Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Från skurhink till dubbla chefsstolar

Helene Scharin är glad i dag. Nu är hon formellt utsedd till chef för två apotek. För 15 år sedan startade karriären i branschen vid en skurhink.
Publicerad
Carl von Scheele
Helene Scharin började som lokalvårdare på ett Apotek. I dag är hon chef för två. Carl von Scheele

Helene Scharin har aldrig sökt ett jobb under sin långa resa från skurhinken in till chefsrummets kontorsstol. Men när hon som 50-åring utsetts till tillförordnad chef för verksamheten på två av Kronans Apotek i Blekinge ville hon fortsätta när tjänsten skulle permanentas.

– För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv och skickade in ett personligt brev för att få tjänsten. Det kändes lite ovant. Jag fick faktiskt ta hjälp av min 25-åriga tös för att klara det, säger hon.

För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv...

Pojkflickan som mekat med bilar och svabbat åtskilliga apoteksgolv sökte nu och fick sitt drömjobb. I januari var det klart.

– Jag gillar positionen. Som chef måste man tycka om att bena ut problem och hitta lösningar, särskilt när det blir kaos runt omkring en, säger Helene Scharin.

Hon har heller inget emot att leda personer som har högre utbildning än hon själv. Helene är apotekstekniker, som numera är en tvåårig utbildning på yrkeshögskolan, och arbetar med apotekets receptfria varor. Receptarier och apotekare expedierar recept och har tre respektive fem års högskolestudier.

– Jag försöker sätta mig in i deras sätt att arbeta och jag frågar dem om regler och lagar som styr deras del av verksamheten. Som chef måste man våga delegera. Då är det inte svårt att leda andra med annan utbildning, säger hon.

En större svårighet är det dubbla chefskapet över två arbetsplatser med tre mil emellan.

– Ja, det kan vara lite trickigt, och det ställer krav på mig att vara anträffbar på andra sidan telefonlinjen när jag inte är där. Det handlar också om att jobba upp rutiner så att det dagliga fungerar när jag är på den andra arbetsplatsen, säger Helene Scharin.

Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden.

Hon lockades in i branschen av sin mor, som var arbetsledare för lokalvårdare på apotek. Sedan fick Helene tips om en fast tjänst på ett sjukhusapotek. Där ville hon inte bara stå vid skurhinken utan började plocka varor och skylta. Men när det var dags för nerdragningar blev Helene arbetslös.

– Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden. Tack vare arbetslösheten funderade jag på vilken riktning mitt liv skulle ta. Det var mot apoteksvärlden.

Helene skaffade själv nästa apoteksjobb, knallade helt enkelt in på ett apotek och var veckan därpå välkommen som extraanställd. Tre år senare hade hon en tillsvidaretjänst som varuhanterare och lageransvarig. När Kronans Apotek tog över verksamheten sattes Helene på skolbänken för att formellt bli apotekstekniker. Och för ett år sedan kom frågan om hon ville bli chef.

– Jag tänkte under någon dag och sa sedan: ”vi kör”. Ibland måste man våga hoppa. Sedan får man se om landningen blir mjuk eller hård, säger Helene Scharin.
 

Helenes 5 chefstips:

  1. Var lyhörd. Det gäller att lyssna och ta till sig alla bra förslag från medarbetare.
  2. Var ärlig. Fråga dig hur du själv skulle handla i en viss situation och kräv inte mer av dina medarbetare än av dig själv.
  3. Var tydlig. Se till att medarbetarna vet vad du och företaget förväntar sig.
  4. Tänk på ergonomin. Se till att medarbetarna använder bra arbetsredskap.
  5. Skapa trivsel. Inte bara kroppen utan även själen ska må bra på jobbet.

 

Carl von Scheele

Helene Scharin

Ålder: 51 år.
Position: Apotekschef i Kallinge och Karlshamn.
Karriär: Lokalvårdare på apotek, varuhanterare, apotekstekniker, apotekschef.
Bostadsort: Kallinge.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.