Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hurra för gnällspiken

Det finns inga problem – bara utmaningar. Eller? Allt fler gör nu uppror mot det positiva tänkandets tyranni. Det finns nämligen mycket att vinna på att släppa fram tvivel och negativitet.
Publicerad
Kristian Ingers
Arbetsplatser behöver en viss dos av kritiskt tänkande för att fungera optimalt. Kristian Ingers

Ida Hallgren är psykolog och doktorand i praktisk filosofi. Hon driver även företaget Rent a Philosopher och arbetar som filosofisk praktiker, bland annat gentemot företag.

Hösten 2016 höll hon en kurs i negativt tänkande som kom att bli startskottet för en negativ motrörelse som nu drar fram som en prärie-brand över landet. Allt fler tycks ha tröttnat på klämkäcka tillrop om att möta varje motgång som en framgång.

Det har till exempel startats ”gnällkaféer” och fulltecknade studiecirklar där människor som gör motstånd mot kraven på att ständigt vara glada och positiva samlas.

Negativitetsaposteln Ida Hallgren håller numera också föredrag och kurser för att lära chefer och ansvariga för personalfrågor mer om konsten att tänka negativt.

– Det är förstås trevligt att upprätthålla en positiv anda på jobbet. Men ibland är det läge att stanna upp och inte skygga för problem. Det ökar förmågan att se mer realistiskt på saker och ting. För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler och med hjälp av kritiskt tänkande kunna jämföra olika handlingsalternativ, även de negativa. Det kan till exempel handla om frågor som riskhantering, konfliktlösning och att skapa en långsiktig hållbarhet för personalen, förklarar hon.

Ibland fångas essensen i ordet ”negativt” så att det kan ersättas med ord som ”kritiskt”, ”analytiskt”, ”rationellt” och ”realistiskt”. Men ofta handlar det om att lära sig tän­kande och förhållningssätt inför sådant som kallas negativt därför att det känns obehagligt, svårt, osäkert eller komplicerat.

Och en komplex värld kräver förstås komplexa lösningar. Att våga släppa positivitetshetsen är också ett sätt att öka takhöjden och öppna utrymmet för att se olika perspektiv och dessutom att bättre kunna förutse problem.

För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler

 Annars kan det gå rejält åt pipsvängen. Ida Hallgren nämner IT-kraschen, finanskrisen och bostadsbubblan som exempel. Då fanns det ”nejsägare” som varnade, men ingen lyssnade. Samma fenomen gjorde också att så många vägrade tro annat än att Hillary Clinton skulle väljas till USA:s president.

Sensmoral: Världen behöver negativisternas klagosånger. De gör oss bättre rustade att klara katastrofer och att bli mer handlingskraftiga och de får oss att i tid lägga ner dåliga projekt, resonerar Ida Hallgren.

Därför behöver även arbetsplatser en avvägd dos negativitet för att fungera optimalt. ”Gnällspikarna” kan till och med bli en tillgång eftersom beredskapen att hantera problem blir större om de negativa rösterna tas på allvar. Att välgrundade beslut, där man vridit och vänt på saken, kan få mer snurr på effektiviteten är kanske inte så svårt att förstå.

Men att negativism också skulle kunna göra det lät­tare för dig som chef att skapa ökad trivsel – och till och med få mer motiverade medarbetare – är troligen lite svårare att greppa.

Vi lever ju i det positiva tänkandets förlovade tidevarv, där de människor som framhärdar i att det inte enbart finns möjligheter utan också problem riskerar att stämplas som trista surpuppor eller jobbiga bakåtsträvare. Eller med den lite mer moderna benämningen – som energitjuvar.

– Det är lätt att vifta bort sådant som skapar friktion och känns lite obekvämt. Men vi behöver ha tillgång till alla våra känslor, såväl positiva som negativa. Det svåra och obehagliga är en del av livet för oss alla, vare sig vi vill det eller inte. En chef som vill leva i en ensidigt positiv miljö och avfärdar missnöje, tvivel och kritik riskerar att få omotiverade och till och med utbrända medarbetare.

– Att i stället ta människor på allvar, låta dem tala till punkt och därefter verkligen fundera över vad de säger gör att du kan lära dig att se fler perspektiv. Det får dessutom människor att känna sig sedda och peppade. Och du själv blir på så sätt en mer empatisk chef, förklarar Ida Hallgren.

 I dag finns en utbredd beröringsskräck mot det negativa, som i det närmaste uppfattas som en smittsam sjukdom, menar Ida Hallgren.

– Men negativt tänkande är inte detsamma som att vara bitter eller sur utan handlar om att acceptera verkligheten som den är.

Hon är övertygad om att vi alla – inte minst chefer – har mycket att vinna på att trimma upp det negativa tänkandet och citerar tänkaren Tage Danielsson: ”Utan tvivel är man inte klok.”

TEXT:  Gertrud Dahlberg

 

Positivt med negativt tänkande

Diskussionsklimatet blir mycket mer öppet och tillåtande när alla röster tillåts att höras. Det gör i sin tur att motivationen och trivseln på arbetsplatsen ökar, vilket i sin tur på sikt också kan påverka personalens hälsa. Att hela tiden tro att allting är möjligt kan nämligen skapa orealistiska krav och stress.

Du blir en mer empatisk chef om du lyssnar på dina medarbetare och låter dem tala till punkt utan att försöka vifta bort all form av kritik eller avvikande åsikter.

Att ge sken av att allt är bra hämmar utveckling och kreativitet. En lagom dos negativt tänkande stimulerar nya syn- och tankesätt och ökar därigenom effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen.

Risker blir lättare att förutse och kan därmed undvikas i tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.

Ledarskap

Kläderna gör chefen – så påverkar din stil ledarskap, makt och förtroende

Även om du inte bryr dig avslöjar kläderna ditt ledarskap och påverkar både dig själv och andra. Lär av stilexperterna hur du ska klä dig – och vad du bör undvika.
Publicerad 25 februari 2026, kl 08:00
Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor av designern Issey Miyake.
Klädseln påverkar hur en chef uppfattas – både av medarbetare och omvärld. En genomtänkt stil kan signalera trygghet, kompetens och ledarskap. Andra går sin egen väg. Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor. Paul Sakuma/AP.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

Jenny Åberg, stilexpert
Jenny Åberg.

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Grupp möts runt en chef som leder en genomgång och visar hur professionell klädsel förstärker ledarskap och arbetskommunikation.
Rätt klädsel kan förstärka chefens auktoritet och skapa tydligare kommunikation – något som stilexperter menar påverkar ledarskapet mer än vi tror. Foto: Colourbox.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson
Emma Severinsson.

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

tecknad illustration av olika sorters chefskläder som representerar stil, makt och förtroende i arbetslivet
Vad säger din klädsel om dig som chef? Och hur klär du dig för trovärdigt ledarskap? Illustration: Monica Lind.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.


Text: Gertrud Dahlberg

5 STILFULLA STÖTTEPELARE

… för både män och kvinnor:

→ Välsittande kavaj 
→ Mörka jeans och kostymbyxor 
→ Ljus skjorta 
→ Personligt armbandsur 
→ Putsade skor 
Källa: Jenny Åberg

JENNY ÅBERGS BÄSTA TIPS

→ Satsa på en garderob med basplagg som kan kombineras till många olika utstyrslar. 
→ Klä dig rätt efter situationen. En “powerkostym” som funkar på ett ledningsmöte kan skapa distans och kyla vid ett medarbetarsamtal. 

→ Dyrt är inte alltid lika med snyggt. Det kan ge ett snobbigt och skrytigt intryck med loggor och märkeskläder. 

→ Putsa glasögon, dator och telefon. Det förstärker intrycket av du har ordning och skapar förtroende.

→ Ha koll på vilka färgnyanser som passar dig. Annars riskerar du att se trött och sliten ut. → Se accessoarer och trendiga plagg som godis att strössla med för att lätta upp om det känns för stramt och tråkigt. 

→ Skippa billiga läsglasögon som ofta ger ett slarvigt intryck. Satsa i stället på ett par snygga progressiva glasögon.