Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Framtidens ledarskap

Vilka utmaningar står framtidens ledarskap inför? Om den utveckling som påbörjats, med större gränslöshet vad gäller både arbetstid och arbetsplats, fortsätter in i framtiden kommer cheferna till exempel att få det allt svårare att hålla ihop arbetsgruppen. Det tror Bodil Mellblom som är arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.
Johanna Rovira, Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Vilket ansvar kommer framtidens ledare att ha för att få sina medarbetare att växa med sina uppgifter, när arbetstagarna får större frihet att göra som de vill, varifrån de vill och med vilka verktyg de vill? Colourbox

När de anställda befinner sig på olika platser ökar kraven på att digitala kommunikationskanaler och administrationssystem funkar och synkar sömlöst. Men hon tror att många i dag underskattar vikten av de personliga mötena, och det är något som kommer att visa än mer framöver.

- Om 10-20 år kommer man ha mer erfarenhet av det sättet att arbeta och bättre förstå vikten av att också träffas regelbundet, på fasta tider och platser, säger hon.

Framtidens chefer står också inför en annan utmaning, menar Bodil Mellblom: arbetsmiljöansvaret vad gäller ergonomi. Alla som ibland jobbar via sin smarta telefon från bussen eller tåget kan nog räcka upp handen på att det inte ger den bästa kroppshållningen.

Redan i dag är det vanligt med ”BYOD” (bring your own device, läs mer om det här), det vill säga att anställda använder sina egna enheter och programvaror i stället för företagets. Chefernas arbetsmiljöansvar ställs inför helt nya utmaningar, när de anställda själva bestämmer varifrån och även med vilka verktyg de ska göra sitt jobb. Kanske får anställda ta ansvar för sig själva i framtiden?

- Jag lutar mer åt att indelningen av chefer och anställda inte hör hemma i en värld byggd på jämlikhetsideal. Dessutom uppstår det i alla hierarkier alltid friktion och konflikter som gör arbetsprocessen mindre effektiv, säger arbetsforskaren Roland Paulsen, som inte ser någon framtid för chefen.

Den bilden delas inte av Svenskt Näringsliv. Bodil Mellblom tror inte att chefen kommer att bli obsolet i framtiden. Det kommer tvärtom att vara chefens sak att se till att de anställda har möjligheter att göra sitt jobb på bästa sätt, menar hon och får medhåll av framtidsforskaren Magnus Lindkvist som påminner om hur det blir allt vanligare att arbetsgivare förbjuder sina anställda att använda jobbmobilen efter arbetstid, eftersom man insett att personalen måste få fritid för att kunna fokusera på jobbet.

- Om tio år tror jag att arbetsgivarna kommer att jobba mycket med att hjälpa anställda att fokusera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.