Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Från skurhink till dubbla chefsstolar

Helene Scharin är glad i dag. Nu är hon formellt utsedd till chef för två apotek. För 15 år sedan startade karriären i branschen vid en skurhink.
Publicerad
Carl von Scheele
Helene Scharin började som lokalvårdare på ett Apotek. I dag är hon chef för två. Carl von Scheele

Helene Scharin har aldrig sökt ett jobb under sin långa resa från skurhinken in till chefsrummets kontorsstol. Men när hon som 50-åring utsetts till tillförordnad chef för verksamheten på två av Kronans Apotek i Blekinge ville hon fortsätta när tjänsten skulle permanentas.

– För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv och skickade in ett personligt brev för att få tjänsten. Det kändes lite ovant. Jag fick faktiskt ta hjälp av min 25-åriga tös för att klara det, säger hon.

För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv...

Pojkflickan som mekat med bilar och svabbat åtskilliga apoteksgolv sökte nu och fick sitt drömjobb. I januari var det klart.

– Jag gillar positionen. Som chef måste man tycka om att bena ut problem och hitta lösningar, särskilt när det blir kaos runt omkring en, säger Helene Scharin.

Hon har heller inget emot att leda personer som har högre utbildning än hon själv. Helene är apotekstekniker, som numera är en tvåårig utbildning på yrkeshögskolan, och arbetar med apotekets receptfria varor. Receptarier och apotekare expedierar recept och har tre respektive fem års högskolestudier.

– Jag försöker sätta mig in i deras sätt att arbeta och jag frågar dem om regler och lagar som styr deras del av verksamheten. Som chef måste man våga delegera. Då är det inte svårt att leda andra med annan utbildning, säger hon.

En större svårighet är det dubbla chefskapet över två arbetsplatser med tre mil emellan.

– Ja, det kan vara lite trickigt, och det ställer krav på mig att vara anträffbar på andra sidan telefonlinjen när jag inte är där. Det handlar också om att jobba upp rutiner så att det dagliga fungerar när jag är på den andra arbetsplatsen, säger Helene Scharin.

Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden.

Hon lockades in i branschen av sin mor, som var arbetsledare för lokalvårdare på apotek. Sedan fick Helene tips om en fast tjänst på ett sjukhusapotek. Där ville hon inte bara stå vid skurhinken utan började plocka varor och skylta. Men när det var dags för nerdragningar blev Helene arbetslös.

– Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden. Tack vare arbetslösheten funderade jag på vilken riktning mitt liv skulle ta. Det var mot apoteksvärlden.

Helene skaffade själv nästa apoteksjobb, knallade helt enkelt in på ett apotek och var veckan därpå välkommen som extraanställd. Tre år senare hade hon en tillsvidaretjänst som varuhanterare och lageransvarig. När Kronans Apotek tog över verksamheten sattes Helene på skolbänken för att formellt bli apotekstekniker. Och för ett år sedan kom frågan om hon ville bli chef.

– Jag tänkte under någon dag och sa sedan: ”vi kör”. Ibland måste man våga hoppa. Sedan får man se om landningen blir mjuk eller hård, säger Helene Scharin.
 

Helenes 5 chefstips:

  1. Var lyhörd. Det gäller att lyssna och ta till sig alla bra förslag från medarbetare.
  2. Var ärlig. Fråga dig hur du själv skulle handla i en viss situation och kräv inte mer av dina medarbetare än av dig själv.
  3. Var tydlig. Se till att medarbetarna vet vad du och företaget förväntar sig.
  4. Tänk på ergonomin. Se till att medarbetarna använder bra arbetsredskap.
  5. Skapa trivsel. Inte bara kroppen utan även själen ska må bra på jobbet.

 

Carl von Scheele

Helene Scharin

Ålder: 51 år.
Position: Apotekschef i Kallinge och Karlshamn.
Karriär: Lokalvårdare på apotek, varuhanterare, apotekstekniker, apotekschef.
Bostadsort: Kallinge.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.