Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Företagen hade totalt 4 500 anställda i Sverige – hur gick ni till väga för att slå ihop dem till TietoEvry?
– Båda bolagen hade en lång historia av tidigare förvärv och fusioner. Det var en fördel, det fanns en förståelse för förändringsarbete. Vi startade en central funktion för förändringen – Integration Management Office. Det viktigaste var att hålla fokus på kunden och marknaden, men samtidigt göra interna förändringar.
Hur gjorde ni när grunden fanns?
– Då behövde vi få alla att känna sig som en del i ett nytt bolag. Även om mycket var sig likt fanns det skillnader. Evry var lite mer entreprenörsdrivet, Tieto mer strukturerat. Trots att vi varit konkurrenter har det varit betydligt mindre vi-och-dem än vad jag hade trott.
Beskriv några problem på vägen.
– En sådan här kulturell och mental fusion är alltid utmanande. Men på grund av pandemin har vi mer eller mindre integrerat de två bolagen via videomöten. Vi har ledare som fortfarande inte har träffat sina medarbetare ”face to face”.
– En annan sak som var mer krävande än vi hade trott var att samordna vissa av våra arbetssätt. Trots att bolagen hade arbetat med liknande tjänster fanns det skillnader som blev tydliga. Vi fick ägna mer tid åt att förklara varför saker skulle göras på ett visst sätt och ge stöd till våra ledare i arbetet med att genomföra förändringen.
Hur löstes det?
– Tillsammans med ledare och facket ringade vi in problemet. Bland annat tillförde vi personer som kunde hjälpa till att överbrygga skillnaderna, projektstöd och ”change buddies”. Man måste stanna upp när något inte funkar och lära av sina erfarenheter.
Vem har dragit det tyngsta lasset?
– Mellancheferna. Allt träffar dem: dels måste de lära sig och förstå det nya, dels ta ut det till sina team.
Tips för att klara förändring?
– Var tydliga med ert ”varför”. Då blir det lättare för organisationen att acceptera förändringen. Skapa forum för feedback, både för dig och för organisationen. Hjälp organisationen att hitta varandra. När ingen har hela bilden kan det vara svårt att sätta ihop team och projektgrupper.
Läs mer: Northvolt ska locka tusentals att jobba med batterier
Läs mer: Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik
Text: Per Cornell
ÅLDER: 50 år.
GÖR: Sverigechef för TietoEvry, ett nordiskt digitalt tjänste- och programvaruföretag.
UTBILDNING: Civilingenjör, kompletterad med företagsekonomi.
BAKGRUND: Verksam inom IT-branschen sedan 90-talet. Senast vd för Fujitsu Sverige.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.