Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hurra för gnällspiken

Det finns inga problem – bara utmaningar. Eller? Allt fler gör nu uppror mot det positiva tänkandets tyranni. Det finns nämligen mycket att vinna på att släppa fram tvivel och negativitet.
Publicerad
Kristian Ingers
Arbetsplatser behöver en viss dos av kritiskt tänkande för att fungera optimalt. Kristian Ingers

Ida Hallgren är psykolog och doktorand i praktisk filosofi. Hon driver även företaget Rent a Philosopher och arbetar som filosofisk praktiker, bland annat gentemot företag.

Hösten 2016 höll hon en kurs i negativt tänkande som kom att bli startskottet för en negativ motrörelse som nu drar fram som en prärie-brand över landet. Allt fler tycks ha tröttnat på klämkäcka tillrop om att möta varje motgång som en framgång.

Det har till exempel startats ”gnällkaféer” och fulltecknade studiecirklar där människor som gör motstånd mot kraven på att ständigt vara glada och positiva samlas.

Negativitetsaposteln Ida Hallgren håller numera också föredrag och kurser för att lära chefer och ansvariga för personalfrågor mer om konsten att tänka negativt.

– Det är förstås trevligt att upprätthålla en positiv anda på jobbet. Men ibland är det läge att stanna upp och inte skygga för problem. Det ökar förmågan att se mer realistiskt på saker och ting. För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler och med hjälp av kritiskt tänkande kunna jämföra olika handlingsalternativ, även de negativa. Det kan till exempel handla om frågor som riskhantering, konfliktlösning och att skapa en långsiktig hållbarhet för personalen, förklarar hon.

Ibland fångas essensen i ordet ”negativt” så att det kan ersättas med ord som ”kritiskt”, ”analytiskt”, ”rationellt” och ”realistiskt”. Men ofta handlar det om att lära sig tän­kande och förhållningssätt inför sådant som kallas negativt därför att det känns obehagligt, svårt, osäkert eller komplicerat.

Och en komplex värld kräver förstås komplexa lösningar. Att våga släppa positivitetshetsen är också ett sätt att öka takhöjden och öppna utrymmet för att se olika perspektiv och dessutom att bättre kunna förutse problem.

För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler

 Annars kan det gå rejält åt pipsvängen. Ida Hallgren nämner IT-kraschen, finanskrisen och bostadsbubblan som exempel. Då fanns det ”nejsägare” som varnade, men ingen lyssnade. Samma fenomen gjorde också att så många vägrade tro annat än att Hillary Clinton skulle väljas till USA:s president.

Sensmoral: Världen behöver negativisternas klagosånger. De gör oss bättre rustade att klara katastrofer och att bli mer handlingskraftiga och de får oss att i tid lägga ner dåliga projekt, resonerar Ida Hallgren.

Därför behöver även arbetsplatser en avvägd dos negativitet för att fungera optimalt. ”Gnällspikarna” kan till och med bli en tillgång eftersom beredskapen att hantera problem blir större om de negativa rösterna tas på allvar. Att välgrundade beslut, där man vridit och vänt på saken, kan få mer snurr på effektiviteten är kanske inte så svårt att förstå.

Men att negativism också skulle kunna göra det lät­tare för dig som chef att skapa ökad trivsel – och till och med få mer motiverade medarbetare – är troligen lite svårare att greppa.

Vi lever ju i det positiva tänkandets förlovade tidevarv, där de människor som framhärdar i att det inte enbart finns möjligheter utan också problem riskerar att stämplas som trista surpuppor eller jobbiga bakåtsträvare. Eller med den lite mer moderna benämningen – som energitjuvar.

– Det är lätt att vifta bort sådant som skapar friktion och känns lite obekvämt. Men vi behöver ha tillgång till alla våra känslor, såväl positiva som negativa. Det svåra och obehagliga är en del av livet för oss alla, vare sig vi vill det eller inte. En chef som vill leva i en ensidigt positiv miljö och avfärdar missnöje, tvivel och kritik riskerar att få omotiverade och till och med utbrända medarbetare.

– Att i stället ta människor på allvar, låta dem tala till punkt och därefter verkligen fundera över vad de säger gör att du kan lära dig att se fler perspektiv. Det får dessutom människor att känna sig sedda och peppade. Och du själv blir på så sätt en mer empatisk chef, förklarar Ida Hallgren.

 I dag finns en utbredd beröringsskräck mot det negativa, som i det närmaste uppfattas som en smittsam sjukdom, menar Ida Hallgren.

– Men negativt tänkande är inte detsamma som att vara bitter eller sur utan handlar om att acceptera verkligheten som den är.

Hon är övertygad om att vi alla – inte minst chefer – har mycket att vinna på att trimma upp det negativa tänkandet och citerar tänkaren Tage Danielsson: ”Utan tvivel är man inte klok.”

TEXT:  Gertrud Dahlberg

 

Positivt med negativt tänkande

Diskussionsklimatet blir mycket mer öppet och tillåtande när alla röster tillåts att höras. Det gör i sin tur att motivationen och trivseln på arbetsplatsen ökar, vilket i sin tur på sikt också kan påverka personalens hälsa. Att hela tiden tro att allting är möjligt kan nämligen skapa orealistiska krav och stress.

Du blir en mer empatisk chef om du lyssnar på dina medarbetare och låter dem tala till punkt utan att försöka vifta bort all form av kritik eller avvikande åsikter.

Att ge sken av att allt är bra hämmar utveckling och kreativitet. En lagom dos negativt tänkande stimulerar nya syn- och tankesätt och ökar därigenom effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen.

Risker blir lättare att förutse och kan därmed undvikas i tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Klas Hallberg: Göra rätt på jobbet räcker inte

Vi drunknar i rutiner, processer och styrdokument på jobbet. Vart tog det mänskliga omdömet vägen? Det frågar sig författaren och föreläsaren Klas Hallberg, aktuell med boken Rätt räcker inte.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2025, kl 06:01
Författaren Klas Hallberg och professorn Per Kristensson är aktuella med Boken Rätt räcker inte. En bok om om ett arbetsliv som drunknar i regler och dokumentation. Där det blivit viktigare att göra saker enligt manualer än att göra nytta för andra. Foto: Niklas Nyman/Volante

Klas Hallberg, varför räcker det inte att göra rätt? 

– Det räcker inte att ingen gjort fel, utan vi måste skapa något av värde med alla våra processer, riktlinjer och AI-verktyg. Idén till boken kom när vi läste om Åke 90 år som varit hos 66 olika läkare och inte fått hjälp, fast ingen gjort fel.

Ni skriver att ni vill att fler människor ska känna mening i sitt arbete, hur menar ni då?

– Vi outsourcar vårt eget omdöme till olika styrdokument, nyckeltal och script. Om vi fortsätter underminera det mänskliga omdömets betydelse i vårt arbetsliv så görs vi bara till dålig AI. Då tappar vi vår upplevelse av mening. 

Hur kan människans eget omdöme få en revansch?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. En tredjedel av boken handlar om att ta risker. Vi är inte ute efter anarki, utan en gradförskjutning på två procent tillbaka till det mänskliga omdömet som kompass. Att tänka själv och våga agera.

Hur kan vi bli mer modiga på jobbet?

– Vi citerar flera höga chefer i boken som pekar på det nödvändiga i att provtrycka på regler och riktlinjer. Det finns annars en risk att man låter bli att fatta beslut och bara tar ett möte till. Våga ifrågasätt lite grann, med kunderna i fokus.

Varför är det så viktigt att anställda har mod att använda sitt kritiska tänkande?

– För att Åke 90 år ska få hjälp. För att anställda ska uppleva mening i sitt arbetsliv och för att vi ska bevara tilliten i samhället. 

Om Rätt räcker inte

Diskussionsboken Rätt räcker inte, att göra nytta på riktigt är skriven av Klas Hallberg, föreläsare och författare och Per Kristensson, professor i psykologi (Volante).