Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
FRÅGA: Jag är avdelningschef på ett företag med en uttalad policy att vara en föräldravänlig arbetsplats, vilket jag självklart sympatiserar med. De senaste åren har det dock växt fram en förväntan hos mina medarbetare med barn i skolåldern att de har förtur till att välja semesterveckor under sommaren - på bekostnad av kollegor utan barn. Diskussionerna eskalerade inför planeringen av julledigheten i höstas och det uppstod en splittring i gruppen. Min mest kompetenta medarbetare är barnlös och har hintat att hon kan söka sig bort om jag fortsätter att låta föräldrarna gå före. Samtidigt som jag vill behandla alla likvärdigt och förstår kritiken har jag uttalade krav från ledningen att underlätta arbetslivet för föräldrar. Hur ska jag reda ut det här?
SVAR: Din fråga ställer verkligen ditt ledarskap på prov. Av egen erfarenhet vet jag att detta ämne kan skapa frustration och konflikter. Självklart ska ingen ”straffas” för att de har barn, men ur ett företagsperspektiv är det förödande om de mest kompetenta medarbetarna funderar på att sluta på grund av detta.
Till att börja med: Var påläst om vad diskrimineringslagen säger. För det andra: Detta är ett GEMENSAMT problem – ta därför upp frågan med hela gruppen. Be dem om konstruktiva förslag för att lösa problemet och se till att alla får kommer till tals. Det känns inte alltid bekvämt, men vid tillfällen – som detta – måste du våga visa att det faktiskt är du som bestämmer.
Fundera över gruppens förslag och bestäm dig för en lösning. Ta därefter individuella samtal med småbarnsföräldrarna. Bygg upp argumentationen i tre steg.
Steg 1: Inled inte med vad lagen säger, utan för ett resonemang om vikten av ett gott samarbetsklimat, att man visar hänsyn och respekt mot varandra. Utgå från dig själv och säg att ditt mål är att skapa rättvisa mellan medarbetarna och att försöka hitta en optimal lösning.
Steg 2: Beskriv konsekvenserna av personens krav att få bestämma semesterveckor. Ge exempel som dålig stämning och känslan av orättvisa, som går ut över verksamheten. Referera till fakta om hur ledigheten fördelats tidigare år.
Steg 3: Redogör för ett faktabaserat konkret förslag när semestern ska utfalla. Visa empati om du möts av invändningar som problem med barnpassning, men kom ihåg att din uppgift är att se till företagets bästa – du är inte ansvarig för medarbetarens barnpassning. Det är viktigt att börja i god tid, förbereda dig väl och följ upp utfallet som en förberedelse inför kommande år.
Foto Charlotta Wikström: Per Myrhede
GÖR: Senior Advisor på Stardust Consulting.
ÅLDER: 62 år.
KÄND FÖR: Har skrivit boken "Vinnande mentorskap - en kraktisk handbok"
KARRIÄR: Civilekonom och DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Com Hem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.