Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du till gåmöten

Nya tankar. Mer energi. Fördjupade relationer. För cheferna på Folkspel har mötesformen walk and talk kommit för att stanna.
Publicerad
Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström promenerar i höstlandskap.
Möts på gående fot. Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström på Folkspel, som bland annat ligger bakom Bingolotto, snackar mycket hellre i naturen än i ett mötesrum. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I förda träningsskor och vindtäta jackor samlas delar av ledningsgruppen i åttakilometersspåret vid Härlanda tjärn utanför Göteborg. De ska ha möten två och två – samtidigt som de promenerar i rask takt.

– Det är inte fina dräkten som gäller här, säger ekonomichefen Liselotte Ahnfelt och skrattar.

Regnet hänger i luften och höst-färgerna på träden runt tjärnen är dämpade i grådiset.

– Jag tycker om att komma ut och andas frisk luft. Man tänker bättre och det blir en annan kontakt med kollegor än i ett vanligt mötesrum. Går man bredvid varandra på en skogsstig känns det lättare att ta upp laddade frågor och man får ett annat djup i samtalen, säger hon.

Sedan årsskiftet har de elva cheferna i ledningsgruppen så kallade walk and talk-möten. Alltså promenera samtidigt som de samtalar och reflekterar. Cheferna går i grupper om två, eftersom det är svårt att ha en dialog med fler på en promenad. Under terminen har varje chef i ledningsgruppen minst ett promenadmöte med var och en av sina tio chefskollegor.

Affärsområdeschefen Mikael Kjellström är initiativtagare till promenadmötena och den som håller i trådarna:

– Under pandemin när vi inte har setts på kontoret har vi bjudit hem varandra till våra egna promenadstråk. Jag har bland annat hälsat på i Borås, Stenungsund och Mölnlycke. Man lär känna nya sidor hos varandra och blir mer sammansvetsade som team, säger han.

Ett walk and talk-möte brukar ta två timmar och ha en gemensam agenda för samtliga möten. Deltagarna ska lära känna varandra bättre, dela sina utmaningar i arbetet och ta hjälp av varandra.

Under dagens walk and talkmöte runt Härlanda tjärn planerar IT-chefen Jan Olsen att ta upp sina utmaningar kring tekniken under Bingolottos tv-sändningar med Mikael Kjellström, som ansvarar för produktionen av programmet.

– Vi behöver hitta lösningar så att programledarnas reklam för on-line-lotter under sändning inte får vårt digitala försäljningssystem att bli helt överbelastat, säger Jan Olsen som har med sin hund Elton på promenaden. Jan Olsen uppskattar mötesformen.

– Man får ny energi samtidigt som jag tänker mer utanför boxen. I ett mötesrum är det lätt att låsa sig vid ett tankesätt.

Johan Lindqvist, försäljningschef och vice vd för Folkspel, berättar att walk and talk-mötena har kommit för att stanna på företaget. Just nu planerar de att införa mötesformen för fler anställda än dem i ledningsgruppen, Mikael Kjellström har redan dragit gång. Han har walk and talk-möten med sina underchefer och de anställda på produktavdelningen.
För honom kan det numera bli promenader flera gånger i veckan. Och det räcker inte med det. Varje morgon stiger han upp strax efter klockan fem för en timmes promenad på egen hand.

– Den fysiska aktiviteten gör mig pigg och klartänkt. Det vinner både jag och arbetet på, säger Johan Lindqvist.

 

TRÄNING SKAPAR NYA HJÄRNCELLER

Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, forskar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

Kan walk and talk-möten göra gott för hjärnan?
– Ja, om man rör på sig så att pulsen blir förhöjd kan man få omedelbara men övergående effekter på hjärnan. Då frisätts endorfiner och dopamin, som gör att man kan tänka klarare, få nya idéer, förbättra sin koncentration och uppleva minskad stress. Men denna påverkan av hjärnans funktioner är tillfällig.

Förbättras hjärnhälsan?
– För att få en bestående förbättrad hjärnhälsa behövs pulshöjande promenader, på minst en halvtimme, tre, fyra gånger i veckan. Då bildas det nya och celler i områden som styr minne och inlärning. Även andra funktioner som kan vara bra i arbetslivet utvecklas, som förbättrad förmåga att se orsakssamband, fatta beslut och ha impulskontroll.

Har det någon betydelse för hjärnan att man pratar och reflekterar under mötet?
– Jag känner inte till någon forskning om detta. Men jag kan tänka mig att man kan öva upp olika psykologiska funktioner. Inom hjärnforskningen ser vi att regelbunden konditionsträning leder till nybildande av hjärnceller, även hos äldre. Det är hoppfull forskning som visar att det aldrig är för sent att bromsa hjärnans åldrande.

Foto på Jenny Nyberg: Lena Gunnarsson

Text: Kristina Karlberg

WALK AND TALK - SÅ KOMMER NI IGÅNG

  • Skapa motivation till varför ni ska ha promenadmöten. Till exempel att det ger variation i arbetet, öppnar för nya tankar och skapar sammanhållning.
  • Ha en agenda för vad mötet ska handla om.
  • Var inte mer än två eller tre deltagare. Det är svårt att ha en dialog med fler när man går.
  • Boka in mötestider och platser där ni ska ses, gärna för en hel termin.
  • Ta med mobiltelefonen om ni behöver spela in eller skriva ner korta anteckningar.

Källa: Mikael Kjellström, Folkspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.