Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Länge leve John Blund

Visst är de duktiga, de där stora ledarna med sitt minimala sömnbehov. Eller? Nu ökar medvetenheten om hur extremt viktig sömnen är – inte minst för att fatta genomtänkta beslut.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Nästan alla mår bra av regelbunden sömn. Helst sju, åtta timmar per natt. Colourbox

Flera amerikanska presidenter och stora entreprenörer, som Bill Clinton och Elon Musk, har sagt att de inte behöver sova mer än två till fyra timmar per natt. Det kan säkert bidra till det sömnförakt som finns i samhället, att vi kan tycka att många timmars sömn är slöseri med tid eller beror på lathet Och visst vore det fantastiskt om man kunde hal­vera sin sömn, så att man hade ytterligare 30 timmar i piggt och vaket tillstånd varje vecka.

De allra flesta av oss fungerar dock inte på det viset, även om forskare funnit att det finns genetiska skillnader hos en del individer som gör att de klarar sig med väldigt lite sömn. Men det gäller bara ytterst få av oss.

Sannolikt är i stället att de flesta som sover lite på natten på något vis kompenserar för det, enligt psykologen och sömnexperten Helena Kubicek Boye.

– Kanske tar man dagliga powernaps eller sover mycket på helgerna. Men det brukar ändå bara fun­gera i några år, sedan börjar de flesta må dåligt och prestera sämre. Nästan alla mår bäst av en regelbunden längre nattsömn, säger hon.

Att de flesta av oss behöver sova sju till åtta timmar för att må bra, hålla oss friska och ha ork är en inställning som nu vinner allt mer mark.

– Trenden går definitivt åt det hållet. Medvetenheten ökar om hur viktigt det är med riktigt bra sömn för att vi ska prestera, säger Helena Kubicek Boye.

– Att sova ordentligt kan vara avgörande för ens karriär, eftersom den som är utsövd kan fokusera och koncentrera sig bättre utan att göra fel och skjuta upp saker. Du blir mer effektiv om du är utsövd.

Den här inställningen började gro i USA för några år sedan. En pionjär på området var Arianna Huffinton, en av grundarna av nyhetssajten The Huffington Post. Efter att ha sovit för lite gick hon in i väggen och hop­pade av jobbet för att sedan bli sömnentreprenör och skriva en uppmärksammad bok i ämnet. Även andra amerikanska ledare har vittnat om att de behöver åtta timmars sömn för att prestera på topp.

– I Sverige har ingen politiker eller ledare gått ut och sagt något liknande. Men nyligen berättade fotbollsstjärnan Cristiano Ronaldo att en ordentlig sömn har varit hans hemliga vapen. Liksom att han har en sömncoach därför att han vet hur viktig sömnen är för att han ska prestera optimalt, säger Helena Kubicek Boye.

Sedan en rapport visat att anställdas sömnproblem kostar amerikanska företag 400 miljarder dollar per år försöker nu företagsledarna bekämpa problemet genom att anlita sömncoacher och anordna sömnseminarier.

På Linkedin finns sömnambassadörer som har utvecklat sömnprogram för företag. Samtidigt pågår mycket forskning i världen för att ta fram hjälpmedel för den perfekta sömnen. Enligt New York Times har det resulterat i en miljardindustri där tekniken ska hjälpa oss med allt från att mäta luftkvaliteten i sovrummet till att ställa om kroppens inre klocka med hjälp av sömnglasögon med uv-ljus.

Det är alltså inte längre inne att sova lite. I stället satsas det för fullt för att få oss att sova tillräckligt. Och nu har den nya trenden kommit till Sverige på allvar.

– Vi som är specialiserade på sömnproblem ser en enorm efterfrågan från arbetsgivarna. Nu visar en investering i sömnen att man tar ansvar för sina medarbetare och deras hälsa. Och då får vi komma och hålla sömnföreläsningar, erbjuda sömntester och exempelvis kbt-behandling, säger Helena Kubicek Boye.

Att behöva mer än fyra timmars sömn är alltså inget som sjusovare behöver skämmas över.

– Tvärtom, dålig nattsömn försvagar även vårt immunsystem och kan leda till kroniska sjukdomar. Att våga prioritera sin sömn är väldigt positivt. Det visar att vi tar ansvar för oss själva och vår hälsa, säger Helena Kubicek Boye.

 

Sömnexpertens 3 bästa tips

  •  Gå upp vid samma tid varje morgon, även på helgerna.
  • Oroa dig inte över en eller ett par dåliga sömnnätter. Försök i stället acceptera att man kan ha sådana ibland, annars kan oron leda till långvariga sömnproblem.
  • Ta kvällspromenader. Det sänker stressnivån och rensar hjärnan samtidigt som man får frisk luft, vilket gynnar sömnförmågan.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.