Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Automatisk fika

Odrickbart. Eller utsökt. Automatkaffet på jobbet kan verkligen variera. Avgörande är att välja rätt leverantör, kaffe och maskin – och låta serva den med kunskap och finess!
Joachim Stokstad Publicerad
Fredrik Stehn
Fredrik Stehn

Att hyra ut kaffeautomater till företag är big business i Sverige. Man uppskattar att det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och att branschens totala omsättning är nära tre miljarder kronor om året.

Bästa koppen automatkaffe vinner

Men de flesta av oss har nog varierande erfarenheter av automatkaffe. Ibland smakar det inte gott, för att uttrycka det diplomatiskt. Så behöver det dock inte vara. Det kan nämligen också smaka enastående. Det inser man om inte annat av det faktum att det numera finns en tävling – Coffee Professional Cup – där bästa koppen automatkaffe vinner. Deltagarna har med sig valfri maskin, som de sedan tillåts trimma och modifiera.

Dan-Fredrik Asplund, kaffeautomatleverantören Beans smakexpert, har vunnit förstapris i tävlingen en gång och blivit tvåa två gånger.

– Jag kan justera mängden vatten och kaffe, men också dragtid, malningsgrad med mera. Ofta vill man ha sitt kaffe snabbt, men då hinner alla aromer inte att utvecklas.

Dan-Fredrik Asplund går så långt att han hävdar att det är extremt svårt att skilja en kaffe gjord av en rätt intrimmad automat från en kopp tillagad av en barista.

I dag finns frystorkat kaffe som smakar bra

Vad ska man då tänka på när man väljer maskin till kontoret? Benny Petersson – styrelseordförande i SVF, Svenska Vendingföreningen som företräder landets kaffemaskinuthyrare – tycker att man ska välja en etablerad leverantör som är diplomerad av SVF.

– Då har man servicekompetensen. Sedan bör man fråga sig vad man är ute efter. Är det 25 personer som varje dag ska ha kaffe vid samma tidpunkt? Då kanske man i stället prioriterar snabbheten och väljer frystorkat kaffe i stället för hela bönor. I dag finns det frystorkat kaffe som smakar bra, säger Benny Petersson.

När det gäller kvaliteten på kaffet får man vad man betalar för, menar han.

– Välj hög kvalitet, det kostar trots allt inte mycket mer per kopp.

– Men mitt bästa råd är att be att få prova en maskin i en eller två veckor, testa olika kaffebönor och göra en enkät bland medarbetarna.

Personligen föredrar jag riktig mjölk

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är förstås smakmässigt optimalt.

De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver (gjort enbart på mjölk) eller ett substitut (som inte innehåller en droppe äkta mjölk och därför inte ens får benämnas så).

– Personligen föredrar jag riktig mjölk, men i tävlingen används mjölkpulver, säger Dan-Fredrik Asplund.

Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik. Den förstnämnda ger ett bra bryggkaffe och en acceptabel espresso. Den andra ger en bra espresso men ett annorlunda bryggkaffe, eftersom det framställs under tryck. Det blir som en espresso med alldeles för mycket vatten.

Vill du ha kaffet som vanligt?

Hur vet man vilken teknik kaffeautomaten på jobbet använder?
– Om du får en aning skum på bryggkaffet är det espressoteknik, annars är det helt svart, säger Dan-Fredrik Asplund, som själv föredrar bryggtekniken, helt enkelt eftersom han gillar bryggkaffe bäst.

För runt 15 år sedan var kaffeautomaterna helt mekaniska. I dag styrs de av en minidator och är allt oftare uppkopplade mot nätet, så att serviceteknikern kan ha full koll. Den utvecklingen fortsätter, berättar Benny Petersson.

– Jag har sett automater med ansiktsigenkänning, som gör att du får frågan: ”Vill du ha kaffet som vanligt?”.

Om kaffet smakar illa

Tycker du inte att jobbkaffet är särskilt gott? Informera leverantören, som självklart är beroende av nöjda kunder.

– Det går utmärkt att felanmäla smaken, säger Dan-Fredrik Asplund. Då justerar jag maskinen tillsammans med kunden så att vi hittar rätt.

Dan-Fredrik Asplund har korats till landets bästa automatkaffemakare.

- Jag lockar fram de goda smakerna och dämpar beska, bitterhet och syra. Ett bra kaffe upplevs som sött.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.