Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så många timmar om året väntar du på kaffe

Har du en kaffemaskin på ditt jobb som visserligen gör fantastiskt gott kaffe men som verkar ha hela dagen på sig? Kollega har räknat ut hur många timmar om året som en genomsnittlig kaffedrickare faktiskt väntar på kaffe …
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Vi har alla varit där. På väg in på morgonmötet med andan i halsen men med ett kaffesug som måste botas bums. För vem orkar med ett långt möte utan koffein?

Men att du är stressad påverkar inte kaffemaskinens noggranna malande och bryggande. Inte det minsta faktiskt. Du himlar med ögonen, trampar rastlöst med foten och klickar irriterat på knappen minst fem gånger. Och den där minuten som det tar att få din kopp känns som en evighet!

Någon evighet kan man inte påstå att det rör sig om, men faktum är att den genomsnittlige kaffedrickaren tillbringar hela 12 timmar och 40 minuter per år med att vänta på kaffemaskinen på jobbet. Det blir cirka 17 minuter på en arbetsvecka och över en timme i månaden.

Tips medan du väntar!

Om du inte har för avsikt att trimma kaffemaskinerna på jobbet får du helt enkelt göra det bästa av situationen. Är du en flitig typ tar du upp mobilen och kollar jobbmejlen. Är du en slarvig typ tar du upp den och kollar en extra gång var det där mötet var nu igen.

Eller så gör du något mycket trevligare – vänder dig om och pratar med en kollega. Säkert finns det någon du inte hälsat på tidigare eller någon favorit i närheten som du hinner gagga lite med.

Eller så använder du helt enkelt minuten till dig själv och det inre, lite mindfulness innan långmötet kanske är precis rätt medicin? Om nu inte själva kaffet piggar upp …

Så har vi räknat:

Vi tog tid på en kaffemaskin från en av de stora leverantörerna. Från att vi tryckte på knappen till att kaffet slutade droppa ner i koppen tog det 55 sekunder. Utöver det lade vi på 10 sekunder för den tid det tog att ta fram en kopp och ställa under strålen samt att ta upp koppen när kaffet var klart. Alltså 1 minut och 5 sekunder.

Sedan multiplicerade vi tiden med 3,2 (i Sverige dricker vi i genomsnitt 3,2 koppar kaffe per person och dag). Varpå vi multiplicerade den sammanlagda tiden per dag med antalet arbetsdagar per år (226 dagar i genomsnitt).

Och resultatet är alltså 12 timmar och 40 minuter.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.