Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Han basar över Pippi & Emil

Varje år vid den här tiden startar Astrid Lindgrens Värld ett företag med ungefär 420 anställda.
– För att få det att fungera är vi svenska mästare i regler och rutiner. De ger en trygg plattform och då kan man göra sitt jobb bra, säger Mikael Ahlerup, vd.
Carita Andersson Publicerad

När vi träffas i chefens kontorsrum som ligger i polishuset på Bråkmakargatan finns endast de 38 fast anställda på plats, men de ska snart öka tiofalt. Framför allt är det unga människor som anställs.

Campingvärdar och skådespelare, kockar och parkeringsvakter och många andra. Under våren har man haft gruppintervjuer för dem som ska jobba med försäljning, auditioner och intervjuer med teaterfolket. När Mikael Ahlerup kom hit för tio år sedan var det bara auditioner för den sistnämnda gruppen. De hade mer status, de var ju artister.

Det har han ändrat på. Är det något som är viktigt för Mikael Ahlerup så är det allas lika värde. Parkeringsvakten är den första besökaren möter, stugvärden den sista. De är lika betydelsefulla för gästens upplevelse som de som spelar Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter.

– Därför räcker det inte med audition alltså. Du kan sjunga hur bra som helst, men passar du inte in i detta tänk så blir det inget jobb.

För att få de bästa till den småländska avkroken Vimmerby så är företaget ute och raggar på platser där de kan tänkas finnas; till exempel på fjällanläggningar eller på universitetens turistprogram. Man "investerar" i bra  personal, för det är ingen kostnad, utan en investering, enligt Mikael Ahlerup.

Många kommer tillbaka år från år. Förra året var det 83 procent som ville återvända. Så många blir det inte, den perfekta mixen är något fler helt nya. Kanske 70-30.

– Det ska vara roligt att jobba här. Vi vill göra det bra för våra anställda och det ska de känna. Vi har en personalklubb med gratis aktiviteter varje vecka, det kan vara fotvandring, föreläsning, yoga eller fotbollsturnering. Vi ordnar också rabatter hos restauranger och lokala företag, säger Mikael Ahlerup.

Samtidigt ställs höga krav på att de anställda gör sitt allra bästa.

– Vi har en introduktionshelg då vi samlar alla. Då säger jag till dem att det är de som har valt oss och att de får ta ansvar för det valet. Vi tar vårt arbetsgivaransvar, men det är faktiskt de som valt att jobba här, säger Mikael Ahlerup.

Ett annat knep, som både är enkelt och väldigt effektivt för att få en bra stämning på hela arbetsplatsen, är att den första personalaktiviteten är att bowla med blandade lag. Diskare blandas med skådespelare, kocken med parkeringsvakten, nykomlingen med den som jobbat många säsonger. Och det är klart att vd:n själv deltar i många aktiviteter, han finns till exempel alltid med under fotbollsturneringen och ute på parkeringen under hög­säsong.

Mikael Ahlerup sätter en ära i att finnas ute i parken så mycket som möjligt och hoppa in där det behövs. Den inställningen finns efter tio år väl förankrad i hela ledningsgruppen, numera är det självklart för alla att hjälpa till i verksamheten under högsäsong.

– Man mår så jäkla bra av det. Men det kräver också mod, modet att bli bedömd, modet att kanske göra bort sig, modet att vara på riktigt.

Det händer något med en ung sommarjobbare som får hjälpa vd:n till rätta i köket. Eller som får dribbla bort honom på fotbollsplan. Det blir ett Vi.

I den filosofin ingår för Mikael också att lära sig allas namn. 420 personer.

– Alla nya börjar ju inte samma dag, med lite hjälp så har jag koll på när de börjar. Om det är Pers första dag på parkeringen så försöker jag gå ut den dagen. Och så repeterar jag deras namn när jag pratar med dem, så i augusti kan jag nog allas.

– Och jag pratar med alla, ser dem i ögonen, säger hej. Det är enkelt och det blir ett personligt och närvarande ledarskap.

Han erkänner att också han är nervös inför att möta nya människor. Till exempel nyanställda första gången inför säsongsstarten.

– Det är en signal till mig själv; jag måste göra ett bra jobb. Då känner den som lyssnar det.

Allt bottnar i ett genuint intresse för människor (Mikaels mamma var psykolog) och att vilja vara sig själv, på riktigt.

– Jag har sett så många exempel på människor som förändrats när de blir chefer. Min tolkning är att de funderar på vad som förväntas av dem i den nya positionen - inte på vilka egenskaper hos dem som tog dem dit.

Att vara sig själv, alltså. Och att inte vara rädd att förändra och prova nya saker.

– Jag har slutat vara rädd för att göra saker som andra inte gillar. Men man måste jobba mycket med information och kommunikation. Visa att du gör det bästa för företaget.

I den filosofin ingår att prova nytt - och prestigelöst gå tillbaka till det gamla om det inte fungerar. Våga göra fel, men lära sig av misstagen. Bryta strukturer - även sådant som kan vara impopulärt. När Mikael Ahlerup började tog han exempelvis bort det gemensamma kaffet varje förmiddag och eftermiddag eftersom folk jobbar utspridda i olika hus och fikarasterna i hans tycke tog för lång tid. Han hämtade en kaffebryggare ute i den stängda parken och tog upp den till kontoret, i stället för kaffepausen införde han andra gemensamma sammankomster utspridda under året.

Hur populär denna förändring var är det inte många som kan berätta. Endast ett par, tre personer finns kvar från den tiden. Nu har Mikael Ahlerup byggt sitt eget lag. Och som gammal hockeyspelare vet han att det behövs alla sorter. Men ett bra bemötande kräver han av alla.

Till sist är det dags att lämna polishuset på Bråkmakargatan. Mopsen Elton vill ut. Här är de anställdas hundar välkomna, även barn om arbetet tillåter det och det är en stängd dag på dagis - men inte under säsong. Då kan det ibland vara sisådär tiotusen andra på området, och matte eller husse, mamma eller pappa, kanske ska stå och sälja korv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.

Ledarskap

Kläderna gör chefen – så påverkar din stil ledarskap, makt och förtroende

Även om du inte bryr dig avslöjar kläderna ditt ledarskap och påverkar både dig själv och andra. Lär av stilexperterna hur du ska klä dig – och vad du bör undvika.
Publicerad 25 februari 2026, kl 08:00
Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor av designern Issey Miyake.
Klädseln påverkar hur en chef uppfattas – både av medarbetare och omvärld. En genomtänkt stil kan signalera trygghet, kompetens och ledarskap. Andra går sin egen väg. Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor. Paul Sakuma/AP.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

Jenny Åberg, stilexpert
Jenny Åberg.

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Grupp möts runt en chef som leder en genomgång och visar hur professionell klädsel förstärker ledarskap och arbetskommunikation.
Rätt klädsel kan förstärka chefens auktoritet och skapa tydligare kommunikation – något som stilexperter menar påverkar ledarskapet mer än vi tror. Foto: Colourbox.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson
Emma Severinsson.

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

tecknad illustration av olika sorters chefskläder som representerar stil, makt och förtroende i arbetslivet
Vad säger din klädsel om dig som chef? Och hur klär du dig för trovärdigt ledarskap? Illustration: Monica Lind.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.


Text: Gertrud Dahlberg

5 STILFULLA STÖTTEPELARE

… för både män och kvinnor:

→ Välsittande kavaj 
→ Mörka jeans och kostymbyxor 
→ Ljus skjorta 
→ Personligt armbandsur 
→ Putsade skor 
Källa: Jenny Åberg

JENNY ÅBERGS BÄSTA TIPS

→ Satsa på en garderob med basplagg som kan kombineras till många olika utstyrslar. 
→ Klä dig rätt efter situationen. En “powerkostym” som funkar på ett ledningsmöte kan skapa distans och kyla vid ett medarbetarsamtal. 

→ Dyrt är inte alltid lika med snyggt. Det kan ge ett snobbigt och skrytigt intryck med loggor och märkeskläder. 

→ Putsa glasögon, dator och telefon. Det förstärker intrycket av du har ordning och skapar förtroende.

→ Ha koll på vilka färgnyanser som passar dig. Annars riskerar du att se trött och sliten ut. → Se accessoarer och trendiga plagg som godis att strössla med för att lätta upp om det känns för stramt och tråkigt. 

→ Skippa billiga läsglasögon som ofta ger ett slarvigt intryck. Satsa i stället på ett par snygga progressiva glasögon.