Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

De två IT-giganterna Tieto och Evry slogs ihop 2020. Sverigechefen Karin Schreil fick det delikata uppdraget att få allt att fungera. Då slog pandemin till.
Publicerad
Peter Knutson
Mellancheferna har dragit det tyngsta lasset under sammanslagningen, säger TietoEvrys Sverigechef Karin Schreil. Peter Knutson

Företagen hade totalt 4 500 anställda i Sverige – hur gick ni till väga för att slå ihop dem till TietoEvry?
– Båda bolagen hade en lång historia av tidigare förvärv och fusioner. Det var en fördel, det fanns en förståelse för förändringsarbete. Vi startade en central funktion för förändringen – Integration Management Office. Det viktigaste var att hålla fokus på kunden och marknaden, men samtidigt göra interna förändringar.

Hur gjorde ni när grunden fanns?
– Då behövde vi få alla att känna sig som en del i ett nytt bolag. Även om mycket var sig likt fanns det skillnader. Evry var lite mer entreprenörsdrivet, Tieto mer strukturerat. Trots att vi varit konkurrenter har det varit betydligt mindre vi-och-dem än vad jag hade trott.

Beskriv några problem på vägen.
– En sådan här kulturell och mental fusion är alltid utmanande. Men på grund av pandemin har vi mer eller mindre integrerat de två bolagen via videomöten. Vi har ledare som fortfarande inte har träffat sina medarbetare ”face to face”.

– En annan sak som var mer krävande än vi hade trott var att samordna vissa av våra arbetssätt. Trots att bolagen hade arbetat med liknande tjänster fanns det skillnader som blev tydliga. Vi fick ägna mer tid åt att förklara varför saker skulle göras på ett visst sätt och ge stöd till våra ledare i arbetet med att genomföra förändringen.

Hur löstes det?
– Tillsammans med ledare och facket ringade vi in problemet. Bland annat tillförde vi personer som kunde hjälpa till att överbrygga skillnaderna, projektstöd och ”change buddies”. Man måste stanna upp när något inte funkar och lära av sina erfarenheter.

Vem har dragit det tyngsta lasset?
– Mellancheferna. Allt träffar dem: dels måste de lära sig och förstå det nya, dels ta ut det till sina team.

Tips för att klara förändring?
– Var tydliga med ert ”varför”. Då blir det lättare för organisationen att acceptera förändringen. Skapa forum för feedback, både för dig och för organisationen. Hjälp organisationen att hitta varandra. När ingen har hela bilden kan det vara svårt att sätta ihop team och projektgrupper.

Läs mer: Northvolt ska locka tusentals att jobba med batterier

Läs mer: Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Text: Per Cornell

KARIN SCHREIL

ÅLDER: 50 år.
GÖR: Sverigechef för TietoEvry, ett nordiskt digitalt tjänste- och programvaruföretag.
UTBILDNING: Civilingenjör, kompletterad med företagsekonomi.
BAKGRUND: Verksam inom IT-branschen sedan 90-talet. Senast vd för Fujitsu Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.