Men jag försöker ge alla människor samma förutsättningar att lyckas. Och jag tror att alla som haft det tufft och jobbat nära mig skulle säga att jag är snäll, för det är då det syns mest.

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor.