Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du till gåmöten

Nya tankar. Mer energi. Fördjupade relationer. För cheferna på Folkspel har mötesformen walk and talk kommit för att stanna.
Publicerad 26 januari 2022, kl 06:00
Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström promenerar i höstlandskap.
Möts på gående fot. Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström på Folkspel, som bland annat ligger bakom Bingolotto, snackar mycket hellre i naturen än i ett mötesrum. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I förda träningsskor och vindtäta jackor samlas delar av ledningsgruppen i åttakilometersspåret vid Härlanda tjärn utanför Göteborg. De ska ha möten två och två – samtidigt som de promenerar i rask takt.

– Det är inte fina dräkten som gäller här, säger ekonomichefen Liselotte Ahnfelt och skrattar.

Regnet hänger i luften och höst-färgerna på träden runt tjärnen är dämpade i grådiset.

– Jag tycker om att komma ut och andas frisk luft. Man tänker bättre och det blir en annan kontakt med kollegor än i ett vanligt mötesrum. Går man bredvid varandra på en skogsstig känns det lättare att ta upp laddade frågor och man får ett annat djup i samtalen, säger hon.

Sedan årsskiftet har de elva cheferna i ledningsgruppen så kallade walk and talk-möten. Alltså promenera samtidigt som de samtalar och reflekterar. Cheferna går i grupper om två, eftersom det är svårt att ha en dialog med fler på en promenad. Under terminen har varje chef i ledningsgruppen minst ett promenadmöte med var och en av sina tio chefskollegor.

Affärsområdeschefen Mikael Kjellström är initiativtagare till promenadmötena och den som håller i trådarna:

– Under pandemin när vi inte har setts på kontoret har vi bjudit hem varandra till våra egna promenadstråk. Jag har bland annat hälsat på i Borås, Stenungsund och Mölnlycke. Man lär känna nya sidor hos varandra och blir mer sammansvetsade som team, säger han.

Ett walk and talk-möte brukar ta två timmar och ha en gemensam agenda för samtliga möten. Deltagarna ska lära känna varandra bättre, dela sina utmaningar i arbetet och ta hjälp av varandra.

Under dagens walk and talkmöte runt Härlanda tjärn planerar IT-chefen Jan Olsen att ta upp sina utmaningar kring tekniken under Bingolottos tv-sändningar med Mikael Kjellström, som ansvarar för produktionen av programmet.

– Vi behöver hitta lösningar så att programledarnas reklam för on-line-lotter under sändning inte får vårt digitala försäljningssystem att bli helt överbelastat, säger Jan Olsen som har med sin hund Elton på promenaden. Jan Olsen uppskattar mötesformen.

– Man får ny energi samtidigt som jag tänker mer utanför boxen. I ett mötesrum är det lätt att låsa sig vid ett tankesätt.

Johan Lindqvist, försäljningschef och vice vd för Folkspel, berättar att walk and talk-mötena har kommit för att stanna på företaget. Just nu planerar de att införa mötesformen för fler anställda än dem i ledningsgruppen, Mikael Kjellström har redan dragit gång. Han har walk and talk-möten med sina underchefer och de anställda på produktavdelningen.
För honom kan det numera bli promenader flera gånger i veckan. Och det räcker inte med det. Varje morgon stiger han upp strax efter klockan fem för en timmes promenad på egen hand.

– Den fysiska aktiviteten gör mig pigg och klartänkt. Det vinner både jag och arbetet på, säger Johan Lindqvist.

 

TRÄNING SKAPAR NYA HJÄRNCELLER

Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, forskar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

Kan walk and talk-möten göra gott för hjärnan?
– Ja, om man rör på sig så att pulsen blir förhöjd kan man få omedelbara men övergående effekter på hjärnan. Då frisätts endorfiner och dopamin, som gör att man kan tänka klarare, få nya idéer, förbättra sin koncentration och uppleva minskad stress. Men denna påverkan av hjärnans funktioner är tillfällig.

Förbättras hjärnhälsan?
– För att få en bestående förbättrad hjärnhälsa behövs pulshöjande promenader, på minst en halvtimme, tre, fyra gånger i veckan. Då bildas det nya och celler i områden som styr minne och inlärning. Även andra funktioner som kan vara bra i arbetslivet utvecklas, som förbättrad förmåga att se orsakssamband, fatta beslut och ha impulskontroll.

Har det någon betydelse för hjärnan att man pratar och reflekterar under mötet?
– Jag känner inte till någon forskning om detta. Men jag kan tänka mig att man kan öva upp olika psykologiska funktioner. Inom hjärnforskningen ser vi att regelbunden konditionsträning leder till nybildande av hjärnceller, även hos äldre. Det är hoppfull forskning som visar att det aldrig är för sent att bromsa hjärnans åldrande.

Foto på Jenny Nyberg: Lena Gunnarsson

Text: Kristina Karlberg

WALK AND TALK - SÅ KOMMER NI IGÅNG

  • Skapa motivation till varför ni ska ha promenadmöten. Till exempel att det ger variation i arbetet, öppnar för nya tankar och skapar sammanhållning.
  • Ha en agenda för vad mötet ska handla om.
  • Var inte mer än två eller tre deltagare. Det är svårt att ha en dialog med fler när man går.
  • Boka in mötestider och platser där ni ska ses, gärna för en hel termin.
  • Ta med mobiltelefonen om ni behöver spela in eller skriva ner korta anteckningar.

Källa: Mikael Kjellström, Folkspel.

Ledarskap

Studie: Kvinnor vill helst inte leda män

Kvinnor leder helst andra kvinnor och undviker att leda män. Det är en slutsats från en svensk studie.
Oscar Broström Publicerad 15 november 2022, kl 06:30
Kvinnlig ledare står i rum framför medarbetare.
Kvinnor vill hellre leda andra kvinnor än män, visar en studie. Foto: Shutterstock

Två forskare i nationalekonomi har i ett experiment delat in 580 schweiziska studenter i olika grupper där de, efter att ha löst en uppgift tillsammans, skulle utse en gruppledare.

Ledarskapsviljan mellan män och kvinnor skiljde sig åt markant, men varierade baserat på gruppernas könsstruktur. Män hade generellt sett en högre ledarskapsvilja, oavsett om gruppen var mans- eller kvinnodominerad. När män graderade sin ledarskapsvilja mellan 1 och 10 var mäns vanligaste svar 10, det vill säga högst ledarskapsvilja.

Bland kvinnor var generellt sett ledarskapsviljan lägre. Kvinnors vanligaste svar när de skulle graderade sin ledarskapsvilja var 1.

Men kvinnor visade en högre vilja att leda en grupp om den var kvinnodominerad. Kvinnors genomsnittliga ledarskapsvilja var 6,0 i kvinnodominerade grupper och 4,6 i mansdominerade grupper.

"Kvinnor mindre inflytelserika"

Skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor drivs i hög grad av vilken roll kvinnor får i mansdominerade grupper.

– I studien är kvinnor mindre inflytelserika, skattar sin prestation lägre, och förväntar sig mindre stöd i valet av ledare än män. Dessa skillnader förstärks i mansdominerade miljöer och bidrar till kvinnors lägre vilja att leda, säger Eva Ranehill, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en kommentar till studien.

Rapporten visar också att könsskillnaden i viljan att leda inte handlar om kompetens. Forskarna drar slutsatsen att det kan vara bättre för kvinnor i mansdominerade områden på arbetsmarknaden att arbeta med andra kvinnor.

– För enskilda kvinnor i mansdominerade miljöer är det troligtvis bättre att arbeta tillsammans med andra kvinnor än att spridas ut ensamma i olika grupper. Det kan vara värt att tänka på vid utformning av alltifrån arbetsgrupper till regler för hur bolagsstyrelser ska se ut. Våra resultat talar för att det är bättre att besluta om en viss andel kvinnor eller män än att enbart kräva att det finns någon person av det underrepresenterade könet, säger Anna Sandberg, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.