Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så avslöjar du ett fejkat cv

Allt fler skickar falska handlingar när de söker jobb. Fusket kan kosta en arbetsgivare hundratusentals kronor. Men det finns knep för att avslöja bedragarna.
David Österberg Publicerad 13 juni 2019, kl 15:25
Att inte granska uppgifterna i ett cv med kritisk blick kan bli ett extremt dyrköpt misstag. Illustration: Linnea Blixt

Du har anställt en ung ingenjör. Personen är nyexaminerad från Chalmers med fina betyg, är trevlig och socialt kompetent. Med andra ord ett riktigt kap i en tid med ingenjörsbrist. Efter några veckor börjar du märka att personen saknar grundläggande teknisk kompetens och har svårt att samarbeta med de andra ingenjörerna på företaget. Orsaken visar sig vara att kandidaten ljugit om sin examen och att rekryteringen därmed varit ett kostsamt misstag.

En felrekrytering kostar en arbetsgivare i snitt 700 000 kronor, enligt en uträkning från bemanningsföretaget Poolia. Det finns med andra ord flera bra anledningar att göra noggranna kontroller av den man funderar på att anställa.

Nära 60 procent av alla arbetsgivare har varit med om att kandidater har förvanskat uppgifter om sig själva i en rekryteringsprocess, enligt en rapport från Stockholms handelskammare. Vanligast är att ljuga om erfarenheter, tidigare lön och examen. Rapporten visar också att fyra av tio arbetsgivare har låtit bli att gå vidare med en kandidat på grund av att personen lämnat felaktiga uppgifter.

Polisanmälan krävs för att vi ska kunna stävja verksamheten

De senaste åren har det blivit vanligare att personer försöker fuska sig till jobb genom att skicka in falska utbildningsdokument. En anledning är att det numera är lätt att nå personer som vill köpa förfalskningarna via webbplatser och sociala medier, enligt Universitets- och högskolerådet, UHR.

– Det här förekommer över hela världen och är inget unikt för Sverige. Med sociala medier och internet får förfalskare lättare att marknadsföra sig. De får ett forum, en plattform och kan nå väldigt många kunder, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef på UHR.

Myndigheten ansvarar bland annat för att bedöma utländska utbildningar och att göra äkthetskontroller. Enligt UHR förekommer i huvudsak tre typer av förfalskningar:

I den första kategorin finns företag som säljer utbildningsdokument utan att erbjuda någon utbildning. Ibland måste köparen skicka in någon enklare uppgift eller uppsats, men oftast skickar bluffuniversitetet examensbeviset utan motprestation.

I den andra kategorin finns företag som säljer förfalskningar av examensbevis från riktiga universitet, både svenska och utländska.

Slutligen förekommer det också att privatpersoner själva gör förfalskningar av gymnasiebetyg eller andra utbildningsdokument.

För en arbetsgivare gäller det att lägga lite tid på att kolla att dokumenten verkligen stämmer, enligt Cecilia Ulfsdotter.

– Det är viktigt att begära in utbildningsbevisen, helst i original. Åtminstone från dem som går vidare i rekryteringsprocessen. Vi är medvetna om att det tar lite tid, men anser att det är väl investerad tid. Handlar det om svenska lärosäten går det att ringa och fråga om en person verkligen har en examen därifrån. Handlar det om utländska lärosäten är det lite svårare. Då kan man vända sig till oss, vi är medvetna om att det inte är så lätt. Vi har lång erfarenhet av att granska utbildningsdokument och har kontakter med lärosäten över hela världen.

Varför är det viktigt att upptäcka förfalskningar?
– Om någon hävdar att han eller hon har en viss utbildning men inte har det kan det få ödesdigra konsekvenser. Att använda sig av falska utbildningsdokument är kriminellt och kallas för åberopande av falsk urkund. Det är inte heller moraliskt okej att lura sig till en anställning.

Finns det en gråzon här? Är det kriminellt att hävda att man kan Excel eller är en fena på Powerpoint, trots att man inte är det?

– Det vi pratar om är förfalskningar av hela examina eller andra utbildningsdokument, inte om att överdriva sina kunskaper i Excel. Det handlar om förfalskningar.

UHR anser att arbetsgivare ska polisanmäla om de upptäcker att en kandidat använder sig av falska dokument.

– Polisanmälan krävs för att vi ska kunna stävja den här typen av verksamhet. Det gäller också om man har insett att man har anställt någon som använt sig av falska utbildningsdokument.

Myndigheten vill också se ett namnskydd av begreppen universitet och högskola. I dag får vem som helst kalla sin verksamhet för exempelvis universitet, vilket kan vara en förklaring till att det finns bluffuniversitet även i Sverige. I Danmark, Norge och Island är begreppet skyddat och länderna har också betydligt färre bluffskolor än Sverige, enligt UHR.

När Stockholms handelskammare frågade arbetsgivare vilken typ av bakgrundskontroll de gör kom referenstagning på första plats. Drygt 97 procent av de företag som gör kontroller kollar kandidaternas referenser.

Att ta reda på mer om tidigare anställningar var också ganska vanligt: 77 procent av arbetsgivarna gjorde det. Utbildningshistorik kom på tredje plats – 60 procent av de arbetsgivare som gör bakgrundskontroller tar reda på om kandidaten verkligen har den utbildning hen säger sig ha.

Det är däremot ovanligt att kolla kandidaternas inkomstuppgifter, frånvaro via Försäkringskassan eller privatekonomi.

Bluffuniversitet – Varningstecken

  • Namnet är likt namnet på ett riktigt universitet (exempelvis Standford University i stället för Stanford University).
  • Namnen innehåller ofta orden ”American”, ”International” eller ”Global”.
  •  Prisuppgifter avser kostnaden för utbildningsdokumenten, inte terminsavgiften.
  • Universitetet betonar att det inte är ett bluffuniversitet.
  • Antagnings- och examenskrav är minimala och examen erhålls inom mycket kort tid.

Källa: UHR

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.