Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Han basar över Pippi & Emil

Varje år vid den här tiden startar Astrid Lindgrens Värld ett företag med ungefär 420 anställda.
– För att få det att fungera är vi svenska mästare i regler och rutiner. De ger en trygg plattform och då kan man göra sitt jobb bra, säger Mikael Ahlerup, vd.
Carita Andersson Publicerad

När vi träffas i chefens kontorsrum som ligger i polishuset på Bråkmakargatan finns endast de 38 fast anställda på plats, men de ska snart öka tiofalt. Framför allt är det unga människor som anställs.

Campingvärdar och skådespelare, kockar och parkeringsvakter och många andra. Under våren har man haft gruppintervjuer för dem som ska jobba med försäljning, auditioner och intervjuer med teaterfolket. När Mikael Ahlerup kom hit för tio år sedan var det bara auditioner för den sistnämnda gruppen. De hade mer status, de var ju artister.

Det har han ändrat på. Är det något som är viktigt för Mikael Ahlerup så är det allas lika värde. Parkeringsvakten är den första besökaren möter, stugvärden den sista. De är lika betydelsefulla för gästens upplevelse som de som spelar Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter.

– Därför räcker det inte med audition alltså. Du kan sjunga hur bra som helst, men passar du inte in i detta tänk så blir det inget jobb.

För att få de bästa till den småländska avkroken Vimmerby så är företaget ute och raggar på platser där de kan tänkas finnas; till exempel på fjällanläggningar eller på universitetens turistprogram. Man "investerar" i bra  personal, för det är ingen kostnad, utan en investering, enligt Mikael Ahlerup.

Många kommer tillbaka år från år. Förra året var det 83 procent som ville återvända. Så många blir det inte, den perfekta mixen är något fler helt nya. Kanske 70-30.

– Det ska vara roligt att jobba här. Vi vill göra det bra för våra anställda och det ska de känna. Vi har en personalklubb med gratis aktiviteter varje vecka, det kan vara fotvandring, föreläsning, yoga eller fotbollsturnering. Vi ordnar också rabatter hos restauranger och lokala företag, säger Mikael Ahlerup.

Samtidigt ställs höga krav på att de anställda gör sitt allra bästa.

– Vi har en introduktionshelg då vi samlar alla. Då säger jag till dem att det är de som har valt oss och att de får ta ansvar för det valet. Vi tar vårt arbetsgivaransvar, men det är faktiskt de som valt att jobba här, säger Mikael Ahlerup.

Ett annat knep, som både är enkelt och väldigt effektivt för att få en bra stämning på hela arbetsplatsen, är att den första personalaktiviteten är att bowla med blandade lag. Diskare blandas med skådespelare, kocken med parkeringsvakten, nykomlingen med den som jobbat många säsonger. Och det är klart att vd:n själv deltar i många aktiviteter, han finns till exempel alltid med under fotbollsturneringen och ute på parkeringen under hög­säsong.

Mikael Ahlerup sätter en ära i att finnas ute i parken så mycket som möjligt och hoppa in där det behövs. Den inställningen finns efter tio år väl förankrad i hela ledningsgruppen, numera är det självklart för alla att hjälpa till i verksamheten under högsäsong.

– Man mår så jäkla bra av det. Men det kräver också mod, modet att bli bedömd, modet att kanske göra bort sig, modet att vara på riktigt.

Det händer något med en ung sommarjobbare som får hjälpa vd:n till rätta i köket. Eller som får dribbla bort honom på fotbollsplan. Det blir ett Vi.

I den filosofin ingår för Mikael också att lära sig allas namn. 420 personer.

– Alla nya börjar ju inte samma dag, med lite hjälp så har jag koll på när de börjar. Om det är Pers första dag på parkeringen så försöker jag gå ut den dagen. Och så repeterar jag deras namn när jag pratar med dem, så i augusti kan jag nog allas.

– Och jag pratar med alla, ser dem i ögonen, säger hej. Det är enkelt och det blir ett personligt och närvarande ledarskap.

Han erkänner att också han är nervös inför att möta nya människor. Till exempel nyanställda första gången inför säsongsstarten.

– Det är en signal till mig själv; jag måste göra ett bra jobb. Då känner den som lyssnar det.

Allt bottnar i ett genuint intresse för människor (Mikaels mamma var psykolog) och att vilja vara sig själv, på riktigt.

– Jag har sett så många exempel på människor som förändrats när de blir chefer. Min tolkning är att de funderar på vad som förväntas av dem i den nya positionen - inte på vilka egenskaper hos dem som tog dem dit.

Att vara sig själv, alltså. Och att inte vara rädd att förändra och prova nya saker.

– Jag har slutat vara rädd för att göra saker som andra inte gillar. Men man måste jobba mycket med information och kommunikation. Visa att du gör det bästa för företaget.

I den filosofin ingår att prova nytt - och prestigelöst gå tillbaka till det gamla om det inte fungerar. Våga göra fel, men lära sig av misstagen. Bryta strukturer - även sådant som kan vara impopulärt. När Mikael Ahlerup började tog han exempelvis bort det gemensamma kaffet varje förmiddag och eftermiddag eftersom folk jobbar utspridda i olika hus och fikarasterna i hans tycke tog för lång tid. Han hämtade en kaffebryggare ute i den stängda parken och tog upp den till kontoret, i stället för kaffepausen införde han andra gemensamma sammankomster utspridda under året.

Hur populär denna förändring var är det inte många som kan berätta. Endast ett par, tre personer finns kvar från den tiden. Nu har Mikael Ahlerup byggt sitt eget lag. Och som gammal hockeyspelare vet han att det behövs alla sorter. Men ett bra bemötande kräver han av alla.

Till sist är det dags att lämna polishuset på Bråkmakargatan. Mopsen Elton vill ut. Här är de anställdas hundar välkomna, även barn om arbetet tillåter det och det är en stängd dag på dagis - men inte under säsong. Då kan det ibland vara sisådär tiotusen andra på området, och matte eller husse, mamma eller pappa, kanske ska stå och sälja korv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.

Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.