Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefers höga arbetsbelastning missas

Tidspress, hög arbetsbelastning och många medarbetare. Så ser verkligheten ut för många av landets mellanchefer. Trots det glöms chefernas arbetsmiljö ofta bort.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

Arbetsmiljöverket har under tre år inspekterat chefers arbetsmiljö och träffat drygt 1 300 personer i ledande ställning. Resultatet visade att många chefer är stressade av hög arbetsbelastning och krav på att leverera resultat. Blir någon i gruppen sjuk eller slutar tar rekryteringen av nya medarbetare mycket tid och situationen får ofta lösas med befintliga resurser.

Trots problemens omfattning visar Arbetsmiljöverkets tillsyn att arbetsgivarna saknar rutiner för att följa upp chefernas situation, nästan samtliga inspekterade arbetsplatser fick krav på att åtgärda brister.

Den treåriga tillsynsinsatsen gällde chefer inom vård och omsorg men bristerna i chefernas arbetsmiljö är ett bekymmer över hela arbetsmarknaden, enligt Unionen.

– Resultatet stämmer överens med situationen för chefer i privat sektor. En undersökning från Unionen visar att cheferna upplever utmaningar med att hinna med – och ofta finns det ett tydligt samband med antalet möten man har per dag, säger Robert Boronkay, ansvarig för Unionen chef.

Just mellanchefer är extra utsatta och tampas med särskilda utmaningar. De får direktiv från sina chefer som de måste driva igenom hos sina underställda. Det kan leda till motstridiga lojaliteter och krav från de olika grupperna, vilket i sin tur kan leda till konflikter och i förlängningen ohälsa. En studie från Columbia University och University of Toronto konstaterar att mellanchefer oftare lider av depression och ångest än anställda som befann sig högre upp eller lägre ner i hierarkin.

Enligt Unionens undersökning anser två av tre chefer att möten de deltar i är onödiga, var tredje tycker inte att de har tid eller resurser för att skapa en bra arbetsmiljö, och hälften har ibland eller ofta ”söndagsångest”. Men det finns ljusglimtar:

– Det kan låta som att cheferna är väldigt missnöjda – men det är inte så enkelt. Rollen ger möjlighet till frihet och påverkan som gör att sex av tio chefer ändå upplever att de just nu har sitt drömjobb, säger Robert Boronkay.

Arbetsmiljöverket efterlyser en ordentlig introduktion för chefer som börjar på en arbetsplats eller för dem som kommer tillbaka efter en längre föräldraledighet. Myndigheten pekar också på behovet av att inkludera chefernas egen arbetsmiljö i skyddsronderna. Det är sällan som någon tittar på deras fysiska eller organisatoriska arbetsmiljö såsom arbetsrum, skrivbord, belysning eller arbetsbelastning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.