Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

4 röster om att få ny kompetens

Ont om kapital. Tidsbrist. Snålhet. Skälen till att många inte erbjuds att tillägna sig ny kunskap är flera.
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Läs mer: 53 procent chefer får inte kompetenslyft

ELISE:

Det har varit så stressigt

På det transportföretag där Elise jobbar är det tomt i kassan. Det har medfört att det blivit väldigt lite kompetensutveckling under senare tid. De utbildningar hon tidigare varit på har gett mycket, anser hon – ”man har varit taggad när man har kommit tillbaka”.

– Vi har generellt haft för lite pengar, så har det varit i nästan ett år. Jag tycker att det är jättesynd. Det är inget bra för företaget heller, arbetsgivaren tappar kompetens eftersom anställda söker sig vidare om de kan.

Ytterligare en anledning till att Elise inte har fått kompetensutveckling är tidsbrist.

– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv.

 

MATS:

En kultur av återhållsamhet

Mats har en chefsposition på ett företag i resebranschen. Här har det varit dåligt med kompetensutveckling under en lång tid. Delvis beror det på en tradition i företaget, tror han.

– Det finns en historik som går ut på att man ska vara återhållsam med allting, vidareutbildning ska inte kosta.

Men det beror inte enbart på det.

– Jag har själv skuld i det, jag har inte legat på eftersom jag inte ansett mig ha tid att avsätta.

Nu tycks dock en förändring vara på gång efter att företaget genomfört en omorganisation. Nyligen har det bestämts att Mats ska få del av en utbildningsinsats som är yrkesinriktad.

– Det är ett steg i rätt riktning. Även om jag är försiktig med att göra mig till talesperson för andra anställda tror jag att kompetensutveckling är något som både behövs och är efterlängtat rent generellt.

 

FREDDY JENSEN, EUROMASTER:

Utbildning sparar både tid och pengar

På Euromaster, som arbetar med däck- och fordonsservice i Varberg, erbjuds de anställda överlag mycket kompetensutveckling, berättar Freddy Jensen, som är Compliance Manager på företaget.

– Det har varit en positiv utveckling under de senaste åren. Jag tror att det beror på insikten att man sparar både tid och pengar med bra utbildning, man hjälper folk att vara duktiga.

För Freddy Jensens del handlar det både om utbildning i ledarskap och i yrkeskompetensen, exempelvis inom internrevision. När det handlar om ledarskapet har företaget bra koll på vad som behövs, menar Freddy. Den utbildning som handlar om yrkesområdet måste han dock begära själv.

– De andra kan ju inte veta vad jag behöver fylla på inom just mitt kompetensområde. Då är det enklast om jag håller reda på det själv.

 

PELLE:

Mycket floskler på kurserna

Pelle, första linjens chef på ett läkemedelsföretag, har personalansvar för 15 personer. Han tillhör dem som fått en hel del kompetensutveckling genom åren, men anser inte att utbildningarna har gett honom särskilt mycket handfast stöd i rollen som ledare.

– Det finns många utbildningar men det är svårt att träffa rätt. Det blir väldigt mycket självklarheter och floskler. Ibland kan man vara i väg två dagar på något som låter vettigt men som sedan kan vara svårt att realisera när man kommer tillbaka till jobbet. Man kommer lätt in i gamla gängor, säger han.

Pelle tycker också att det är komplicerat att ringa in vilken typ av kunskap han behöver och efterlyser mer input från sin chef om vad han behöver bli bättre på.

– När det gäller den tekniska delen av mitt jobb så lär man sig ett nytt datorprogram, det är väldigt konkret. Med ledarskap blir man aldrig riktigt färdig och det är ingen exakt vetenskap eftersom det handlar om mänskliga relationer. Men jag skulle vilja få en bra verktygslåda, framför allt när det gäller coachning och konflikthantering.

Hans arbetsgivare poängterar ofta vikten av kompetensutveckling, men till syvende och sist är det den krassa ekonomiska verkligheten som styr.

– Det finns en fabrik som ska rulla och det måste produceras, och då faller kompetensutvecklingen bort.

När det gäller Pelles egna medarbetares kompetensutveckling faller det på honom själv.

– Det blir jag som få avsätta tid till att lära och utveckla dem. Det i sin tur är en fråga om prioritering, det finns inte alltid den tiden och det har ekonomiska förklaringar.

Ledaren: "Ett tungt ansvar"

Fotnot: De personer som bara nämns med förnamn heter egentligen något annat och har valt att vara anonyma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.