Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ida Hallgren är psykolog och doktorand i praktisk filosofi. Hon driver även företaget Rent a Philosopher och arbetar som filosofisk praktiker, bland annat gentemot företag.
Hösten 2016 höll hon en kurs i negativt tänkande som kom att bli startskottet för en negativ motrörelse som nu drar fram som en prärie-brand över landet. Allt fler tycks ha tröttnat på klämkäcka tillrop om att möta varje motgång som en framgång.
Det har till exempel startats ”gnällkaféer” och fulltecknade studiecirklar där människor som gör motstånd mot kraven på att ständigt vara glada och positiva samlas.
Negativitetsaposteln Ida Hallgren håller numera också föredrag och kurser för att lära chefer och ansvariga för personalfrågor mer om konsten att tänka negativt.
– Det är förstås trevligt att upprätthålla en positiv anda på jobbet. Men ibland är det läge att stanna upp och inte skygga för problem. Det ökar förmågan att se mer realistiskt på saker och ting. För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler och med hjälp av kritiskt tänkande kunna jämföra olika handlingsalternativ, även de negativa. Det kan till exempel handla om frågor som riskhantering, konfliktlösning och att skapa en långsiktig hållbarhet för personalen, förklarar hon.
Ibland fångas essensen i ordet ”negativt” så att det kan ersättas med ord som ”kritiskt”, ”analytiskt”, ”rationellt” och ”realistiskt”. Men ofta handlar det om att lära sig tänkande och förhållningssätt inför sådant som kallas negativt därför att det känns obehagligt, svårt, osäkert eller komplicerat.
Och en komplex värld kräver förstås komplexa lösningar. Att våga släppa positivitetshetsen är också ett sätt att öka takhöjden och öppna utrymmet för att se olika perspektiv och dessutom att bättre kunna förutse problem.
För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler
Annars kan det gå rejält åt pipsvängen. Ida Hallgren nämner IT-kraschen, finanskrisen och bostadsbubblan som exempel. Då fanns det ”nejsägare” som varnade, men ingen lyssnade. Samma fenomen gjorde också att så många vägrade tro annat än att Hillary Clinton skulle väljas till USA:s president.
Sensmoral: Världen behöver negativisternas klagosånger. De gör oss bättre rustade att klara katastrofer och att bli mer handlingskraftiga och de får oss att i tid lägga ner dåliga projekt, resonerar Ida Hallgren.
Därför behöver även arbetsplatser en avvägd dos negativitet för att fungera optimalt. ”Gnällspikarna” kan till och med bli en tillgång eftersom beredskapen att hantera problem blir större om de negativa rösterna tas på allvar. Att välgrundade beslut, där man vridit och vänt på saken, kan få mer snurr på effektiviteten är kanske inte så svårt att förstå.
Men att negativism också skulle kunna göra det lättare för dig som chef att skapa ökad trivsel – och till och med få mer motiverade medarbetare – är troligen lite svårare att greppa.
Vi lever ju i det positiva tänkandets förlovade tidevarv, där de människor som framhärdar i att det inte enbart finns möjligheter utan också problem riskerar att stämplas som trista surpuppor eller jobbiga bakåtsträvare. Eller med den lite mer moderna benämningen – som energitjuvar.
– Det är lätt att vifta bort sådant som skapar friktion och känns lite obekvämt. Men vi behöver ha tillgång till alla våra känslor, såväl positiva som negativa. Det svåra och obehagliga är en del av livet för oss alla, vare sig vi vill det eller inte. En chef som vill leva i en ensidigt positiv miljö och avfärdar missnöje, tvivel och kritik riskerar att få omotiverade och till och med utbrända medarbetare.
– Att i stället ta människor på allvar, låta dem tala till punkt och därefter verkligen fundera över vad de säger gör att du kan lära dig att se fler perspektiv. Det får dessutom människor att känna sig sedda och peppade. Och du själv blir på så sätt en mer empatisk chef, förklarar Ida Hallgren.
I dag finns en utbredd beröringsskräck mot det negativa, som i det närmaste uppfattas som en smittsam sjukdom, menar Ida Hallgren.
– Men negativt tänkande är inte detsamma som att vara bitter eller sur utan handlar om att acceptera verkligheten som den är.
Hon är övertygad om att vi alla – inte minst chefer – har mycket att vinna på att trimma upp det negativa tänkandet och citerar tänkaren Tage Danielsson: ”Utan tvivel är man inte klok.”
TEXT: Gertrud Dahlberg
Diskussionsklimatet blir mycket mer öppet och tillåtande när alla röster tillåts att höras. Det gör i sin tur att motivationen och trivseln på arbetsplatsen ökar, vilket i sin tur på sikt också kan påverka personalens hälsa. Att hela tiden tro att allting är möjligt kan nämligen skapa orealistiska krav och stress.
Du blir en mer empatisk chef om du lyssnar på dina medarbetare och låter dem tala till punkt utan att försöka vifta bort all form av kritik eller avvikande åsikter.
Att ge sken av att allt är bra hämmar utveckling och kreativitet. En lagom dos negativt tänkande stimulerar nya syn- och tankesätt och ökar därigenom effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen.
Risker blir lättare att förutse och kan därmed undvikas i tid.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.