Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Gamification – fler leker på jobbet

Ett roligt quiz om företagets uppförandekod eller spel för att göra medarbetarna mer aktiva. Båda är exempel på gamification. Att lära ut och engagera med hjälp av spelmekanismer växer inom HR.
Publicerad
Gamification, spelifiering på svenska, är hett just nu. Illustration: Fredrik Tjernström

Tog du ”Baddaren” som barn? Eller har du lyckats fylla i en komplett Linkedin-profil? Det här är vardagliga exempel på hur spelmekanismer används för att locka till handling. Olika moment klaras av, som att ”koka kaffe” eller helt enkelt fylla i ett formulär. Det går framåt. Och man får en belöning, antingen i form av en liten metallbricka eller genom bekräftelsen att ett procentfält blir fullt.

Spelifiering, eller gamification som är den engelska termen, används framför allt för att lära ut eller påverka beteenden. Inom HR ökar intresset för metoden. Fastighetsbolaget Vasakronan lät göra ett quiz för att informera alla medarbetare om sin uppförandekod. Den digitala frågeleken ersatte policydokument och dragningar av chefer med powerpoints. Ett tiotal frågor gjordes på tid och det fanns priser att vinna.

– Vi ville låta medarbetarna på ett mer lekfullt sätt ta till sig saker som är oerhört viktiga men som kan upplevas som torra och tråkiga, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan.

Så många som 85 procent gjorde quizet. En färsk medarbetarundersökning visar att det finns ett stort engagemang i företaget, vilket hon tolkar som att uppförandekoden är högst levande.

Den digitala frågeleken ersatte policydokument och powerpoints

Nu funderar Vasakronan på en spelifieringslösning för att introducera och lära nya medarbetare att hitta i det aktivitetsbaserade huvudkontoret genom att knipsa kontroller, som vid orientering. Nyligen lanserades ett quiz för att öka kunskaperna om den nya dataskyddsförordningen GDPR.

– Många medarbetare gillar att testa grejer och är tävlingsinriktade. Men alla är ju inte roade av tävlingar och spel. Eller har sådana referenser. Vi försöker därför erbjuda en palett med olika sätt att lära sig, säger hon.

Att lyckas med spelifiering handlar enligt Cecilia Söderström mycket om hur man utformar budskapet. Ämnen som antikorruption och jämställdhet bör man enligt henne inte skoja bort alltför mycket. Hon får medhåll av Kristina Björkman, senior rådgivare och spelutvecklare på IUS Innovation, som designar spel och använder spelifiering bland annat för lärande.

– Kontexten och målgruppen är väldigt viktiga faktorer. Ställer man fel frågor i ett quiz kan man kränka människor. Det finns också ett exempel på en pilotstudie där man använde spelifiering för att få bilförare att spara bensin. Men det fick man sluta med eftersom förarna fokuserade mer på spelet än på körningen. Helheten är jätteviktig, säger Kristina Björkman.

Hon ser spelifiering som att ta inspiration från spel för att uppnå något, att göra det tråkiga roligt.

– Människan har spelat spel i alla tider. Men spelifiering passar extra bra i dag när vi är vana vid snabba kickar. Det är tråkigt att gå in i ett system som enbart är funktionellt, som de flesta tidsrapporteringssystem. Om vi har kul blir vi mer motiverade, säger hon.

Ett quiz i stället för policydokument – finns det en risk att det blir för ytligt?
– Ja, men i det här fallet är det kanske bättre med ytlig kunskap än ingen kunskap alls.

Spelifiering kan användas på många sätt. Vanliga stegräknartävlingar är också en form av spelifiering och besläktat med det Nobelprisbelönta begreppet nudging, att ge små knuffar i rätt riktning. Spelappen Sparkr, som Kristina Björkman och hennes kolleger tagit fram, är ett verktyg för att öka den aktiva arbetskulturen. Varje månad har ett tema, till exempel kommunikation, stress och vila. Olika aktiviteter görs enskilt eller tillsammans. Man kan följa sin egen och kollegernas utveckling längs en digital stig.

– Spelifiering börjar komma in i en mer mogen fas. Nu börjar väldigt många veta att det finns, säger Kristina Björkman.

Olav Törnblom, vd på Millionmind, som utvecklar avancerade quiz med spelifiering som metod, bekräftar det.

– Tidigare sa kunderna: ”Vi jobbar inte med spel.” Men nu inser de nyttan med att paketera information på ett underhållande sätt. Och att man då också bygger varumärke. Det har skett en stor förändring de senaste fem åren, säger han.

Allt fler företag hör till exempel av sig och vill ha hjälp med att skapa ett levande intranät. De har insett att spelifiering engagerar, bidrar till att hålla intresset vid liv och är ett bra sätt att nå fram genom kommunikationsbruset.

– Smarta mobiler och sociala medier har definitivt tagit suget efter spelifiering ytterligare ett steg längre. Vi förväntar oss att innehåll ska vara roligt, inte minst de yngre. Och det gäller även kommunikationen från arbetsgivarna.

Text: Cajsa Högberg

GAMIFICATION

Spelifiering innebär att man använder de mekanismer som finns i spel, både analoga och digitala, för att öka intresse och engagemang. Det används exempelvis i undervisningssyfte eller för att påverka beteendemönster.

Spelmekanismerna som används inom spelifiering är progression (att man avancerar), att man når olika nivåer (levels), poäng (scores), blir rankad och får utmärkelser (badges) eller andra former av belöningar. Oftast finns också en topplista och en tidsfaktor. Det kan vara allt från enkla quiz till mer avancerade upplägg.

Spelifiering har fått en skjuts av digitaliseringen men förekommer även i analog form. Det används i många olika branscher. Några exempel på hur det används i arbetslivet är quiz om ett företags uppförandekod, GDPR, CSR-arbete, spel för att introducera nyanställda eller för att lära ut nya begrepp och arbetssätt.
 

PASSAR SPELIFIERING ALL HR-VERKSAMHET?

Sebastian Wettemark, vd för Wiltfire, som sysslar med kulturförändringar:

– Spelifiering har en lättsamhet i sig. En organisation som har problem på grund av sin kultur ska inte ägna sig åt spelifiering utan ta tag i problemen i stället. Man måste också anpassa spelifiering utifrån verksamhet och medarbetare. Ett jätteseriöst företag inom finans eller juridik eller en myndighet ska kanske inte använda sig av spelifiering.

– En stark trend just nu, parallellt med spelifiering, är autencitet. Kopplar man ihop de båda, tävlingsmomentet och organisationens tonalitet, blir det bra. Målet är att medarbetarna ska känna sig som en del av något och få något tillbaka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

TRR: Det löser sig för 9 av 10

Att bli arbetslös som chef kan vara omtumlande. Men det hjälp att få. Ett sätt är TRR:s särskilda program för chefer som hjälpt många ledare tillbaka i till en chefsposition.
Gertrud Dahlberg Publicerad 30 april 2026, kl 06:01
Erica Sundberg, operativ chef på TRR, står i en kontorsmiljö. Bilden kopplar till TRR:s stöd för chefer som söker nytt jobb.
Enligt Erica Sundberg, operativ chef på TRR, har 1 000 chefer vänt sig till organisationen de senaste två åren, varav 300 har deltagit i programmet Chefsforum. Foto: Jeanette Hägglund

Så kommer du igen om du förlorat jobbet

Vad gör man när chefsjobbet försvinner? Läs om Hans Lennermo och Jesper Ljung, två erfarna chefer som förlorade jobbet – och tvingades tänka om. 
I tre artiklar berättar de om chocken, deras bästa råd till andra chefer och vilket stöd som finns på vägen tillbaka till arbetslivet.

Det finns ett slags dold arbetsmarknad för chefer där det personliga varumärket och nätverket har mycket stor betydelse.  Många gånger är det informella processer i rekryteringen. Det menar Erica Sundberg, operativ chef på omställningsorganisationen TRR.

– Det är inte ovanligt att chefstjänster tillsätts utan traditionella annonser och att rekryterare spelar en stor roll, säger hon.

– Chefer är ofta vana vid att stötta andra och det kan upplevas som en sårbar situation att själv behöva stöd som arbetssökande, förklarar Erica Sundberg.

Chefsforum riktar sig till höga chefer som haft personal- och verksamhetsansvar och består av fem träffar. Fokus ligger på att bygga och boosta det personliga varumärket. Programmet erbjuder bland annat utbildningar, webbinarier, kontakt med rekryterare, olika övningar och anpassas efter deltagarnas förutsättningar.

TRR erbjuder även stöd till chefer på lägre positioner. De senaste två åren har sammanlagt 1 000 chefer vänt sig till organisationen, varav 300 har deltagit i programmet Chefsforum.

– I stort sett alla chefer som vi har kontakt med hittar en ny lösning med jobb, studier eller eget företag. De flesta, 84 procent, får en ny anställning, 6 procent startar eget företag och 10 procent börjar längre studier, säger Erica Sundberg.

TRR:s 7 tips när du är arbetslös som chef

  • Se omställningen som en naturlig del av dagens arbetsliv. 
  • Kom i gång med arbetssökandet direkt, vänta inte. 
  • Hur kan du paketera ditt cv och din Linkedinprofil bättre?
  • Vad behöver du fylla på med för att vara attraktiv på framtidens arbetsmarknad? Kompetensutveckla dig.
  •  Håll dina närverk varma – det är A och O. Ring upp dina kontakter och föreslå en lunch. 
  • Våga berätta för alla att du söker ett nytt jobb. En person kan känna en annan person som känner till ett ledigt jobb.
  •  Vad skulle du göra om du inte var chef? Att tänka så kan ge nya perspektiv och idéer.
Ledarskap

Jesper blev övertalig efter 25 år – testet visade ny väg

Gertrud Dahlberg Publicerad 29 april 2026, kl 13:01
Jesper blev övertalig efter 25 år – testet visade ny väg
Jesper Ljung sitter vid ett bord med en laptop hemma i Åhus. Bilden kopplar till artikeln om att förlora jobbet och hitta en ny yrkesväg.
Jesper blev övertalig efter 25 år – testet visade ny väg
Ledarskap

Jesper blev övertalig efter 25 år – testet visade en ny väg

Ett personlighetstest blev en ögonöppnare för Jesper Ljung. Det fick honom att inse vad han verkligen vill jobba med – och ledde till att han snabbt fick jobb.
Gertrud Dahlberg Publicerad 29 april 2026, kl 13:01
Jesper Ljung sitter vid ett bord med en laptop hemma i Åhus. Bilden kopplar till artikeln om att förlora jobbet och hitta en ny yrkesväg.
Efter 25 år på Unilever blev Jesper Ljung övertalig. Genom TRR:s Chefsforum fick han träffa andra chefer som också förlorat jobbet och började se nya möjligheter. Foto: Torun Börtz

Så kommer du igen om du förlorat jobbet

Vad gör man när chefsjobbet försvinner? Läs om Hans Lennermo och Jesper Ljung, två erfarna chefer som förlorade jobbet – och tvingades tänka om. I tre artiklar berättar de om chocken, deras bästa råd till andra chefer och vilket stöd som finns på vägen tillbaka till arbetslivet.

När Jesper Ljung kom tillbaka efter semestern förra sommaren möttes han av ett omstörtande besked. Företaget Unilever stod inför en stor nedbantning och han själv skulle snart bli övertalig.

– Det var ett rejält slag i ansiktet. Verkligen tufft, säger han. Jesper Ljung hade då varit anställd på företaget i 25 år, varav 18 år som chef i olika säljledande befattningar.

Chocken efter beskedet – och ansvaret för medarbetarna

Efter beskedet gick hans tid på jobbet åt till att stödja sina medarbetare som också skulle bli arbetslösa. Samtidigt levde han själv i ett slags chock.

– Jag pratade med familj och vänner. Alla sade att det skulle lösa sig, men det var svårt att ta in. Jag kände mig låg och nedstämd.

Kontakten med TRR och deras program Chefsforum blev en vändpunkt.

– Jag fick en egen rådgivare och deltog i träffar med andra chefer som befann sig i samma läge som jag. Det var jätteskönt och givande.

Började se sina egna styrkor

Programmet innehöll bland annat möten med chefsrekryterare, fiktiva arbetsintervjuer och att göra hisspitchar med målet att sälja in sig själv. Vid ett tillfälle gjorde Jesper Ljung också ett personlighetstest.

– Det fick mig att tänka i nya banor. Jag hade så länge stöttat andra att jag hade glömt bort mig själv. När jag gjorde testet blev det tydligt att jag har analytiska och strategiska sidor som jag skulle vilja använda mer.

Jesper Ljungs råd till dig som förlorat jobbet

  • Det löser sig – våga tro på det även när det känns motigt. 
  • Var aktiv. Det kräver mycket fokus att söka jobb på en tuff arbetsmarknad. 
  •  Stäng inte in din oro. Prata med familj och vänner om hur du känner.

Även om han verkligen hade trivts i sin roll som personalansvarig chef insåg han att det inte längre utvecklade honom. Det gick på rutin och han längtade efter ha kontakt med kunder.

– Testet blev en ögonöppnare. En nytändning. I stället för att hjälpa andra att sälja ville jag ha ett jobb där jag fick sälja själv och ha eget kundansvar.

Från spontan ansökan till snabb intervju

En sen kväll, efter ett restaurangbesök med frun, låg Jesper Ljung i sängen och skrollade lediga jobb på Linkedin. Han fastnade för en annons om ett arbete som key account manager där ansökningstiden skulle gå ut en halvtimme senare.

– Jag sökte jobbet och blev jag kallad på intervju ett par dagar senare. Sedan gick det undan, berättar han.

Kort därefter skrev Jesper Ljung på anställningsbeviset till den utlysta tjänsten på livsmedelsföretaget Culinar i Skåne.

– På bara några månader på mitt nya jobb har jag lärt mig mer än vad jag har gjort de senaste fem åren. Det känns jättebra, konstaterar Jesper Ljung. 

JESPER LJUNG

GÖR: Key account manager på livsmedelsföretaget Culinar.

ÅLDER: 51.

BOR: Åhus.

TIDIGARE JOBB: Anställd 25 år på Unilever, varav 18 år i olika chefsroller med personalansvar.

Ledarskap

Arbetslös som chef – struktur hjälpte Hans genom bakslagen

När Hans Lennermo blev arbetslös som chef försvann mötena, tempot och bruset. Strikt struktur och återhämtning hjälpte honom vidare.
Gertrud Dahlberg Publicerad 29 april 2026, kl 06:01
Porträtt av Hans Lennermo vid vattnet i dimma. Bilden fungerar som huvudbild till en artikel om att vara arbetslös som chef.
Hans Lennermo i Helsingborg var arbetslös i sex månader var innan han fick ett nytt chefsjobb. Foto: Lars Jansson.

Så kommer du igen om du förlorat jobbet

Vad gör man när chefsjobbet försvinner? Läs om Hans Lennermo och Jesper Ljung, två erfarna chefer som förlorade jobbet – och tvingades tänka om. I tre artiklar berättar de om chocken, deras bästa råd till andra chefer och vilket stöd som finns på vägen tillbaka till arbetslivet.

Från att ha varit en chef som bokstavligen sprang mellan olika möten, peppade medarbetare, styrde upp problem, svarade på mejl, hade massvis av mobilsamtal och deadlines så stannade allt. ”Plötsligt blev det så tyst. Det kändes lite konstigt att gå från ett ständigt brus till en kompakt tystnad.” Så beskriver Hans Lennermo tiden som arbetslös.

Chocken när jobbet som chef försvann

För ett knappt år sedan blev han, efter ett varsel, uppsagd från jobbet som logistikchef på Oatly i Malmö.

I och för sig kom beskedet inte som en total överraskning – företaget hade på kort tid lagt flera varsel. Ändå landade det som en smärre chock när det drabbade honom själv.

– Men jag har en grundmurad tro på att saker alltid löser sig och att jag till slut kommer att trilla ned på fötterna.

Så hanterade han arbetslösheten som chef

Hans strategi blev disciplin och att hålla en strikt struktur. Både när det gällde att sätta långsiktiga mål för att få ett nytt chefsjobb, men också för att se till att varje dag innehöll något roligt som fick honom att må bra och som gav energi.

På förmiddagarna sökte han jobb och betade av listan med personer att kontakta i sitt nätverk. Eftermiddagarna hölls fria för att till exempel renovera huset eller att spela golf.

TRR blev ett stöd när dagarna tystnade

Kontakten med omställningsorganisationen TRR:s program Chefsforum blev också hjälpsamt för att handskas med de tysta dagarna.

– TRR skaffar inte ett nytt jobb till dig, men kan stötta i processen och ge en verktygslåda. För mig gav det förutsättningar och stimulans att ta mig vidare. Det var väldigt bra, säger Hans Lennermo.

De fem träffarna på Chefsforum innebar bland annat handfasta tips och trick för att vässa både cv och Linkedinprofil. Olika föreläsningar gav också inspiration och möten med andra i samma situation skapade ett sammanhang och nya kontakter. TRR:s chefsprogram innehöll även flera webbkurser.

– Jag lärde mig mer om AI, Excel och Six Sigma.

Hans Lennermos råd till chefer som blivit arbetslösa

  • Ha tålamod, sitt inte och stirra på Linkedin hela tiden.
  • Gör något avkopplande varje dag.
  • Kontakta om möjligt TRR. De kan ge väldigt bra stöd.
  • Ditt nätverk är inte bara affärskontakter. Det kan också vara någon i barnens fotbollslag som blir en viktig länk till att få ett nytt jobb.

Hans Lennermo sökte många jobb, kallades flera gånger på intervju, men stupade på mållinjen. Ibland fick han ett nej utan förklaring.

– Det var ett antal bakslag. Jag är en otålig person och kände mig frustrerad.

Övertygelsen växte – han ville fortsätta som chef

I den vevan överraskade han sig själv genom att anmäla sig till en meditationskurs.

– Det var något nytt. Jag är inte så djup utan mer pragmatisk. Men meditationen hjälpte mig in i nya tankegångar om vad som är viktigt och hur jag vill att mitt liv ska vara.

Han stärktes i sin övertygelse att han ville fortsätta arbeta som ledare och helst i en liknande roll som tidigare.

– Jag är hyfsat social och det är roligt att kunna hjälpa medarbetarna att växa. Dessutom gillar jag att som chef få en helhetsbild över olika sammanhang. Och jag trivs i en internationell miljö.

Efter ett halvår fick han jobb som reverse supply chain director på teknikföretaget Axis Communikations i Lund.

– Jag trivs superbra, säger Hans Lennermo.

HANS LENNERMO

GÖR: Reverse supply chain director på teknikföretaget Axis Communications, som utvecklar övervakningskameror. 

ÅLDER: 57.

BOR: Helsingborg. 

TIDIGARE JOBB: Logistikchef på livsmedelsföretaget Oatly. Lång erfarenhet av olika chefsroller i större företag.