Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hurra för gnällspiken

Det finns inga problem – bara utmaningar. Eller? Allt fler gör nu uppror mot det positiva tänkandets tyranni. Det finns nämligen mycket att vinna på att släppa fram tvivel och negativitet.
Publicerad
Kristian Ingers
Arbetsplatser behöver en viss dos av kritiskt tänkande för att fungera optimalt. Kristian Ingers

Ida Hallgren är psykolog och doktorand i praktisk filosofi. Hon driver även företaget Rent a Philosopher och arbetar som filosofisk praktiker, bland annat gentemot företag.

Hösten 2016 höll hon en kurs i negativt tänkande som kom att bli startskottet för en negativ motrörelse som nu drar fram som en prärie-brand över landet. Allt fler tycks ha tröttnat på klämkäcka tillrop om att möta varje motgång som en framgång.

Det har till exempel startats ”gnällkaféer” och fulltecknade studiecirklar där människor som gör motstånd mot kraven på att ständigt vara glada och positiva samlas.

Negativitetsaposteln Ida Hallgren håller numera också föredrag och kurser för att lära chefer och ansvariga för personalfrågor mer om konsten att tänka negativt.

– Det är förstås trevligt att upprätthålla en positiv anda på jobbet. Men ibland är det läge att stanna upp och inte skygga för problem. Det ökar förmågan att se mer realistiskt på saker och ting. För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler och med hjälp av kritiskt tänkande kunna jämföra olika handlingsalternativ, även de negativa. Det kan till exempel handla om frågor som riskhantering, konfliktlösning och att skapa en långsiktig hållbarhet för personalen, förklarar hon.

Ibland fångas essensen i ordet ”negativt” så att det kan ersättas med ord som ”kritiskt”, ”analytiskt”, ”rationellt” och ”realistiskt”. Men ofta handlar det om att lära sig tän­kande och förhållningssätt inför sådant som kallas negativt därför att det känns obehagligt, svårt, osäkert eller komplicerat.

Och en komplex värld kräver förstås komplexa lösningar. Att våga släppa positivitetshetsen är också ett sätt att öka takhöjden och öppna utrymmet för att se olika perspektiv och dessutom att bättre kunna förutse problem.

För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler

 Annars kan det gå rejält åt pipsvängen. Ida Hallgren nämner IT-kraschen, finanskrisen och bostadsbubblan som exempel. Då fanns det ”nejsägare” som varnade, men ingen lyssnade. Samma fenomen gjorde också att så många vägrade tro annat än att Hillary Clinton skulle väljas till USA:s president.

Sensmoral: Världen behöver negativisternas klagosånger. De gör oss bättre rustade att klara katastrofer och att bli mer handlingskraftiga och de får oss att i tid lägga ner dåliga projekt, resonerar Ida Hallgren.

Därför behöver även arbetsplatser en avvägd dos negativitet för att fungera optimalt. ”Gnällspikarna” kan till och med bli en tillgång eftersom beredskapen att hantera problem blir större om de negativa rösterna tas på allvar. Att välgrundade beslut, där man vridit och vänt på saken, kan få mer snurr på effektiviteten är kanske inte så svårt att förstå.

Men att negativism också skulle kunna göra det lät­tare för dig som chef att skapa ökad trivsel – och till och med få mer motiverade medarbetare – är troligen lite svårare att greppa.

Vi lever ju i det positiva tänkandets förlovade tidevarv, där de människor som framhärdar i att det inte enbart finns möjligheter utan också problem riskerar att stämplas som trista surpuppor eller jobbiga bakåtsträvare. Eller med den lite mer moderna benämningen – som energitjuvar.

– Det är lätt att vifta bort sådant som skapar friktion och känns lite obekvämt. Men vi behöver ha tillgång till alla våra känslor, såväl positiva som negativa. Det svåra och obehagliga är en del av livet för oss alla, vare sig vi vill det eller inte. En chef som vill leva i en ensidigt positiv miljö och avfärdar missnöje, tvivel och kritik riskerar att få omotiverade och till och med utbrända medarbetare.

– Att i stället ta människor på allvar, låta dem tala till punkt och därefter verkligen fundera över vad de säger gör att du kan lära dig att se fler perspektiv. Det får dessutom människor att känna sig sedda och peppade. Och du själv blir på så sätt en mer empatisk chef, förklarar Ida Hallgren.

 I dag finns en utbredd beröringsskräck mot det negativa, som i det närmaste uppfattas som en smittsam sjukdom, menar Ida Hallgren.

– Men negativt tänkande är inte detsamma som att vara bitter eller sur utan handlar om att acceptera verkligheten som den är.

Hon är övertygad om att vi alla – inte minst chefer – har mycket att vinna på att trimma upp det negativa tänkandet och citerar tänkaren Tage Danielsson: ”Utan tvivel är man inte klok.”

TEXT:  Gertrud Dahlberg

 

Positivt med negativt tänkande

Diskussionsklimatet blir mycket mer öppet och tillåtande när alla röster tillåts att höras. Det gör i sin tur att motivationen och trivseln på arbetsplatsen ökar, vilket i sin tur på sikt också kan påverka personalens hälsa. Att hela tiden tro att allting är möjligt kan nämligen skapa orealistiska krav och stress.

Du blir en mer empatisk chef om du lyssnar på dina medarbetare och låter dem tala till punkt utan att försöka vifta bort all form av kritik eller avvikande åsikter.

Att ge sken av att allt är bra hämmar utveckling och kreativitet. En lagom dos negativt tänkande stimulerar nya syn- och tankesätt och ökar därigenom effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen.

Risker blir lättare att förutse och kan därmed undvikas i tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Personalen sänker mitt betyg men säger inget”

Personalens missnöje med chefen växer - i medarbetarenkäten. Men ingen vill berätta på vilket sätt ledarskapet brister.
Hur ska man agera när man möts av tystnad? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 13 maj 2026, kl 06:04
Tecknad bild som symboliserar sämre betyg i medarbetarundersökning och brist på feedback.
När personalen sänker chefens betyg men vägrar berätta varför uppstår osäkerhet. Så råder mentorn chefer att bryta tystnaden. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Resultatet av vår årliga medarbetarundersökning stressar mig. Jag chefar över 15 personer och medarbetarnas omdöme om mitt ledarskap har gradvis försämrats de senaste åren. Problemet är att ingen vill berätta på vilket sätt det brister – när jag tagit upp frågan i grupp har det blivit tyst, och under individuella samtal har många viftat bort det.

På tidigare jobb har mitt ledarskap hyllats, men nu känner jag mig osäker i min roll. Företagsledningen känns ointresserad av undersökningen, samtidigt är det lite skönt att de hittills inte ifrågasatt de sviktande betyget.

Hur ska jag lyfta frågan med personalen, var kan jag hitta stöd i mitt ledarskap och bör jag vara proaktiv och ta upp det med min chef?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det måste kännas frustrerande när medarbetarundersökningen visar sämre resultat utan att någon ger konkreta exempel på vad du kan förbättra.

Att du vill förstå och komma till rätta med de sjunkande siffrorna är både ett modigt och positivt steg för att vända situationen. Jag rekommenderar att du fortsätter att skapa dialog med teamet. Försök få dem att förstå att detta är viktigt, både för ert jobb, era prestationer och för välmåendet i teamet.

I stället för att diskutera faktiska siffror, prova att jobba med gruppens dynamik och kommunikation. Det gör att du får en bättre uppfattning om hur pass trygga medarbetarna faktiskt är med dig och med varandra, och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att de inte säger vad de tycker.

Finns det en rädsla för att kritisera dig som chef eller en oro för att öppen feedback ska leda till negativa konsekvenser?

Var tydlig med att du är öppen för konkreta synpunkter och uppskattar all hjälp du kan få för att kunna förbättra ditt ledarskap.

Parallellt med att du jobbar med gruppen skulle jag föra in specifika frågor i de individuella samtalen och fortsätta med följdfrågor om du får alltför svävande svar. Understryk att du vill kunna ge så bra förutsättningar som möjligt och att ärliga svar är avgörande för att ni tillsammans ska kunna vända trenden.

Fråga om vad som fungerar bra i ditt ledarskap, vad du kan göra mer eller mindre av, om det finns något som försvårar arbetet eller som du kan förändra.

Kom ihåg att du inte behöver lösa situationen själv. Ta hjälp av andra chefer i organisationen och var öppen mot din chef om att du inte är nöjd med svaren i undersökningen, men att du vill utvecklas och förstå vad det lägre resultatet står för.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion, författare och inspirationsföreläsare.
ÅLDER: 46.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.