Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så många timmar om året väntar du på kaffe

Har du en kaffemaskin på ditt jobb som visserligen gör fantastiskt gott kaffe men som verkar ha hela dagen på sig? Kollega har räknat ut hur många timmar om året som en genomsnittlig kaffedrickare faktiskt väntar på kaffe …
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Vi har alla varit där. På väg in på morgonmötet med andan i halsen men med ett kaffesug som måste botas bums. För vem orkar med ett långt möte utan koffein?

Men att du är stressad påverkar inte kaffemaskinens noggranna malande och bryggande. Inte det minsta faktiskt. Du himlar med ögonen, trampar rastlöst med foten och klickar irriterat på knappen minst fem gånger. Och den där minuten som det tar att få din kopp känns som en evighet!

Någon evighet kan man inte påstå att det rör sig om, men faktum är att den genomsnittlige kaffedrickaren tillbringar hela 12 timmar och 40 minuter per år med att vänta på kaffemaskinen på jobbet. Det blir cirka 17 minuter på en arbetsvecka och över en timme i månaden.

Tips medan du väntar!

Om du inte har för avsikt att trimma kaffemaskinerna på jobbet får du helt enkelt göra det bästa av situationen. Är du en flitig typ tar du upp mobilen och kollar jobbmejlen. Är du en slarvig typ tar du upp den och kollar en extra gång var det där mötet var nu igen.

Eller så gör du något mycket trevligare – vänder dig om och pratar med en kollega. Säkert finns det någon du inte hälsat på tidigare eller någon favorit i närheten som du hinner gagga lite med.

Eller så använder du helt enkelt minuten till dig själv och det inre, lite mindfulness innan långmötet kanske är precis rätt medicin? Om nu inte själva kaffet piggar upp …

Så har vi räknat:

Vi tog tid på en kaffemaskin från en av de stora leverantörerna. Från att vi tryckte på knappen till att kaffet slutade droppa ner i koppen tog det 55 sekunder. Utöver det lade vi på 10 sekunder för den tid det tog att ta fram en kopp och ställa under strålen samt att ta upp koppen när kaffet var klart. Alltså 1 minut och 5 sekunder.

Sedan multiplicerade vi tiden med 3,2 (i Sverige dricker vi i genomsnitt 3,2 koppar kaffe per person och dag). Varpå vi multiplicerade den sammanlagda tiden per dag med antalet arbetsdagar per år (226 dagar i genomsnitt).

Och resultatet är alltså 12 timmar och 40 minuter.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.