Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Han basar över Pippi & Emil

Varje år vid den här tiden startar Astrid Lindgrens Värld ett företag med ungefär 420 anställda.
– För att få det att fungera är vi svenska mästare i regler och rutiner. De ger en trygg plattform och då kan man göra sitt jobb bra, säger Mikael Ahlerup, vd.
Carita Andersson Publicerad

När vi träffas i chefens kontorsrum som ligger i polishuset på Bråkmakargatan finns endast de 38 fast anställda på plats, men de ska snart öka tiofalt. Framför allt är det unga människor som anställs.

Campingvärdar och skådespelare, kockar och parkeringsvakter och många andra. Under våren har man haft gruppintervjuer för dem som ska jobba med försäljning, auditioner och intervjuer med teaterfolket. När Mikael Ahlerup kom hit för tio år sedan var det bara auditioner för den sistnämnda gruppen. De hade mer status, de var ju artister.

Det har han ändrat på. Är det något som är viktigt för Mikael Ahlerup så är det allas lika värde. Parkeringsvakten är den första besökaren möter, stugvärden den sista. De är lika betydelsefulla för gästens upplevelse som de som spelar Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter.

– Därför räcker det inte med audition alltså. Du kan sjunga hur bra som helst, men passar du inte in i detta tänk så blir det inget jobb.

För att få de bästa till den småländska avkroken Vimmerby så är företaget ute och raggar på platser där de kan tänkas finnas; till exempel på fjällanläggningar eller på universitetens turistprogram. Man "investerar" i bra  personal, för det är ingen kostnad, utan en investering, enligt Mikael Ahlerup.

Många kommer tillbaka år från år. Förra året var det 83 procent som ville återvända. Så många blir det inte, den perfekta mixen är något fler helt nya. Kanske 70-30.

– Det ska vara roligt att jobba här. Vi vill göra det bra för våra anställda och det ska de känna. Vi har en personalklubb med gratis aktiviteter varje vecka, det kan vara fotvandring, föreläsning, yoga eller fotbollsturnering. Vi ordnar också rabatter hos restauranger och lokala företag, säger Mikael Ahlerup.

Samtidigt ställs höga krav på att de anställda gör sitt allra bästa.

– Vi har en introduktionshelg då vi samlar alla. Då säger jag till dem att det är de som har valt oss och att de får ta ansvar för det valet. Vi tar vårt arbetsgivaransvar, men det är faktiskt de som valt att jobba här, säger Mikael Ahlerup.

Ett annat knep, som både är enkelt och väldigt effektivt för att få en bra stämning på hela arbetsplatsen, är att den första personalaktiviteten är att bowla med blandade lag. Diskare blandas med skådespelare, kocken med parkeringsvakten, nykomlingen med den som jobbat många säsonger. Och det är klart att vd:n själv deltar i många aktiviteter, han finns till exempel alltid med under fotbollsturneringen och ute på parkeringen under hög­säsong.

Mikael Ahlerup sätter en ära i att finnas ute i parken så mycket som möjligt och hoppa in där det behövs. Den inställningen finns efter tio år väl förankrad i hela ledningsgruppen, numera är det självklart för alla att hjälpa till i verksamheten under högsäsong.

– Man mår så jäkla bra av det. Men det kräver också mod, modet att bli bedömd, modet att kanske göra bort sig, modet att vara på riktigt.

Det händer något med en ung sommarjobbare som får hjälpa vd:n till rätta i köket. Eller som får dribbla bort honom på fotbollsplan. Det blir ett Vi.

I den filosofin ingår för Mikael också att lära sig allas namn. 420 personer.

– Alla nya börjar ju inte samma dag, med lite hjälp så har jag koll på när de börjar. Om det är Pers första dag på parkeringen så försöker jag gå ut den dagen. Och så repeterar jag deras namn när jag pratar med dem, så i augusti kan jag nog allas.

– Och jag pratar med alla, ser dem i ögonen, säger hej. Det är enkelt och det blir ett personligt och närvarande ledarskap.

Han erkänner att också han är nervös inför att möta nya människor. Till exempel nyanställda första gången inför säsongsstarten.

– Det är en signal till mig själv; jag måste göra ett bra jobb. Då känner den som lyssnar det.

Allt bottnar i ett genuint intresse för människor (Mikaels mamma var psykolog) och att vilja vara sig själv, på riktigt.

– Jag har sett så många exempel på människor som förändrats när de blir chefer. Min tolkning är att de funderar på vad som förväntas av dem i den nya positionen - inte på vilka egenskaper hos dem som tog dem dit.

Att vara sig själv, alltså. Och att inte vara rädd att förändra och prova nya saker.

– Jag har slutat vara rädd för att göra saker som andra inte gillar. Men man måste jobba mycket med information och kommunikation. Visa att du gör det bästa för företaget.

I den filosofin ingår att prova nytt - och prestigelöst gå tillbaka till det gamla om det inte fungerar. Våga göra fel, men lära sig av misstagen. Bryta strukturer - även sådant som kan vara impopulärt. När Mikael Ahlerup började tog han exempelvis bort det gemensamma kaffet varje förmiddag och eftermiddag eftersom folk jobbar utspridda i olika hus och fikarasterna i hans tycke tog för lång tid. Han hämtade en kaffebryggare ute i den stängda parken och tog upp den till kontoret, i stället för kaffepausen införde han andra gemensamma sammankomster utspridda under året.

Hur populär denna förändring var är det inte många som kan berätta. Endast ett par, tre personer finns kvar från den tiden. Nu har Mikael Ahlerup byggt sitt eget lag. Och som gammal hockeyspelare vet han att det behövs alla sorter. Men ett bra bemötande kräver han av alla.

Till sist är det dags att lämna polishuset på Bråkmakargatan. Mopsen Elton vill ut. Här är de anställdas hundar välkomna, även barn om arbetet tillåter det och det är en stängd dag på dagis - men inte under säsong. Då kan det ibland vara sisådär tiotusen andra på området, och matte eller husse, mamma eller pappa, kanske ska stå och sälja korv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov

Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.