Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

7 kända idrottsledare – med olika ledarstil

Det finns mängder med framgångsrika idrottsledare. Vissa har valt en mer auktoritär ledarstil och utmärkt sig med utskällningar, medan andra blivit framgångsrika genom att lämna över ansvaret till idrottarna.
Oscar Broström Publicerad
Bengt Johansson och Pia Sundhage
Idrottsledare som blivit framgångsrika med olika ledarstilar. Foto: Jan Collsiöö och Björn Larsson Rosvall/TT

Pia Sundhage

Först en ledare på planen, därefter en ledare vid sidan. Pia Sundhage är en av svensk fotbolls största profiler och en av världens mest meriterade fotbollstränare på damsidan, där hon har två OS-guld med USA och OS-silver och EM-brons med Sverige på meritlistan. Hennes ledarskap har präglats av passion men också att bygga en sammansvetsad trupp. ”Man är varandras miljö” – är ett uttryck Sundhage uppskattar.

Ett annat citat är från är hon tackade nej till att besöka Vita huset: ”Jag är heller inte så fascinerad över att få visa upp mig och träffa viktiga gubbar och gummor. Jag trivs bäst på plan i ett par fotbollsskor”.

Bengt ”Bengan” Johansson

Av många sedd som den största inom svensk herrhandboll. Under hans år som förbundskapten för landslaget vann Sverige 13 mästerskapsmedaljer (OS, VM och EM). Förutom offensiva spelkombinationer – kallade ”gurkburkar” – var han också känd för ett varmt ledarskap och att lämna över mycket ansvar till sina spelare.

Han inspirerade även förbundskaptenen för herrlandslaget i fotboll, Janne Andersson, som hade ”Bengan” som idrottslärare på gymnasiet i Halmstad. När Bengt Johansson nyligen gick bort, hyllade Andersson ”Bengan” för hans framgångar och hans ledarskap.

– Tryggheten han hade där och hur han gjorde spelarna delaktiga. Det har jag tagit med mig. Man ska ha en stadig grund att stå på men det är spelarna på planen som avgör matcher och då ska de ha en stor delaktighet, sa Andersson till Aftonbladet.

Inga Löwdin

Frågan är om någon svensk gjort mer för svensk och internationell damidrott? Efter sin aktiva karriär som längdskidåkare och orienterare, engagerade sig Inga Löwdin som ledare och kämpade för att lyfta kvinnlig idrott och ge den bättre förutsättningar. Var bland annat ledamot i internationella skidförbundet FIS, generalsekreterare för internationella orienteringsförbundet och invald i Sveriges riksidrottsförbunds överstyrelse.

Wolfgang Pichler

Den tyske tränaren är en bekant uppsyn för den som tittat på skidskytte, där han ofta har setts vid sidan om spåret, halvröd i ansiktet, skrikandes mot svenska tävlande. Pichler blev känd i Sverige som Magdalena Forsbergs personliga tränare under slutet av 90-talet, innan 2002 tog över skidskyttelandslaget och med sin tuffa pådrivning skapade framgångar för landslaget, även ofta visade upp en mjukare sida efter tävlingar.

Han var en diktatorisk ledare, har Björn Ferry, tidigare skidskytt och numer expertkommentator i SVT, sagt om Pichler.

Alex Ferguson

”If you give in once, you’ll give in twice”, sa Alex Ferguson. Manchester Uniteds tränare mellan åren 1986–2013 är en av fotbollens mest kända profiler och dessutom en av de mest framgångsrika. Han vann 13 ligatitlar och två Champions Leaguetitlar. Som ledare utmärkte han sig för sin tro på kollektivet och sina ökända utskällningar, ofta kallade hårtorkar (hair dryer).

Anette Norberg

En av Sveriges mest framgångsrika curlare genom tiderna, som med sitt lugn och sin skicklighet ledde lag Norberg till mängder med mästerskapsmedaljer, bland annat två OS-guld. Efter karriären blev Norberg chef inom näringslivet, som avdelningschef på ett försäkringsbolag.

Tommy Svensson

Tommy Svensson var förbundskapten för det svenska fotbollslag som grävde guld i USA och kom hem med ett brons. Under uppladdningen till mästerskapet läste Svensson Karin Boyes välkända dikt ”I rörelse” och försökte intala sitt lag att lilla Sverige kunde gå så långt som att vinna VM.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.