Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du till gåmöten

Nya tankar. Mer energi. Fördjupade relationer. För cheferna på Folkspel har mötesformen walk and talk kommit för att stanna.
Publicerad
Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström promenerar i höstlandskap.
Möts på gående fot. Liselotte Ahnfelt och Mikael Kjellström på Folkspel, som bland annat ligger bakom Bingolotto, snackar mycket hellre i naturen än i ett mötesrum. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I förda träningsskor och vindtäta jackor samlas delar av ledningsgruppen i åttakilometersspåret vid Härlanda tjärn utanför Göteborg. De ska ha möten två och två – samtidigt som de promenerar i rask takt.

– Det är inte fina dräkten som gäller här, säger ekonomichefen Liselotte Ahnfelt och skrattar.

Regnet hänger i luften och höst-färgerna på träden runt tjärnen är dämpade i grådiset.

– Jag tycker om att komma ut och andas frisk luft. Man tänker bättre och det blir en annan kontakt med kollegor än i ett vanligt mötesrum. Går man bredvid varandra på en skogsstig känns det lättare att ta upp laddade frågor och man får ett annat djup i samtalen, säger hon.

Sedan årsskiftet har de elva cheferna i ledningsgruppen så kallade walk and talk-möten. Alltså promenera samtidigt som de samtalar och reflekterar. Cheferna går i grupper om två, eftersom det är svårt att ha en dialog med fler på en promenad. Under terminen har varje chef i ledningsgruppen minst ett promenadmöte med var och en av sina tio chefskollegor.

Affärsområdeschefen Mikael Kjellström är initiativtagare till promenadmötena och den som håller i trådarna:

– Under pandemin när vi inte har setts på kontoret har vi bjudit hem varandra till våra egna promenadstråk. Jag har bland annat hälsat på i Borås, Stenungsund och Mölnlycke. Man lär känna nya sidor hos varandra och blir mer sammansvetsade som team, säger han.

Ett walk and talk-möte brukar ta två timmar och ha en gemensam agenda för samtliga möten. Deltagarna ska lära känna varandra bättre, dela sina utmaningar i arbetet och ta hjälp av varandra.

Under dagens walk and talkmöte runt Härlanda tjärn planerar IT-chefen Jan Olsen att ta upp sina utmaningar kring tekniken under Bingolottos tv-sändningar med Mikael Kjellström, som ansvarar för produktionen av programmet.

– Vi behöver hitta lösningar så att programledarnas reklam för on-line-lotter under sändning inte får vårt digitala försäljningssystem att bli helt överbelastat, säger Jan Olsen som har med sin hund Elton på promenaden. Jan Olsen uppskattar mötesformen.

– Man får ny energi samtidigt som jag tänker mer utanför boxen. I ett mötesrum är det lätt att låsa sig vid ett tankesätt.

Johan Lindqvist, försäljningschef och vice vd för Folkspel, berättar att walk and talk-mötena har kommit för att stanna på företaget. Just nu planerar de att införa mötesformen för fler anställda än dem i ledningsgruppen, Mikael Kjellström har redan dragit gång. Han har walk and talk-möten med sina underchefer och de anställda på produktavdelningen.
För honom kan det numera bli promenader flera gånger i veckan. Och det räcker inte med det. Varje morgon stiger han upp strax efter klockan fem för en timmes promenad på egen hand.

– Den fysiska aktiviteten gör mig pigg och klartänkt. Det vinner både jag och arbetet på, säger Johan Lindqvist.

 

TRÄNING SKAPAR NYA HJÄRNCELLER

Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, forskar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

Kan walk and talk-möten göra gott för hjärnan?
– Ja, om man rör på sig så att pulsen blir förhöjd kan man få omedelbara men övergående effekter på hjärnan. Då frisätts endorfiner och dopamin, som gör att man kan tänka klarare, få nya idéer, förbättra sin koncentration och uppleva minskad stress. Men denna påverkan av hjärnans funktioner är tillfällig.

Förbättras hjärnhälsan?
– För att få en bestående förbättrad hjärnhälsa behövs pulshöjande promenader, på minst en halvtimme, tre, fyra gånger i veckan. Då bildas det nya och celler i områden som styr minne och inlärning. Även andra funktioner som kan vara bra i arbetslivet utvecklas, som förbättrad förmåga att se orsakssamband, fatta beslut och ha impulskontroll.

Har det någon betydelse för hjärnan att man pratar och reflekterar under mötet?
– Jag känner inte till någon forskning om detta. Men jag kan tänka mig att man kan öva upp olika psykologiska funktioner. Inom hjärnforskningen ser vi att regelbunden konditionsträning leder till nybildande av hjärnceller, även hos äldre. Det är hoppfull forskning som visar att det aldrig är för sent att bromsa hjärnans åldrande.

Foto på Jenny Nyberg: Lena Gunnarsson

Text: Kristina Karlberg

WALK AND TALK - SÅ KOMMER NI IGÅNG

  • Skapa motivation till varför ni ska ha promenadmöten. Till exempel att det ger variation i arbetet, öppnar för nya tankar och skapar sammanhållning.
  • Ha en agenda för vad mötet ska handla om.
  • Var inte mer än två eller tre deltagare. Det är svårt att ha en dialog med fler när man går.
  • Boka in mötestider och platser där ni ska ses, gärna för en hel termin.
  • Ta med mobiltelefonen om ni behöver spela in eller skriva ner korta anteckningar.

Källa: Mikael Kjellström, Folkspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Hon ska ta rymden in i framtiden

När Charlotta Sund fick frågan om att leda Svenska Rymdaktiebolaget kunde hon bara inte tacka nej. Trots att hon var nervös som om hon varit 19.
– Jag är orädd och bra på att säga ja.
David Österberg Publicerad 11 juni 2025, kl 06:00
Som ung drömde Charlotta Sund aldrig om toppjobben. Längtan efter utmaningar och nyfikenhet har tagit henne dit ändå. Foto: Karl Norldund.

Artikeln sammanfattad:


Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.

Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.

Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.

Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.

– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.

På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.

– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.

Blev uppringd av en headhunter

Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.

Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.

– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.

Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv. 

Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten. 

– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.

Ska skjuta upp satelliter från Kiruna

Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.

SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.

– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.

Satellitkommunikation största intäkten

Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.

– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.

Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.

Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.

– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.

”Rymden är en boomande industri”

Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.

– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.

Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.

– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.

Tycker folk att det är jobbigt?

– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.

Lär sig om rymden på ledig tid

Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.

– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.

Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.

– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.

Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.

– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad. 

Kan alla lära sig att bli en bra chef?

– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.

SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.

– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.

Hur gör du det?

– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.

Kan du fira egna framgångar?

– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.

Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?

– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.

Charlotta Sund, Vd för det statliga Svenska Rymdaktiebolaget, eller SSC (Swedish Space Corporation).
Charlotta Sund har jobbat med tusentals människor genom åren, men medarbetarna på SSC är de mest engagerade. Foto: Karl Nordlund.

Hade gärna varit trädgårdsmästare

Namn: Charlotta Sund

Gör: Vd för SSC.

Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."