Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Han basar över Pippi & Emil

Varje år vid den här tiden startar Astrid Lindgrens Värld ett företag med ungefär 420 anställda.
– För att få det att fungera är vi svenska mästare i regler och rutiner. De ger en trygg plattform och då kan man göra sitt jobb bra, säger Mikael Ahlerup, vd.
Carita Andersson Publicerad

När vi träffas i chefens kontorsrum som ligger i polishuset på Bråkmakargatan finns endast de 38 fast anställda på plats, men de ska snart öka tiofalt. Framför allt är det unga människor som anställs.

Campingvärdar och skådespelare, kockar och parkeringsvakter och många andra. Under våren har man haft gruppintervjuer för dem som ska jobba med försäljning, auditioner och intervjuer med teaterfolket. När Mikael Ahlerup kom hit för tio år sedan var det bara auditioner för den sistnämnda gruppen. De hade mer status, de var ju artister.

Det har han ändrat på. Är det något som är viktigt för Mikael Ahlerup så är det allas lika värde. Parkeringsvakten är den första besökaren möter, stugvärden den sista. De är lika betydelsefulla för gästens upplevelse som de som spelar Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter.

– Därför räcker det inte med audition alltså. Du kan sjunga hur bra som helst, men passar du inte in i detta tänk så blir det inget jobb.

För att få de bästa till den småländska avkroken Vimmerby så är företaget ute och raggar på platser där de kan tänkas finnas; till exempel på fjällanläggningar eller på universitetens turistprogram. Man "investerar" i bra  personal, för det är ingen kostnad, utan en investering, enligt Mikael Ahlerup.

Många kommer tillbaka år från år. Förra året var det 83 procent som ville återvända. Så många blir det inte, den perfekta mixen är något fler helt nya. Kanske 70-30.

– Det ska vara roligt att jobba här. Vi vill göra det bra för våra anställda och det ska de känna. Vi har en personalklubb med gratis aktiviteter varje vecka, det kan vara fotvandring, föreläsning, yoga eller fotbollsturnering. Vi ordnar också rabatter hos restauranger och lokala företag, säger Mikael Ahlerup.

Samtidigt ställs höga krav på att de anställda gör sitt allra bästa.

– Vi har en introduktionshelg då vi samlar alla. Då säger jag till dem att det är de som har valt oss och att de får ta ansvar för det valet. Vi tar vårt arbetsgivaransvar, men det är faktiskt de som valt att jobba här, säger Mikael Ahlerup.

Ett annat knep, som både är enkelt och väldigt effektivt för att få en bra stämning på hela arbetsplatsen, är att den första personalaktiviteten är att bowla med blandade lag. Diskare blandas med skådespelare, kocken med parkeringsvakten, nykomlingen med den som jobbat många säsonger. Och det är klart att vd:n själv deltar i många aktiviteter, han finns till exempel alltid med under fotbollsturneringen och ute på parkeringen under hög­säsong.

Mikael Ahlerup sätter en ära i att finnas ute i parken så mycket som möjligt och hoppa in där det behövs. Den inställningen finns efter tio år väl förankrad i hela ledningsgruppen, numera är det självklart för alla att hjälpa till i verksamheten under högsäsong.

– Man mår så jäkla bra av det. Men det kräver också mod, modet att bli bedömd, modet att kanske göra bort sig, modet att vara på riktigt.

Det händer något med en ung sommarjobbare som får hjälpa vd:n till rätta i köket. Eller som får dribbla bort honom på fotbollsplan. Det blir ett Vi.

I den filosofin ingår för Mikael också att lära sig allas namn. 420 personer.

– Alla nya börjar ju inte samma dag, med lite hjälp så har jag koll på när de börjar. Om det är Pers första dag på parkeringen så försöker jag gå ut den dagen. Och så repeterar jag deras namn när jag pratar med dem, så i augusti kan jag nog allas.

– Och jag pratar med alla, ser dem i ögonen, säger hej. Det är enkelt och det blir ett personligt och närvarande ledarskap.

Han erkänner att också han är nervös inför att möta nya människor. Till exempel nyanställda första gången inför säsongsstarten.

– Det är en signal till mig själv; jag måste göra ett bra jobb. Då känner den som lyssnar det.

Allt bottnar i ett genuint intresse för människor (Mikaels mamma var psykolog) och att vilja vara sig själv, på riktigt.

– Jag har sett så många exempel på människor som förändrats när de blir chefer. Min tolkning är att de funderar på vad som förväntas av dem i den nya positionen - inte på vilka egenskaper hos dem som tog dem dit.

Att vara sig själv, alltså. Och att inte vara rädd att förändra och prova nya saker.

– Jag har slutat vara rädd för att göra saker som andra inte gillar. Men man måste jobba mycket med information och kommunikation. Visa att du gör det bästa för företaget.

I den filosofin ingår att prova nytt - och prestigelöst gå tillbaka till det gamla om det inte fungerar. Våga göra fel, men lära sig av misstagen. Bryta strukturer - även sådant som kan vara impopulärt. När Mikael Ahlerup började tog han exempelvis bort det gemensamma kaffet varje förmiddag och eftermiddag eftersom folk jobbar utspridda i olika hus och fikarasterna i hans tycke tog för lång tid. Han hämtade en kaffebryggare ute i den stängda parken och tog upp den till kontoret, i stället för kaffepausen införde han andra gemensamma sammankomster utspridda under året.

Hur populär denna förändring var är det inte många som kan berätta. Endast ett par, tre personer finns kvar från den tiden. Nu har Mikael Ahlerup byggt sitt eget lag. Och som gammal hockeyspelare vet han att det behövs alla sorter. Men ett bra bemötande kräver han av alla.

Till sist är det dags att lämna polishuset på Bråkmakargatan. Mopsen Elton vill ut. Här är de anställdas hundar välkomna, även barn om arbetet tillåter det och det är en stängd dag på dagis - men inte under säsong. Då kan det ibland vara sisådär tiotusen andra på området, och matte eller husse, mamma eller pappa, kanske ska stå och sälja korv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.

Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.