Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

53 procent chefer får inte kompetensutveckling

Bristen på tid är det största hindret för chefernas vidareutbildning. Det visar en undersökning som Chef & Karriär låtit göra.
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad
Hand som vrider klossar med figurer i kostym och frågetecken.
"Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö," säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen. Foto: Shutterstock

Att få regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att stärka sin position på arbetsmarknaden, oavsett om det handlar om att avancera i företaget eller om att få nya utmaningar hos andra arbetsgivare.

Att ha chefer som håller sig ajour med teknikutvecklingen och har rätt verktyg när det gäller ledarskapet är också en investering som lönar sig i det långa loppet för företagen.

Trots det uppger bara 47 procent av cheferna i undersökningen, som Novus gjort på uppdrag av Chef & Karriär, att de har fått någon vidareutbildning det senaste året.

Se fler resultat från undersökningen här

– Att arbetsgivare inte satsar tid och resurser på att chefer ska få utveckla sin kompetens är väldigt kortsiktigt tänkt. Ska en organisation lyckas med sitt förändringsarbete är ett starkt ledarskap en av de viktigaste nycklarna, säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen.

Undersökningen visar att det vanligaste skälet till att kompetensutveckling uteblivit är brist på tid.

– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv, berättar Elise som är chef på ett transportföretag.

Andra förklaringar är att utbildning inte prioriterats av arbetsgivaren, att det varit svårt att hitta relevanta utbildningar och att det kostar för mycket.

– När det inte finns kapital blir det svårt. Som ekonomichef måste man säga bu eller bä till vissa saker, säger Madeleine Körrössy på bemannings och start up-bolaget Just Arrived.

Hon har arbetat på flera andra start up-bolag tidigare och konstaterar att det ofta är ekonomin som sätter käppar i hjulet för kompetensutvecklingen.

– Men den är superviktig. Så fort bolaget visar bra siffror ska det absolut finnas en budget för kompetensutveckling. Men i början får man kompromissa och prioritera, det är viktigt när man inte har resurserna.

På Just Arrived jobbar man därför mycket med internutbildning. Varannan fredag får någon medarbetare en halvtimme på sig att berätta om något som hen kan.


Madeleine Körrössy på bemanningsoch start up-bolaget Just Arrived.

– Det skapar gemenskap, alla får vara med och dela med sig av sin kunskap. Det behöver inte vara det man förväntar sig, till exempel att säljare håller föredrag om hur man blir bra på sälj. Det kan lika gärna vara att någon som är jättebra på sociala medier berättar om det.

Även Madeleine Körrössys egen kompetensutveckling är i allmänhet kostnadsfri.

– Exempelvis har arbetsgivarorganisationen Almega och Skatteverket ofta bra föreläsningar som jag kan gå på. En del av oss är med i facket också, vilket är bra. Unionen har till exempel frukostföreläsningar för sina medlemmar.

Många anger också att de själva inte tagit initiativ som en förklaring. Marina Åman framhåller vikten av att vara proaktiv.

– Man måste ta eget ansvar för sin kompetensutveckling, men också ställa krav på arbetsgivaren att få möjligheten att fortsätta utvecklas och bli en bättre ledare. Bristen på tid är ett stort problem. Men de flesta chefer har en egen chef; diskutera vilka prioriteringar du behöver göra och fråga vad som är viktigast just nu, säger hon.

Att vidareutbildning är viktigt för att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden råder det inga tvivel kring. Åtminstone inte om man får tro de tillfrågade cheferna i Chef & Karriärs undersökning – 89 procent av dem anger att det är mycket eller ganska viktigt för karriären. Endast åtta procent är av motsatt uppfattning.

– Tryggheten ligger inte i det jobb du har utan i det jobb du kan få – därför behöver vi alla ta ansvar för vår egen kompetensutveckling. Att alla på svensk arbetsmarknad får möjlighet till ständig utveckling är helt nödvändigt med tanke på digitaliseringen och den snabba förändringstakten i vårt samhälle, säger Marina Åman.

I gruppen som inte fått vidareutbilda sig det senaste året önskar åtta av tio att de hade fått det. Suget efter kunskap är framför allt störst efter utbildningar i ledarskap. Alla drabbas om chefen inte har möjlighet att utvecklas, konstaterar Marina Åman.

– Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö.

De chefer som har utbildats det senaste året har överlag fått ganska mycket av varan. Fyra av tio anger att de fått tre till fem dagar, medan 20 procent har fått mer än fem dagar. Nästan samtliga anser att satsningarna har förbättrat deras förutsättningar att leda sina medarbetare.

Men att vara borta på kurs några dagar får också konsekvenser. 35 procent av de tillfrågade cheferna anger att kompetensutvecklingen orsakade en högre arbetsbelastning när de kom tillbaka till sina arbeten.

– Det handlar mycket om hur arbetsgivaren organiserar arbetet, om man utvecklar den biten är det möjligt att få loss mer tid, säger Marina Åman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.