Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lågfrekvent buller påverkar hälsa och effektivitet

Lågfrekvent buller märks först när fläktsystemet stängs av, men stör både hälsa och arbetsförmåga. Och bakgrundsljuden finns även på hemmakontoret.
Joachim Stokstad Publicerad
Shutterstock
Högt oljud kan göra oss tokiga, medan dovt, molande oljud påverkar oss utan att vi märker det. Shutterstock

Borrmaskinen på andra sidan kontorsväggen maler på och det är på gränsen till outhärdligt – det är under alla omständigheter väldigt svårt att koncentrera sig.

Denna situation har nog de flesta av oss upplevt, inget konstigt alls. Mer förvånande är kanske att buller som är så lågfrekvent – 20–200 hertz (Hz) – att våra öron knappt kan förnimma det, eller att vi knappt noterar det, kan ha samma effekt.

Det visade Johanna Bengtsson Ryberg, bullerexpert på Arbetsmiljöverket, i sin doktorsavhandling 2003. Enligt den störs vi mer än vi tror av de ljud vi knappt tänker på. Det kallas lågfrekvent buller, LFB, och kommer exempelvis från fläkt-, ventilations- och kylsystem, luftvärmepumpar, datorer, hissar och trafik.

Brusreducerande hörlurar ska vara det sista man tar till

Även det knappt hörbara bullret gör att vi tappar både koncentrations- och prestationsförmåga, framför allt när vi jobbar med uppgifter som kräver att vi fokuserar.

– Trafikbuller är sällan längre något större problem. Vi har blivit duktiga på att stänga ute sådana ljud, och på kontor behöver du till skillnad från när du jobbar hemma inte kunna öppna fönster. Det är ljuden inne på kontoret som är problemet.

Detta menar Johanna Bengtssson Ryberg är särskilt aktuellt med öppna landskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser.

– Det räcker inte att sätta upp ljudabsorberande material om man måste öka fläktsystemets verkningsgrad för att få dräglig inomhusluft. Man måste ta ett helhetsgrepp på detta problem när man bygger om.

Och det är inte helt enkelt – lågfrekvent buller kan vara svårt att stoppa. JohannaBengtsson Ryberg exemplifierar med musik. Om du lyssnar på musik i ett rum så hör du hela spektret, från låga till höga frekvenser. Men går du utanför rummet och stänger dörren så hör du nästan bara de lågfrekventa ljuden. De tar sig igenom skydd.

Brusreducerande hörlurar?
– Arbetsmiljöverket anser att skyddsutrustning som hörlurar ska vara det sista man tar till. I första hand bör man komma åt källan och försöka minska problemet. Visst kan hörselskydd hjälpa om man till exempel sitter i ett öppet kontorslandskap, men de gör ju också att man blir avskärmad från omgivningen.

Hon vet att många påverkas mycket av LFB.

– Bullret ger vissa ökad fysiologisk stress. Troligen påverkas även sömnen negativt, men där krävs mer forskning. Och även om du uthärdar att vistas på jobbet så kan bullret göra att du känner dig jättetrött när du kommer hem, och så ska det naturligtvis inte vara.

Flera studier har visat att LFB påverkar både vår koncentrations- och inlärningsförmåga. Det kan göra att vi arbetar långsammare och gör fler misstag.

I en studie där försökspersonerna inte var medvetna om att ventilationsbullret var del av försöket jämfördes två grupper. En som arbetade i tystnad och där bullret efter 20 minuter slogs på och en som arbetade i buller och där oljudet efter 20 minuter slogs av. Därefter arbetade båda grupperna i en stunds tystnad.

De som hade bullret på redan från början hade längre svarstider. Det skulle kunna tyda på att buller försämrar inlärning. Denna grupp gjorde också ett större antal fel.

I en annan studie som Johanna Bengtsson Ryberg har gjort exponerades deltagarna för olika sorters ljud, men på precis samma ljudnivå. Då såg hon också att lågfrekvent buller både var det som störde mest och som fick försökspersonerna att arbeta långsammare och även göra fler misstag.

Forskare misstänker att LFB även skulle kunna leda till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, bukfetma, diabetes typ-2, mag- och tarmproblem, men även här krävs mer forskning.

Vi är också som individer olika ljudkänsliga. Man har kunnat se en förhöjd nivå av ”stresshormonet” kortisol hos ljudkänsliga personer. Och runt 65 procent av kontorsanställda upplever en lättnad när ventilationsbuller stängs av.

Så vad kan då göras åt problemet? Akustikexperter rekommenderar stabila bjälklag och att serverhallar och fläktrum ljudisoleras. Fläktar kan monteras så att de inte ger stomljud i andra delar av huset och bör framför allt inte ha för trånga kanaler. Tekniken utvecklas dock hela tiden och moderna fläktsystem är väsentligt tystare än förr.

BULLERAPP

Arbetsmiljöverket har en gratis mobilapp för den som vill mäta ljudnivån på jobbet. Resultatet blir inte lika exakt som det man får med en professionell mätare, men ger en god fingervisning. Dock kan just låga frekvenser underskattas, då mobilernas mikrofoner är anpassade för mänskliga röster.

LÄS MER

  • Störande buller i arbetslivet – kunskapssammanställning.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).
  • Arbetsmiljöverkets temasidor om buller.
  • Buller och bullerbekämpning – handbok.

De kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.