Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lågfrekvent buller påverkar hälsa och effektivitet

Lågfrekvent buller märks först när fläktsystemet stängs av, men stör både hälsa och arbetsförmåga. Och bakgrundsljuden finns även på hemmakontoret.
Joachim Stokstad Publicerad
Shutterstock
Högt oljud kan göra oss tokiga, medan dovt, molande oljud påverkar oss utan att vi märker det. Shutterstock

Borrmaskinen på andra sidan kontorsväggen maler på och det är på gränsen till outhärdligt – det är under alla omständigheter väldigt svårt att koncentrera sig.

Denna situation har nog de flesta av oss upplevt, inget konstigt alls. Mer förvånande är kanske att buller som är så lågfrekvent – 20–200 hertz (Hz) – att våra öron knappt kan förnimma det, eller att vi knappt noterar det, kan ha samma effekt.

Det visade Johanna Bengtsson Ryberg, bullerexpert på Arbetsmiljöverket, i sin doktorsavhandling 2003. Enligt den störs vi mer än vi tror av de ljud vi knappt tänker på. Det kallas lågfrekvent buller, LFB, och kommer exempelvis från fläkt-, ventilations- och kylsystem, luftvärmepumpar, datorer, hissar och trafik.

Brusreducerande hörlurar ska vara det sista man tar till

Även det knappt hörbara bullret gör att vi tappar både koncentrations- och prestationsförmåga, framför allt när vi jobbar med uppgifter som kräver att vi fokuserar.

– Trafikbuller är sällan längre något större problem. Vi har blivit duktiga på att stänga ute sådana ljud, och på kontor behöver du till skillnad från när du jobbar hemma inte kunna öppna fönster. Det är ljuden inne på kontoret som är problemet.

Detta menar Johanna Bengtssson Ryberg är särskilt aktuellt med öppna landskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser.

– Det räcker inte att sätta upp ljudabsorberande material om man måste öka fläktsystemets verkningsgrad för att få dräglig inomhusluft. Man måste ta ett helhetsgrepp på detta problem när man bygger om.

Och det är inte helt enkelt – lågfrekvent buller kan vara svårt att stoppa. JohannaBengtsson Ryberg exemplifierar med musik. Om du lyssnar på musik i ett rum så hör du hela spektret, från låga till höga frekvenser. Men går du utanför rummet och stänger dörren så hör du nästan bara de lågfrekventa ljuden. De tar sig igenom skydd.

Brusreducerande hörlurar?
– Arbetsmiljöverket anser att skyddsutrustning som hörlurar ska vara det sista man tar till. I första hand bör man komma åt källan och försöka minska problemet. Visst kan hörselskydd hjälpa om man till exempel sitter i ett öppet kontorslandskap, men de gör ju också att man blir avskärmad från omgivningen.

Hon vet att många påverkas mycket av LFB.

– Bullret ger vissa ökad fysiologisk stress. Troligen påverkas även sömnen negativt, men där krävs mer forskning. Och även om du uthärdar att vistas på jobbet så kan bullret göra att du känner dig jättetrött när du kommer hem, och så ska det naturligtvis inte vara.

Flera studier har visat att LFB påverkar både vår koncentrations- och inlärningsförmåga. Det kan göra att vi arbetar långsammare och gör fler misstag.

I en studie där försökspersonerna inte var medvetna om att ventilationsbullret var del av försöket jämfördes två grupper. En som arbetade i tystnad och där bullret efter 20 minuter slogs på och en som arbetade i buller och där oljudet efter 20 minuter slogs av. Därefter arbetade båda grupperna i en stunds tystnad.

De som hade bullret på redan från början hade längre svarstider. Det skulle kunna tyda på att buller försämrar inlärning. Denna grupp gjorde också ett större antal fel.

I en annan studie som Johanna Bengtsson Ryberg har gjort exponerades deltagarna för olika sorters ljud, men på precis samma ljudnivå. Då såg hon också att lågfrekvent buller både var det som störde mest och som fick försökspersonerna att arbeta långsammare och även göra fler misstag.

Forskare misstänker att LFB även skulle kunna leda till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, bukfetma, diabetes typ-2, mag- och tarmproblem, men även här krävs mer forskning.

Vi är också som individer olika ljudkänsliga. Man har kunnat se en förhöjd nivå av ”stresshormonet” kortisol hos ljudkänsliga personer. Och runt 65 procent av kontorsanställda upplever en lättnad när ventilationsbuller stängs av.

Så vad kan då göras åt problemet? Akustikexperter rekommenderar stabila bjälklag och att serverhallar och fläktrum ljudisoleras. Fläktar kan monteras så att de inte ger stomljud i andra delar av huset och bör framför allt inte ha för trånga kanaler. Tekniken utvecklas dock hela tiden och moderna fläktsystem är väsentligt tystare än förr.

BULLERAPP

Arbetsmiljöverket har en gratis mobilapp för den som vill mäta ljudnivån på jobbet. Resultatet blir inte lika exakt som det man får med en professionell mätare, men ger en god fingervisning. Dock kan just låga frekvenser underskattas, då mobilernas mikrofoner är anpassade för mänskliga röster.

LÄS MER

  • Störande buller i arbetslivet – kunskapssammanställning.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).
  • Arbetsmiljöverkets temasidor om buller.
  • Buller och bullerbekämpning – handbok.

De kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.