Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Från skurhink till dubbla chefsstolar

Helene Scharin är glad i dag. Nu är hon formellt utsedd till chef för två apotek. För 15 år sedan startade karriären i branschen vid en skurhink.
Publicerad
Carl von Scheele
Helene Scharin började som lokalvårdare på ett Apotek. I dag är hon chef för två. Carl von Scheele

Helene Scharin har aldrig sökt ett jobb under sin långa resa från skurhinken in till chefsrummets kontorsstol. Men när hon som 50-åring utsetts till tillförordnad chef för verksamheten på två av Kronans Apotek i Blekinge ville hon fortsätta när tjänsten skulle permanentas.

– För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv och skickade in ett personligt brev för att få tjänsten. Det kändes lite ovant. Jag fick faktiskt ta hjälp av min 25-åriga tös för att klara det, säger hon.

För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv...

Pojkflickan som mekat med bilar och svabbat åtskilliga apoteksgolv sökte nu och fick sitt drömjobb. I januari var det klart.

– Jag gillar positionen. Som chef måste man tycka om att bena ut problem och hitta lösningar, särskilt när det blir kaos runt omkring en, säger Helene Scharin.

Hon har heller inget emot att leda personer som har högre utbildning än hon själv. Helene är apotekstekniker, som numera är en tvåårig utbildning på yrkeshögskolan, och arbetar med apotekets receptfria varor. Receptarier och apotekare expedierar recept och har tre respektive fem års högskolestudier.

– Jag försöker sätta mig in i deras sätt att arbeta och jag frågar dem om regler och lagar som styr deras del av verksamheten. Som chef måste man våga delegera. Då är det inte svårt att leda andra med annan utbildning, säger hon.

En större svårighet är det dubbla chefskapet över två arbetsplatser med tre mil emellan.

– Ja, det kan vara lite trickigt, och det ställer krav på mig att vara anträffbar på andra sidan telefonlinjen när jag inte är där. Det handlar också om att jobba upp rutiner så att det dagliga fungerar när jag är på den andra arbetsplatsen, säger Helene Scharin.

Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden.

Hon lockades in i branschen av sin mor, som var arbetsledare för lokalvårdare på apotek. Sedan fick Helene tips om en fast tjänst på ett sjukhusapotek. Där ville hon inte bara stå vid skurhinken utan började plocka varor och skylta. Men när det var dags för nerdragningar blev Helene arbetslös.

– Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden. Tack vare arbetslösheten funderade jag på vilken riktning mitt liv skulle ta. Det var mot apoteksvärlden.

Helene skaffade själv nästa apoteksjobb, knallade helt enkelt in på ett apotek och var veckan därpå välkommen som extraanställd. Tre år senare hade hon en tillsvidaretjänst som varuhanterare och lageransvarig. När Kronans Apotek tog över verksamheten sattes Helene på skolbänken för att formellt bli apotekstekniker. Och för ett år sedan kom frågan om hon ville bli chef.

– Jag tänkte under någon dag och sa sedan: ”vi kör”. Ibland måste man våga hoppa. Sedan får man se om landningen blir mjuk eller hård, säger Helene Scharin.
 

Helenes 5 chefstips:

  1. Var lyhörd. Det gäller att lyssna och ta till sig alla bra förslag från medarbetare.
  2. Var ärlig. Fråga dig hur du själv skulle handla i en viss situation och kräv inte mer av dina medarbetare än av dig själv.
  3. Var tydlig. Se till att medarbetarna vet vad du och företaget förväntar sig.
  4. Tänk på ergonomin. Se till att medarbetarna använder bra arbetsredskap.
  5. Skapa trivsel. Inte bara kroppen utan även själen ska må bra på jobbet.

 

Carl von Scheele

Helene Scharin

Ålder: 51 år.
Position: Apotekschef i Kallinge och Karlshamn.
Karriär: Lokalvårdare på apotek, varuhanterare, apotekstekniker, apotekschef.
Bostadsort: Kallinge.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.