Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

7 kända idrottsledare – med olika ledarstil

Det finns mängder med framgångsrika idrottsledare. Vissa har valt en mer auktoritär ledarstil och utmärkt sig med utskällningar, medan andra blivit framgångsrika genom att lämna över ansvaret till idrottarna.
Oscar Broström Publicerad
Bengt Johansson och Pia Sundhage
Idrottsledare som blivit framgångsrika med olika ledarstilar. Foto: Jan Collsiöö och Björn Larsson Rosvall/TT

Pia Sundhage

Först en ledare på planen, därefter en ledare vid sidan. Pia Sundhage är en av svensk fotbolls största profiler och en av världens mest meriterade fotbollstränare på damsidan, där hon har två OS-guld med USA och OS-silver och EM-brons med Sverige på meritlistan. Hennes ledarskap har präglats av passion men också att bygga en sammansvetsad trupp. ”Man är varandras miljö” – är ett uttryck Sundhage uppskattar.

Ett annat citat är från är hon tackade nej till att besöka Vita huset: ”Jag är heller inte så fascinerad över att få visa upp mig och träffa viktiga gubbar och gummor. Jag trivs bäst på plan i ett par fotbollsskor”.

Bengt ”Bengan” Johansson

Av många sedd som den största inom svensk herrhandboll. Under hans år som förbundskapten för landslaget vann Sverige 13 mästerskapsmedaljer (OS, VM och EM). Förutom offensiva spelkombinationer – kallade ”gurkburkar” – var han också känd för ett varmt ledarskap och att lämna över mycket ansvar till sina spelare.

Han inspirerade även förbundskaptenen för herrlandslaget i fotboll, Janne Andersson, som hade ”Bengan” som idrottslärare på gymnasiet i Halmstad. När Bengt Johansson nyligen gick bort, hyllade Andersson ”Bengan” för hans framgångar och hans ledarskap.

– Tryggheten han hade där och hur han gjorde spelarna delaktiga. Det har jag tagit med mig. Man ska ha en stadig grund att stå på men det är spelarna på planen som avgör matcher och då ska de ha en stor delaktighet, sa Andersson till Aftonbladet.

Inga Löwdin

Frågan är om någon svensk gjort mer för svensk och internationell damidrott? Efter sin aktiva karriär som längdskidåkare och orienterare, engagerade sig Inga Löwdin som ledare och kämpade för att lyfta kvinnlig idrott och ge den bättre förutsättningar. Var bland annat ledamot i internationella skidförbundet FIS, generalsekreterare för internationella orienteringsförbundet och invald i Sveriges riksidrottsförbunds överstyrelse.

Wolfgang Pichler

Den tyske tränaren är en bekant uppsyn för den som tittat på skidskytte, där han ofta har setts vid sidan om spåret, halvröd i ansiktet, skrikandes mot svenska tävlande. Pichler blev känd i Sverige som Magdalena Forsbergs personliga tränare under slutet av 90-talet, innan 2002 tog över skidskyttelandslaget och med sin tuffa pådrivning skapade framgångar för landslaget, även ofta visade upp en mjukare sida efter tävlingar.

–Han var en diktatorisk ledare, har Björn Ferry, tidigare skidskytt och numer expertkommentator i SVT, sagt om Pichler.

Alex Ferguson

”If you give in once, you’ll give in twice”, sa Alex Ferguson. Manchester Uniteds tränare mellan åren 1986–2013 är en av fotbollens mest kända profiler och dessutom en av de mest framgångsrika. Han vann 13 ligatitlar och två Champions Leaguetitlar. Som ledare utmärkte han sig för sin tro på kollektivet och sina ökända utskällningar, ofta kallade hårtorkar (hair dryer).

Anette Norberg

En av Sveriges mest framgångsrika curlare genom tiderna, som med sitt lugn och sin skicklighet ledde lag Norberg till mängder med mästerskapsmedaljer, bland annat två OS-guld. Efter karriären blev Norberg chef inom näringslivet, som avdelningschef på ett försäkringsbolag.

Tommy Svensson

Tommy Svensson var förbundskapten för det svenska fotbollslag som grävde guld i USA och kom hem med ett brons. Under uppladdningen till mästerskapet läste Svensson Karin Boyes välkända dikt ”I rörelse” och försökte intala sitt lag att lilla Sverige kunde gå så långt som att vinna VM.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.