Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

53 procent chefer får inte kompetensutveckling

Bristen på tid är det största hindret för chefernas vidareutbildning. Det visar en undersökning som Chef & Karriär låtit göra.
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad
Hand som vrider klossar med figurer i kostym och frågetecken.
"Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö," säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen. Foto: Shutterstock

Att få regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att stärka sin position på arbetsmarknaden, oavsett om det handlar om att avancera i företaget eller om att få nya utmaningar hos andra arbetsgivare.

Att ha chefer som håller sig ajour med teknikutvecklingen och har rätt verktyg när det gäller ledarskapet är också en investering som lönar sig i det långa loppet för företagen.

Trots det uppger bara 47 procent av cheferna i undersökningen, som Novus gjort på uppdrag av Chef & Karriär, att de har fått någon vidareutbildning det senaste året.

Se fler resultat från undersökningen här

– Att arbetsgivare inte satsar tid och resurser på att chefer ska få utveckla sin kompetens är väldigt kortsiktigt tänkt. Ska en organisation lyckas med sitt förändringsarbete är ett starkt ledarskap en av de viktigaste nycklarna, säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen.

Undersökningen visar att det vanligaste skälet till att kompetensutveckling uteblivit är brist på tid.

– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv, berättar Elise som är chef på ett transportföretag.

Andra förklaringar är att utbildning inte prioriterats av arbetsgivaren, att det varit svårt att hitta relevanta utbildningar och att det kostar för mycket.

– När det inte finns kapital blir det svårt. Som ekonomichef måste man säga bu eller bä till vissa saker, säger Madeleine Körrössy på bemannings och start up-bolaget Just Arrived.

Hon har arbetat på flera andra start up-bolag tidigare och konstaterar att det ofta är ekonomin som sätter käppar i hjulet för kompetensutvecklingen.

– Men den är superviktig. Så fort bolaget visar bra siffror ska det absolut finnas en budget för kompetensutveckling. Men i början får man kompromissa och prioritera, det är viktigt när man inte har resurserna.

På Just Arrived jobbar man därför mycket med internutbildning. Varannan fredag får någon medarbetare en halvtimme på sig att berätta om något som hen kan.


Madeleine Körrössy på bemanningsoch start up-bolaget Just Arrived.

– Det skapar gemenskap, alla får vara med och dela med sig av sin kunskap. Det behöver inte vara det man förväntar sig, till exempel att säljare håller föredrag om hur man blir bra på sälj. Det kan lika gärna vara att någon som är jättebra på sociala medier berättar om det.

Även Madeleine Körrössys egen kompetensutveckling är i allmänhet kostnadsfri.

– Exempelvis har arbetsgivarorganisationen Almega och Skatteverket ofta bra föreläsningar som jag kan gå på. En del av oss är med i facket också, vilket är bra. Unionen har till exempel frukostföreläsningar för sina medlemmar.

Många anger också att de själva inte tagit initiativ som en förklaring. Marina Åman framhåller vikten av att vara proaktiv.

– Man måste ta eget ansvar för sin kompetensutveckling, men också ställa krav på arbetsgivaren att få möjligheten att fortsätta utvecklas och bli en bättre ledare. Bristen på tid är ett stort problem. Men de flesta chefer har en egen chef; diskutera vilka prioriteringar du behöver göra och fråga vad som är viktigast just nu, säger hon.

Att vidareutbildning är viktigt för att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden råder det inga tvivel kring. Åtminstone inte om man får tro de tillfrågade cheferna i Chef & Karriärs undersökning – 89 procent av dem anger att det är mycket eller ganska viktigt för karriären. Endast åtta procent är av motsatt uppfattning.

– Tryggheten ligger inte i det jobb du har utan i det jobb du kan få – därför behöver vi alla ta ansvar för vår egen kompetensutveckling. Att alla på svensk arbetsmarknad får möjlighet till ständig utveckling är helt nödvändigt med tanke på digitaliseringen och den snabba förändringstakten i vårt samhälle, säger Marina Åman.

I gruppen som inte fått vidareutbilda sig det senaste året önskar åtta av tio att de hade fått det. Suget efter kunskap är framför allt störst efter utbildningar i ledarskap. Alla drabbas om chefen inte har möjlighet att utvecklas, konstaterar Marina Åman.

– Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö.

De chefer som har utbildats det senaste året har överlag fått ganska mycket av varan. Fyra av tio anger att de fått tre till fem dagar, medan 20 procent har fått mer än fem dagar. Nästan samtliga anser att satsningarna har förbättrat deras förutsättningar att leda sina medarbetare.

Men att vara borta på kurs några dagar får också konsekvenser. 35 procent av de tillfrågade cheferna anger att kompetensutvecklingen orsakade en högre arbetsbelastning när de kom tillbaka till sina arbeten.

– Det handlar mycket om hur arbetsgivaren organiserar arbetet, om man utvecklar den biten är det möjligt att få loss mer tid, säger Marina Åman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov