Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att få regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att stärka sin position på arbetsmarknaden, oavsett om det handlar om att avancera i företaget eller om att få nya utmaningar hos andra arbetsgivare.
Att ha chefer som håller sig ajour med teknikutvecklingen och har rätt verktyg när det gäller ledarskapet är också en investering som lönar sig i det långa loppet för företagen.
Trots det uppger bara 47 procent av cheferna i undersökningen, som Novus gjort på uppdrag av Chef & Karriär, att de har fått någon vidareutbildning det senaste året.
Se fler resultat från undersökningen här
– Att arbetsgivare inte satsar tid och resurser på att chefer ska få utveckla sin kompetens är väldigt kortsiktigt tänkt. Ska en organisation lyckas med sitt förändringsarbete är ett starkt ledarskap en av de viktigaste nycklarna, säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen.
Undersökningen visar att det vanligaste skälet till att kompetensutveckling uteblivit är brist på tid.
– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv, berättar Elise som är chef på ett transportföretag.
Andra förklaringar är att utbildning inte prioriterats av arbetsgivaren, att det varit svårt att hitta relevanta utbildningar och att det kostar för mycket.
– När det inte finns kapital blir det svårt. Som ekonomichef måste man säga bu eller bä till vissa saker, säger Madeleine Körrössy på bemannings och start up-bolaget Just Arrived.
Hon har arbetat på flera andra start up-bolag tidigare och konstaterar att det ofta är ekonomin som sätter käppar i hjulet för kompetensutvecklingen.
– Men den är superviktig. Så fort bolaget visar bra siffror ska det absolut finnas en budget för kompetensutveckling. Men i början får man kompromissa och prioritera, det är viktigt när man inte har resurserna.
På Just Arrived jobbar man därför mycket med internutbildning. Varannan fredag får någon medarbetare en halvtimme på sig att berätta om något som hen kan.
Madeleine Körrössy på bemanningsoch start up-bolaget Just Arrived.
– Det skapar gemenskap, alla får vara med och dela med sig av sin kunskap. Det behöver inte vara det man förväntar sig, till exempel att säljare håller föredrag om hur man blir bra på sälj. Det kan lika gärna vara att någon som är jättebra på sociala medier berättar om det.
Även Madeleine Körrössys egen kompetensutveckling är i allmänhet kostnadsfri.
– Exempelvis har arbetsgivarorganisationen Almega och Skatteverket ofta bra föreläsningar som jag kan gå på. En del av oss är med i facket också, vilket är bra. Unionen har till exempel frukostföreläsningar för sina medlemmar.
Många anger också att de själva inte tagit initiativ som en förklaring. Marina Åman framhåller vikten av att vara proaktiv.
– Man måste ta eget ansvar för sin kompetensutveckling, men också ställa krav på arbetsgivaren att få möjligheten att fortsätta utvecklas och bli en bättre ledare. Bristen på tid är ett stort problem. Men de flesta chefer har en egen chef; diskutera vilka prioriteringar du behöver göra och fråga vad som är viktigast just nu, säger hon.
Att vidareutbildning är viktigt för att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden råder det inga tvivel kring. Åtminstone inte om man får tro de tillfrågade cheferna i Chef & Karriärs undersökning – 89 procent av dem anger att det är mycket eller ganska viktigt för karriären. Endast åtta procent är av motsatt uppfattning.
– Tryggheten ligger inte i det jobb du har utan i det jobb du kan få – därför behöver vi alla ta ansvar för vår egen kompetensutveckling. Att alla på svensk arbetsmarknad får möjlighet till ständig utveckling är helt nödvändigt med tanke på digitaliseringen och den snabba förändringstakten i vårt samhälle, säger Marina Åman.
I gruppen som inte fått vidareutbilda sig det senaste året önskar åtta av tio att de hade fått det. Suget efter kunskap är framför allt störst efter utbildningar i ledarskap. Alla drabbas om chefen inte har möjlighet att utvecklas, konstaterar Marina Åman.
– Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö.
De chefer som har utbildats det senaste året har överlag fått ganska mycket av varan. Fyra av tio anger att de fått tre till fem dagar, medan 20 procent har fått mer än fem dagar. Nästan samtliga anser att satsningarna har förbättrat deras förutsättningar att leda sina medarbetare.
Men att vara borta på kurs några dagar får också konsekvenser. 35 procent av de tillfrågade cheferna anger att kompetensutvecklingen orsakade en högre arbetsbelastning när de kom tillbaka till sina arbeten.
– Det handlar mycket om hur arbetsgivaren organiserar arbetet, om man utvecklar den biten är det möjligt att få loss mer tid, säger Marina Åman.
Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.
Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.
Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.
Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.
– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.
På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.
– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.
Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.
Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.
– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.
Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv.
Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten.
– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.
Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.
SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.
– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.
Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.
– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.
Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.
Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.
– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.
Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.
– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.
Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.
– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.
Tycker folk att det är jobbigt?
– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.
Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.
– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.
Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.
– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.
Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.
– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad.
Kan alla lära sig att bli en bra chef?
– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.
SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.
– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.
Hur gör du det?
– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.
Kan du fira egna framgångar?
– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.
Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?
– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.
Namn: Charlotta Sund
Gör: Vd för SSC.
Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."
