Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du till gåmöten

Nya tankar. Mer energi. Fördjupade relationer. För cheferna på Folkspel har mötesformen walk and talk kommit för att stanna.
Publicerad
Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström promenerar i höstlandskap.
Möts på gående fot. Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström på Folkspel, som bland annat ligger bakom Bingolotto, snackar mycket hellre i naturen än i ett mötesrum. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I förda träningsskor och vindtäta jackor samlas delar av ledningsgruppen i åttakilometersspåret vid Härlanda tjärn utanför Göteborg. De ska ha möten två och två – samtidigt som de promenerar i rask takt.

– Det är inte fina dräkten som gäller här, säger ekonomichefen Liselotte Ahnfelt och skrattar.

Regnet hänger i luften och höst-färgerna på träden runt tjärnen är dämpade i grådiset.

– Jag tycker om att komma ut och andas frisk luft. Man tänker bättre och det blir en annan kontakt med kollegor än i ett vanligt mötesrum. Går man bredvid varandra på en skogsstig känns det lättare att ta upp laddade frågor och man får ett annat djup i samtalen, säger hon.

Sedan årsskiftet har de elva cheferna i ledningsgruppen så kallade walk and talk-möten. Alltså promenera samtidigt som de samtalar och reflekterar. Cheferna går i grupper om två, eftersom det är svårt att ha en dialog med fler på en promenad. Under terminen har varje chef i ledningsgruppen minst ett promenadmöte med var och en av sina tio chefskollegor.

Affärsområdeschefen Mikael Kjellström är initiativtagare till promenadmötena och den som håller i trådarna:

– Under pandemin när vi inte har setts på kontoret har vi bjudit hem varandra till våra egna promenadstråk. Jag har bland annat hälsat på i Borås, Stenungsund och Mölnlycke. Man lär känna nya sidor hos varandra och blir mer sammansvetsade som team, säger han.

Ett walk and talk-möte brukar ta två timmar och ha en gemensam agenda för samtliga möten. Deltagarna ska lära känna varandra bättre, dela sina utmaningar i arbetet och ta hjälp av varandra.

Under dagens walk and talkmöte runt Härlanda tjärn planerar IT-chefen Jan Olsen att ta upp sina utmaningar kring tekniken under Bingolottos tv-sändningar med Mikael Kjellström, som ansvarar för produktionen av programmet.

– Vi behöver hitta lösningar så att programledarnas reklam för on-line-lotter under sändning inte får vårt digitala försäljningssystem att bli helt överbelastat, säger Jan Olsen som har med sin hund Elton på promenaden. Jan Olsen uppskattar mötesformen.

– Man får ny energi samtidigt som jag tänker mer utanför boxen. I ett mötesrum är det lätt att låsa sig vid ett tankesätt.

Johan Lindqvist, försäljningschef och vice vd för Folkspel, berättar att walk and talk-mötena har kommit för att stanna på företaget. Just nu planerar de att införa mötesformen för fler anställda än dem i ledningsgruppen, Mikael Kjellström har redan dragit gång. Han har walk and talk-möten med sina underchefer och de anställda på produktavdelningen.
För honom kan det numera bli promenader flera gånger i veckan. Och det räcker inte med det. Varje morgon stiger han upp strax efter klockan fem för en timmes promenad på egen hand.

– Den fysiska aktiviteten gör mig pigg och klartänkt. Det vinner både jag och arbetet på, säger Johan Lindqvist.

 

TRÄNING SKAPAR NYA HJÄRNCELLER

Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, forskar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

Kan walk and talk-möten göra gott för hjärnan?
– Ja, om man rör på sig så att pulsen blir förhöjd kan man få omedelbara men övergående effekter på hjärnan. Då frisätts endorfiner och dopamin, som gör att man kan tänka klarare, få nya idéer, förbättra sin koncentration och uppleva minskad stress. Men denna påverkan av hjärnans funktioner är tillfällig.

Förbättras hjärnhälsan?
– För att få en bestående förbättrad hjärnhälsa behövs pulshöjande promenader, på minst en halvtimme, tre, fyra gånger i veckan. Då bildas det nya och celler i områden som styr minne och inlärning. Även andra funktioner som kan vara bra i arbetslivet utvecklas, som förbättrad förmåga att se orsakssamband, fatta beslut och ha impulskontroll.

Har det någon betydelse för hjärnan att man pratar och reflekterar under mötet?
– Jag känner inte till någon forskning om detta. Men jag kan tänka mig att man kan öva upp olika psykologiska funktioner. Inom hjärnforskningen ser vi att regelbunden konditionsträning leder till nybildande av hjärnceller, även hos äldre. Det är hoppfull forskning som visar att det aldrig är för sent att bromsa hjärnans åldrande.

Foto på Jenny Nyberg: Lena Gunnarsson

Text: Kristina Karlberg

WALK AND TALK - SÅ KOMMER NI IGÅNG

  • Skapa motivation till varför ni ska ha promenadmöten. Till exempel att det ger variation i arbetet, öppnar för nya tankar och skapar sammanhållning.
  • Ha en agenda för vad mötet ska handla om.
  • Var inte mer än två eller tre deltagare. Det är svårt att ha en dialog med fler när man går.
  • Boka in mötestider och platser där ni ska ses, gärna för en hel termin.
  • Ta med mobiltelefonen om ni behöver spela in eller skriva ner korta anteckningar.

Källa: Mikael Kjellström, Folkspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Klas Hallberg: Göra rätt på jobbet räcker inte

Vi drunknar i rutiner, processer och styrdokument på jobbet. Vart tog det mänskliga omdömet vägen? Det frågar sig författaren och föreläsaren Klas Hallberg, aktuell med boken Rätt räcker inte.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2025, kl 06:01
Författaren Klas Hallberg och professorn Per Kristensson är aktuella med Boken Rätt räcker inte. En bok om om ett arbetsliv som drunknar i regler och dokumentation. Där det blivit viktigare att göra saker enligt manualer än att göra nytta för andra. Foto: Niklas Nyman/Volante

Klas Hallberg, varför räcker det inte att göra rätt? 

– Det räcker inte att ingen gjort fel, utan vi måste skapa något av värde med alla våra processer, riktlinjer och AI-verktyg. Idén till boken kom när vi läste om Åke 90 år som varit hos 66 olika läkare och inte fått hjälp, fast ingen gjort fel.

Ni skriver att ni vill att fler människor ska känna mening i sitt arbete, hur menar ni då?

– Vi outsourcar vårt eget omdöme till olika styrdokument, nyckeltal och script. Om vi fortsätter underminera det mänskliga omdömets betydelse i vårt arbetsliv så görs vi bara till dålig AI. Då tappar vi vår upplevelse av mening. 

Hur kan människans eget omdöme få en revansch?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. En tredjedel av boken handlar om att ta risker. Vi är inte ute efter anarki, utan en gradförskjutning på två procent tillbaka till det mänskliga omdömet som kompass. Att tänka själv och våga agera.

Hur kan vi bli mer modiga på jobbet?

– Vi citerar flera höga chefer i boken som pekar på det nödvändiga i att provtrycka på regler och riktlinjer. Det finns annars en risk att man låter bli att fatta beslut och bara tar ett möte till. Våga ifrågasätt lite grann, med kunderna i fokus.

Varför är det så viktigt att anställda har mod att använda sitt kritiska tänkande?

– För att Åke 90 år ska få hjälp. För att anställda ska uppleva mening i sitt arbetsliv och för att vi ska bevara tilliten i samhället. 

Om Rätt räcker inte

Diskussionsboken Rätt räcker inte, att göra nytta på riktigt är skriven av Klas Hallberg, föreläsare och författare och Per Kristensson, professor i psykologi (Volante).