Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Jobbigt neka semester

Nu är det inte långt kvar. Ledighetsönskemålen är inlämnade för länge sedan och du som chef har förhoppningsvis lyckats pussla ihop ett semesterschema som gör alla nöjda och glada. Eller?
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Colourbox

Ibland händer det att du som chef måste säga nej till en medarbetare som vill vara ledig. Så länge du inte bryter mot semesterlagarna har du rätt att göra det, om verksamheten kräver så.

Det betyder inte att det är enkelt. För vem vill vara den som sabbar medarbetarens spontanresa till Rom eller till stugan på landet? Vem vill säga nej?

Det kan en mellanchef, som vill vara anonym, intyga. Hon arbetar på ett mellanstort IT-företag som för en tid sedan slogs ihop med ett annat företag. De turbulenta tiderna påverkade semesterplaneringen. Medarbetare har inte som tidigare kunnat ta ut lediga dagar med kort varsel. Även sommarens semesterschemaläggning har varit tuffare,

– Förut har i stort sett alla som velat kunnat vara lediga i juli men inte i år. Alla får sin semester i sommar men inte samtidigt. Det har knorrats lite och jag förstår besvikelsen. Men samtidigt kom det inte som en överraskning, alla var förberedda på att det skulle bli så i år. Så nu är stämningen ändå hyfsat god.

Och det är precis så man ska agera menar Jan Ingerlund, ledarskapskonsult på Här & Nu Ledarskap. Involvera medarbetare och var transparent kring beslut och lösningar som rör semestern, då ökar förståelsen för om man blir nekad ledighet.  

– Att inse att semestern är en viktig fråga för de flesta människor är en bra utgångspunkt. Lika viktigt är rättvisa och respekt. Att ha en öppen dialog med sin grupp är viktigt, säger Jan.

Att behöva säga nej är jobbigt men att fatta tuffa beslut hör till chefens bord. Som chef vinner du mycket på att vara schyst men det är ingen, allra minst medarbetare, som förväntar sig att chefen ska vara kompis.

– Mycket handlar om konflikträdsla hos chefer och behovet att vara just en kompis. Många chefer skulle må bra av att reflektera över sitt ledarskap och hur det påverkas av egna känslor och behov.

Hur ska man då bäst neka semester och sedan handskas med en besviken medarbetare?

Lyssna och visa förståelse för känslorna som dyker upp, tycker Jan. Sedan bör du ha starka argument för varför du säger nej och vara mycket tydlig med skälen. Ditt beslut bör vara byggt på att verksamheten påverkas negativt om du beviljar semestern.

– Har man en grupp som fungerar bra så finns ofta en gemensam ansvarskänsla för att vilja hitta lösningar och förstå problemet.

Det främsta rådet Jan Ingerlund vill ge är att se till att ha en bra semestermodell som alla på företaget känner till och accepterar. Och ha gärna några kreativa lösningar att ta till så du kan bevilja semesteransökningar med kort varsel även när det är som mest att göra.

– Planeras semestern i tid och utifrån vad som kan vara möjligt bör de flesta konflikter runt semesterfrågan gå att undvika.

Jans tips till chefen

  • Kolla vad semesterlagen säger.
  • Motivera tydligt varför det inte passar att vara ledig. Och acceptera att medarbetaren kan bli besviken och arg.
  • Behöver du ofta säga nej kan det vara tid för självrannsakan. Fungerar inte planeringen? Kanske måste ni diskutera i gruppen hur ledigheter ska förläggas utan att det stör verksamheten. Och är du rättvis när du beviljar eller nekar semester?
  • Står ni inför en tuffare period som innebär en striktare semesterplanering, involvera gruppen tidigt. Var transparent och ärlig. De flesta vill ju att allt ska fungera på jobbet.
  • Ha en väl förankrad semestermodell som du och dina medarbeta kan ta stöd av.
  • Fundera på möjliga lösningar innan du säger nej. Det kanske går att lösa? Undantag kan göras men görs det hela tiden urholkas ramarna.
  • Att säga nej hör till chefens uppgifter. Konflikträdsla är något man kan jobba med.
  • Lev som du lär. Säger du nej till en anställd för att det är körigt på jobbet så lämpar det sig inte att du tar ledigt heller.

Semesterlagen

Huvudregeln lyder att alla anställda ska kunna ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester under sommaren, det vill säga juni till augusti. Du som arbetsgivare har sista ordet när ledigheten ska förläggas, så länge du håller dig till ovanstående. Men du måste informera dina anställda i god tid, minst två månader innan, när det bäst lämpar sig att vara ledig. Semesterönskemål utöver sommaren då? Kommer du och dina anställa inte överens är det arbetsgivaren som bestämmer.

Arbetsgivare kan beordra anställda att avbryta semestern men då måste skälen vara synnerligen starka. Ett exempel kan vara att hela verksamheten riskerar att falla om inte personalen kommer in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.