Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef med psykisk ohälsa

Att visa sina svagheter inför medarbetarna kan stärka ledarskapet. Det menar Linnea Björnstam, chef på Finansförbundet, som tagit sig igenom både utmattning och depressioner – och valt att vara öppen med sin problematik.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
Linnea Björnstam vill prata om sitt mående eftersom hon som ledare känner ett behov av att poängtera vikten av att vara snäll mot sig själv. Fredrik Stehn

Det började med en känsla av kaos. Inte bara på jobbet utan i klädkammaren, i handlingslistorna, telefonboken och när familjen skulle göra upp planer. Linnea Björnstam, som alltid varit bra på att styra upp saker, kände sig plötsligt oförmögen att få det mest basala att fungera.

– På jobbet skulle jag exempelvis sätta en struktur för våra möten. En uppgift som inte är särskilt avancerad men hur jag än vände och vred på det kunde jag inte få ihop det. Jag grubblade väldigt mycket, gick på julledighet och kom tillbaka helt utan energi. Efter det blev jag sjukskriven på heltid.

Sjukskrivningen var på en tidigare arbetsplats, till följd av en ohållbar arbetssituation. Både hon och hennes position på arbetsplatsen var nyinrättad och helt oförankrad i personalgruppen. Med nya chefsnivåer skapades också en otydlighet om vad hennes roll bestod i och uppförsbacken startade nästan direkt. Det tillsammans med Linnea Björnstams personlighetstyp, att ständigt springa framåt, gjorde henne sjuk. Till slut så sjuk att hon fick läggas in ett par veckor.

Läs mer: "Chefen kan också må psykiskt dåligt"

Där och då valde hon att inte prata så mycket om orsakerna till sin ohälsa. Men när hon började som chef över medlems- och förhandlingsenheten på Finansförbundet tänkte hon om. Här har hon varit öppen med att hon stundtals inte har mått bra.

– Det kändes viktigt att prata om det eftersom jag som ledare känner ett behov av att poängtera vikten av att vara snäll mot sig själv. Mitt problem som chef är inte att jag behöver mana på, utan snarare bromsa medarbetare som vill väldigt mycket. Kan jag vara öppen med mina erfarenheter, så blir det mer tyngd bakom ord som vila och återhämtning.

Att vara öppen med sin ohälsa var dock inte enbart förenat med lättnad. Visst fanns det farhågor kring att berätta: Får man visa sina svagheter som chef? Skulle medarbetare se på hennes ledarskap på ett annat sätt än tidigare? Skulle hon skapa dålig stämning? Men responsen var odelat positiv, både från kollegorna och arbetsgivaren.

– Ohälsa är fortfarande förknippat med mycket skam. Och bilden av en chef som pekar med hela handen och inte visar känslor är utbredd. Men jag kan både ha ångestdämpande i väskan och samtidigt visa att jag är bestämd, tydlig och verksamhetsfokuserad.


I dag har begreppet “känslomänniska” fått en ny, positiv betydelse för Linnea Björnstam. Foto: Fredrik Stehn

Linnea Björnstam har reflekterat mycket över sig själv som chef. Sett sina brister och svagheter men också sina styrkor. Att vara en känslomänniska har till exempel gått från att vara något negativt till att bli en tillgång.

– Det syns tydligt på mig hur jag mår och jag berörs mycket av andras känslor. Jag har lärt mig att känslor triggas och behöver tas om hand men att inte låta saker ligga och gnaga, för det tar väldigt mycket energi. Är jag med om ett upprört samtal så försöker jag att inte göra en massa antaganden om att det är riktat mot min person utan återkopplar snabbt: ”Vad menade du med det där?” Då dödar man många hjärnspöken.

Att själv ha varit med om tunga stunder i livet tror hon också gör att hon ställer andra frågor till sina medarbetare. Samtidigt poängterar hon att det är en balansgång mellan att lyssna på medarbetare som har det tufft och att inte pådyvla dem sina egna erfarenheter.

– Att berätta att du inte mår bra måste vara ett val. Det kräver tillit till din chef, men det är också okej att inte vara öppen med det. Jag öppnar bara dörren och bjuder in, men du behöver inte kliva på.

Det syns på mig hur jag mår och jag berörs starkt av andras känslor

I dag jobbar Linnea Björnstam heltid sedan tre år tillbaka. Under den tiden har livet gått upp och ner. Att ha gått igenom depressioner och utmattning beskriver hon lite som att vara tillfrisknad från ett missbruk. Det finns alltid kvar som ett ärr och en ständig påminnelse.

– Det sägs att om du någon gång har varit utmattad så blir du aldrig frisk. Delvis är det sant, du blir en frisk utmattad, liknande en nykter alkoholist. Och förhoppningsvis har du lärt dig en läxa kring hur du lever ditt liv och blir en bättre version av dig själv än innan sjukdomen.

Linnea Björnstam tror att bilden av psykisk ohälsa kommer att förändras över tid. I dag pratas mycket om stressrelaterade besvär, återhämtning och vila. Men man ryggar för de allvarligare bieffekterna: depressioner, ångest och utmattning. I hennes fall såg arbetsgivaren en fördel med hennes erfarenheter, något hon hoppas att andra också kan göra.

– En person som rest sig efter en depression och utmattning är någon som har reflekterat mycket, lärt känna sig själv och sina gränser. En sådan person kan vara en stor tillgång.

SÅ HÅLLER DU MEDARBETARNA FRISKA

  • Prata med dina medarbetare om mående, tidiga signaler på ohälsa och återhämtning.
  • Ta hand om dig själv. En chef som mår bra har mycket bättre förutsättningar att vara ett stöd.
  • Skapa öppna relationer till dina medarbetare, signalera öppenhet att prata om hela måendet.
  • Främja en kultur där det är norm att inte låta jobbet gå ut över privatlivet.
  • Var tydlig med uppdraget och vad som ska uppnås så att medarbetaren har tydliga ramar.
  • Premiera och uppmuntra aktivt fysisk aktivitet. Det är en mirakelmedicin för att förebygga psykisk ohälsa.

RÅD FÖR ALLA

  • Ge hjärnan den återhämtning och kärlek den förtjänar. Skärmtid är inte vilsamt för hjärnan.
  • Reflektera kring ditt eget mående. Erkänn tidiga tecken på ohälsa såsom humörsvängningar, ständig trötthet, svårigheter att lösa enkla problem och svårighet att känna glädje.
  • Ta hjälp i tid.
  • Kompromissa inte med ditt eget behov av återhämtning.
  • Identifiera vad som stjäl mental energi och hitta strategier för att hantera dessa situationer på ett annat sätt.

Källa: Linnea Björnstam


CHEFER MÅR ALLT SÄMRE
Antal frånvarodagar på grund av psykisk ohälsa:

2014: 1 547 dagar

2015: 2 738 dagar

2016: 4 133 dagar

2017: 6 465 dagar

2018: 8 026 dagar

2019: 10 389 dagar

2020: 9 893 dagar

Källa: Previas chefshälsorapport, om antalet sjukskrivningar och orsaker. Rapporten är baserad på 12 300 chefer inom privat och offentlig sektor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Personalen sänker mitt betyg men säger inget”

Personalens missnöje med chefen växer - i medarbetarenkäten. Men ingen vill berätta på vilket sätt ledarskapet brister.
Hur ska man agera när man möts av tystnad? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 13 maj 2026, kl 06:04
Tecknad bild som symboliserar sämre betyg i medarbetarundersökning och brist på feedback.
När personalen sänker chefens betyg men vägrar berätta varför uppstår osäkerhet. Så råder mentorn chefer att bryta tystnaden. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Resultatet av vår årliga medarbetarundersökning stressar mig. Jag chefar över 15 personer och medarbetarnas omdöme om mitt ledarskap har gradvis försämrats de senaste åren. Problemet är att ingen vill berätta på vilket sätt det brister – när jag tagit upp frågan i grupp har det blivit tyst, och under individuella samtal har många viftat bort det.

På tidigare jobb har mitt ledarskap hyllats, men nu känner jag mig osäker i min roll. Företagsledningen känns ointresserad av undersökningen, samtidigt är det lite skönt att de hittills inte ifrågasatt de sviktande betyget.

Hur ska jag lyfta frågan med personalen, var kan jag hitta stöd i mitt ledarskap och bör jag vara proaktiv och ta upp det med min chef?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det måste kännas frustrerande när medarbetarundersökningen visar sämre resultat utan att någon ger konkreta exempel på vad du kan förbättra.

Att du vill förstå och komma till rätta med de sjunkande siffrorna är både ett modigt och positivt steg för att vända situationen. Jag rekommenderar att du fortsätter att skapa dialog med teamet. Försök få dem att förstå att detta är viktigt, både för ert jobb, era prestationer och för välmåendet i teamet.

I stället för att diskutera faktiska siffror, prova att jobba med gruppens dynamik och kommunikation. Det gör att du får en bättre uppfattning om hur pass trygga medarbetarna faktiskt är med dig och med varandra, och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att de inte säger vad de tycker.

Finns det en rädsla för att kritisera dig som chef eller en oro för att öppen feedback ska leda till negativa konsekvenser?

Var tydlig med att du är öppen för konkreta synpunkter och uppskattar all hjälp du kan få för att kunna förbättra ditt ledarskap.

Parallellt med att du jobbar med gruppen skulle jag föra in specifika frågor i de individuella samtalen och fortsätta med följdfrågor om du får alltför svävande svar. Understryk att du vill kunna ge så bra förutsättningar som möjligt och att ärliga svar är avgörande för att ni tillsammans ska kunna vända trenden.

Fråga om vad som fungerar bra i ditt ledarskap, vad du kan göra mer eller mindre av, om det finns något som försvårar arbetet eller som du kan förändra.

Kom ihåg att du inte behöver lösa situationen själv. Ta hjälp av andra chefer i organisationen och var öppen mot din chef om att du inte är nöjd med svaren i undersökningen, men att du vill utvecklas och förstå vad det lägre resultatet står för.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion, författare och inspirationsföreläsare.
ÅLDER: 46.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.

Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Vissa är missnöjda med mitt ledarskap”

Hur ska man agera om medarbetarna vill att man ska vara mer peppande men man samtidigt inte vill ändra sin person? Chef & Karriärs mentor Joachim Källsholm ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 5 maj 2026, kl 06:00
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag fick mitt chefsjobb till stor del för att jag är expert på det it-system vi jobbar med, inte på grund av mina ledaregenskaper. För de flesta av mina medarbetare, som också är specialister, är det också det viktigaste: att jag förstår verksamheten i detalj och kan stötta när det behövs.

Men jag har några medarbetare i mitt team som vill att jag ska vara mer peppande och motiverande.

Hur ska jag göra? Jag kan inte ändra min person och jag funderar på hur mycket ”krut” det är rimligt att jag lägger på att försöka få till den här utvecklingen hos mig själv. Och hur ska jag kommunicera det här till gruppen? Tacksam för svar. 

 

SVAR: Jag förstår verkligen din känsla. Du har kommit in i din roll tack vare den du är, din erfarenhet, din förmåga att förstå verksamheten på djupet och ditt sätt att skapa trygghet omkring dig. Det är en stor del av ditt ledarskaps-dna och är inget du ska kompromissa med.

Samtidigt vill du göra rätt för ditt team och brottas med hur du ska möta de medarbetare som önskar mer pepp och motivation.

Låt mig först slå fast att det fina är att du inte behöver bli någon annan. Det räcker med små, ärliga beteenden som ligger nära din egen stil. För de flesta är tydlighet, trygghet, nyfikenhet och saklig uppskattning otroligt motiverande, med andra ord snarare finjusteringar än personlighetsförändringar.

Du kan ge motivation på ditt eget sätt, genom att visa när du är imponerad av kvaliteten i någons arbete, genom att lyfta någons insats i ett möte eller genom att ställa enkla frågor som: ”Vad skulle göra ditt jobb lättare just nu?” eller ”vad skulle ge dig energi i nästa steg?” Det är genuint och helt i linje med den du är utan att du behöver förvandlas till en överdrivet entusiastisk ledare.

Du behöver inte lägga särskilt mycket ”krut” på det här. Det handlar om små handlingar som gör stor skillnad för några få. Håll det fortsatt enkelt när du pratar med teamet och fortsätt att vara öppen. Du kan säga något i stil med: ”Jag vet att vi alla motiveras på olika sätt, och jag försöker utveckla mitt ledarskap för att möta fler av de behoven – men jag kommer alltid att göra det på ett sätt som känns äkta för mig”. Rätt kommunicerat gör det att folk både förstår och uppskattar dig mer, inte mindre.

Kort sagt och mitt råd – du ska inte tappa ditt ledarskaps-dna. Du ska bara låta det få en eller två nya nyanser. För det är precis så ledarskap utvecklas som bäst – när det sker på ett sätt som fortfarande känns som du.

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor i eget företag, flera styrelseuppdrag bland annat ordförande i FEA Security Services och Säkerhetsföretagen, tidigare vd och ledare i 30 år inom Securitas.
ÅLDER: 61.
HYLLAD FÖR: Opretentiös ledarstil.
KARRIÄR: Inom Securitas från 1984, via VD för Skandinavisk Parkeringstjänst. 2004-2010 vice vd för Securitas Sverige AB och divisionschef för Mobile i Sverige.