Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

4 röster om att få ny kompetens

Ont om kapital. Tidsbrist. Snålhet. Skälen till att många inte erbjuds att tillägna sig ny kunskap är flera.
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Läs mer: 53 procent chefer får inte kompetenslyft

ELISE:

Det har varit så stressigt

På det transportföretag där Elise jobbar är det tomt i kassan. Det har medfört att det blivit väldigt lite kompetensutveckling under senare tid. De utbildningar hon tidigare varit på har gett mycket, anser hon – ”man har varit taggad när man har kommit tillbaka”.

– Vi har generellt haft för lite pengar, så har det varit i nästan ett år. Jag tycker att det är jättesynd. Det är inget bra för företaget heller, arbetsgivaren tappar kompetens eftersom anställda söker sig vidare om de kan.

Ytterligare en anledning till att Elise inte har fått kompetensutveckling är tidsbrist.

– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv.

 

MATS:

En kultur av återhållsamhet

Mats har en chefsposition på ett företag i resebranschen. Här har det varit dåligt med kompetensutveckling under en lång tid. Delvis beror det på en tradition i företaget, tror han.

– Det finns en historik som går ut på att man ska vara återhållsam med allting, vidareutbildning ska inte kosta.

Men det beror inte enbart på det.

– Jag har själv skuld i det, jag har inte legat på eftersom jag inte ansett mig ha tid att avsätta.

Nu tycks dock en förändring vara på gång efter att företaget genomfört en omorganisation. Nyligen har det bestämts att Mats ska få del av en utbildningsinsats som är yrkesinriktad.

– Det är ett steg i rätt riktning. Även om jag är försiktig med att göra mig till talesperson för andra anställda tror jag att kompetensutveckling är något som både behövs och är efterlängtat rent generellt.

 

FREDDY JENSEN, EUROMASTER:

Utbildning sparar både tid och pengar

På Euromaster, som arbetar med däck- och fordonsservice i Varberg, erbjuds de anställda överlag mycket kompetensutveckling, berättar Freddy Jensen, som är Compliance Manager på företaget.

– Det har varit en positiv utveckling under de senaste åren. Jag tror att det beror på insikten att man sparar både tid och pengar med bra utbildning, man hjälper folk att vara duktiga.

För Freddy Jensens del handlar det både om utbildning i ledarskap och i yrkeskompetensen, exempelvis inom internrevision. När det handlar om ledarskapet har företaget bra koll på vad som behövs, menar Freddy. Den utbildning som handlar om yrkesområdet måste han dock begära själv.

– De andra kan ju inte veta vad jag behöver fylla på inom just mitt kompetensområde. Då är det enklast om jag håller reda på det själv.

 

PELLE:

Mycket floskler på kurserna

Pelle, första linjens chef på ett läkemedelsföretag, har personalansvar för 15 personer. Han tillhör dem som fått en hel del kompetensutveckling genom åren, men anser inte att utbildningarna har gett honom särskilt mycket handfast stöd i rollen som ledare.

– Det finns många utbildningar men det är svårt att träffa rätt. Det blir väldigt mycket självklarheter och floskler. Ibland kan man vara i väg två dagar på något som låter vettigt men som sedan kan vara svårt att realisera när man kommer tillbaka till jobbet. Man kommer lätt in i gamla gängor, säger han.

Pelle tycker också att det är komplicerat att ringa in vilken typ av kunskap han behöver och efterlyser mer input från sin chef om vad han behöver bli bättre på.

– När det gäller den tekniska delen av mitt jobb så lär man sig ett nytt datorprogram, det är väldigt konkret. Med ledarskap blir man aldrig riktigt färdig och det är ingen exakt vetenskap eftersom det handlar om mänskliga relationer. Men jag skulle vilja få en bra verktygslåda, framför allt när det gäller coachning och konflikthantering.

Hans arbetsgivare poängterar ofta vikten av kompetensutveckling, men till syvende och sist är det den krassa ekonomiska verkligheten som styr.

– Det finns en fabrik som ska rulla och det måste produceras, och då faller kompetensutvecklingen bort.

När det gäller Pelles egna medarbetares kompetensutveckling faller det på honom själv.

– Det blir jag som få avsätta tid till att lära och utveckla dem. Det i sin tur är en fråga om prioritering, det finns inte alltid den tiden och det har ekonomiska förklaringar.

Ledaren: "Ett tungt ansvar"

Fotnot: De personer som bara nämns med förnamn heter egentligen något annat och har valt att vara anonyma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK