Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du till gåmöten

Nya tankar. Mer energi. Fördjupade relationer. För cheferna på Folkspel har mötesformen walk and talk kommit för att stanna.
Publicerad
Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström promenerar i höstlandskap.
Möts på gående fot. Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström på Folkspel, som bland annat ligger bakom Bingolotto, snackar mycket hellre i naturen än i ett mötesrum. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I förda träningsskor och vindtäta jackor samlas delar av ledningsgruppen i åttakilometersspåret vid Härlanda tjärn utanför Göteborg. De ska ha möten två och två – samtidigt som de promenerar i rask takt.

– Det är inte fina dräkten som gäller här, säger ekonomichefen Liselotte Ahnfelt och skrattar.

Regnet hänger i luften och höst-färgerna på träden runt tjärnen är dämpade i grådiset.

– Jag tycker om att komma ut och andas frisk luft. Man tänker bättre och det blir en annan kontakt med kollegor än i ett vanligt mötesrum. Går man bredvid varandra på en skogsstig känns det lättare att ta upp laddade frågor och man får ett annat djup i samtalen, säger hon.

Sedan årsskiftet har de elva cheferna i ledningsgruppen så kallade walk and talk-möten. Alltså promenera samtidigt som de samtalar och reflekterar. Cheferna går i grupper om två, eftersom det är svårt att ha en dialog med fler på en promenad. Under terminen har varje chef i ledningsgruppen minst ett promenadmöte med var och en av sina tio chefskollegor.

Affärsområdeschefen Mikael Kjellström är initiativtagare till promenadmötena och den som håller i trådarna:

– Under pandemin när vi inte har setts på kontoret har vi bjudit hem varandra till våra egna promenadstråk. Jag har bland annat hälsat på i Borås, Stenungsund och Mölnlycke. Man lär känna nya sidor hos varandra och blir mer sammansvetsade som team, säger han.

Ett walk and talk-möte brukar ta två timmar och ha en gemensam agenda för samtliga möten. Deltagarna ska lära känna varandra bättre, dela sina utmaningar i arbetet och ta hjälp av varandra.

Under dagens walk and talkmöte runt Härlanda tjärn planerar IT-chefen Jan Olsen att ta upp sina utmaningar kring tekniken under Bingolottos tv-sändningar med Mikael Kjellström, som ansvarar för produktionen av programmet.

– Vi behöver hitta lösningar så att programledarnas reklam för on-line-lotter under sändning inte får vårt digitala försäljningssystem att bli helt överbelastat, säger Jan Olsen som har med sin hund Elton på promenaden. Jan Olsen uppskattar mötesformen.

– Man får ny energi samtidigt som jag tänker mer utanför boxen. I ett mötesrum är det lätt att låsa sig vid ett tankesätt.

Johan Lindqvist, försäljningschef och vice vd för Folkspel, berättar att walk and talk-mötena har kommit för att stanna på företaget. Just nu planerar de att införa mötesformen för fler anställda än dem i ledningsgruppen, Mikael Kjellström har redan dragit gång. Han har walk and talk-möten med sina underchefer och de anställda på produktavdelningen.
För honom kan det numera bli promenader flera gånger i veckan. Och det räcker inte med det. Varje morgon stiger han upp strax efter klockan fem för en timmes promenad på egen hand.

– Den fysiska aktiviteten gör mig pigg och klartänkt. Det vinner både jag och arbetet på, säger Johan Lindqvist.

 

TRÄNING SKAPAR NYA HJÄRNCELLER

Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, forskar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

Kan walk and talk-möten göra gott för hjärnan?
– Ja, om man rör på sig så att pulsen blir förhöjd kan man få omedelbara men övergående effekter på hjärnan. Då frisätts endorfiner och dopamin, som gör att man kan tänka klarare, få nya idéer, förbättra sin koncentration och uppleva minskad stress. Men denna påverkan av hjärnans funktioner är tillfällig.

Förbättras hjärnhälsan?
– För att få en bestående förbättrad hjärnhälsa behövs pulshöjande promenader, på minst en halvtimme, tre, fyra gånger i veckan. Då bildas det nya och celler i områden som styr minne och inlärning. Även andra funktioner som kan vara bra i arbetslivet utvecklas, som förbättrad förmåga att se orsakssamband, fatta beslut och ha impulskontroll.

Har det någon betydelse för hjärnan att man pratar och reflekterar under mötet?
– Jag känner inte till någon forskning om detta. Men jag kan tänka mig att man kan öva upp olika psykologiska funktioner. Inom hjärnforskningen ser vi att regelbunden konditionsträning leder till nybildande av hjärnceller, även hos äldre. Det är hoppfull forskning som visar att det aldrig är för sent att bromsa hjärnans åldrande.

Foto på Jenny Nyberg: Lena Gunnarsson

Text: Kristina Karlberg

WALK AND TALK - SÅ KOMMER NI IGÅNG

  • Skapa motivation till varför ni ska ha promenadmöten. Till exempel att det ger variation i arbetet, öppnar för nya tankar och skapar sammanhållning.
  • Ha en agenda för vad mötet ska handla om.
  • Var inte mer än två eller tre deltagare. Det är svårt att ha en dialog med fler när man går.
  • Boka in mötestider och platser där ni ska ses, gärna för en hel termin.
  • Ta med mobiltelefonen om ni behöver spela in eller skriva ner korta anteckningar.

Källa: Mikael Kjellström, Folkspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.