Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lågfrekvent buller påverkar hälsa och effektivitet

Lågfrekvent buller märks först när fläktsystemet stängs av, men stör både hälsa och arbetsförmåga. Och bakgrundsljuden finns även på hemmakontoret.
Joachim Stokstad Publicerad
Shutterstock
Högt oljud kan göra oss tokiga, medan dovt, molande oljud påverkar oss utan att vi märker det. Shutterstock

Borrmaskinen på andra sidan kontorsväggen maler på och det är på gränsen till outhärdligt – det är under alla omständigheter väldigt svårt att koncentrera sig.

Denna situation har nog de flesta av oss upplevt, inget konstigt alls. Mer förvånande är kanske att buller som är så lågfrekvent – 20–200 hertz (Hz) – att våra öron knappt kan förnimma det, eller att vi knappt noterar det, kan ha samma effekt.

Det visade Johanna Bengtsson Ryberg, bullerexpert på Arbetsmiljöverket, i sin doktorsavhandling 2003. Enligt den störs vi mer än vi tror av de ljud vi knappt tänker på. Det kallas lågfrekvent buller, LFB, och kommer exempelvis från fläkt-, ventilations- och kylsystem, luftvärmepumpar, datorer, hissar och trafik.

Brusreducerande hörlurar ska vara det sista man tar till

Även det knappt hörbara bullret gör att vi tappar både koncentrations- och prestationsförmåga, framför allt när vi jobbar med uppgifter som kräver att vi fokuserar.

– Trafikbuller är sällan längre något större problem. Vi har blivit duktiga på att stänga ute sådana ljud, och på kontor behöver du till skillnad från när du jobbar hemma inte kunna öppna fönster. Det är ljuden inne på kontoret som är problemet.

Detta menar Johanna Bengtssson Ryberg är särskilt aktuellt med öppna landskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser.

– Det räcker inte att sätta upp ljudabsorberande material om man måste öka fläktsystemets verkningsgrad för att få dräglig inomhusluft. Man måste ta ett helhetsgrepp på detta problem när man bygger om.

Och det är inte helt enkelt – lågfrekvent buller kan vara svårt att stoppa. JohannaBengtsson Ryberg exemplifierar med musik. Om du lyssnar på musik i ett rum så hör du hela spektret, från låga till höga frekvenser. Men går du utanför rummet och stänger dörren så hör du nästan bara de lågfrekventa ljuden. De tar sig igenom skydd.

Brusreducerande hörlurar?
– Arbetsmiljöverket anser att skyddsutrustning som hörlurar ska vara det sista man tar till. I första hand bör man komma åt källan och försöka minska problemet. Visst kan hörselskydd hjälpa om man till exempel sitter i ett öppet kontorslandskap, men de gör ju också att man blir avskärmad från omgivningen.

Hon vet att många påverkas mycket av LFB.

– Bullret ger vissa ökad fysiologisk stress. Troligen påverkas även sömnen negativt, men där krävs mer forskning. Och även om du uthärdar att vistas på jobbet så kan bullret göra att du känner dig jättetrött när du kommer hem, och så ska det naturligtvis inte vara.

Flera studier har visat att LFB påverkar både vår koncentrations- och inlärningsförmåga. Det kan göra att vi arbetar långsammare och gör fler misstag.

I en studie där försökspersonerna inte var medvetna om att ventilationsbullret var del av försöket jämfördes två grupper. En som arbetade i tystnad och där bullret efter 20 minuter slogs på och en som arbetade i buller och där oljudet efter 20 minuter slogs av. Därefter arbetade båda grupperna i en stunds tystnad.

De som hade bullret på redan från början hade längre svarstider. Det skulle kunna tyda på att buller försämrar inlärning. Denna grupp gjorde också ett större antal fel.

I en annan studie som Johanna Bengtsson Ryberg har gjort exponerades deltagarna för olika sorters ljud, men på precis samma ljudnivå. Då såg hon också att lågfrekvent buller både var det som störde mest och som fick försökspersonerna att arbeta långsammare och även göra fler misstag.

Forskare misstänker att LFB även skulle kunna leda till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, bukfetma, diabetes typ-2, mag- och tarmproblem, men även här krävs mer forskning.

Vi är också som individer olika ljudkänsliga. Man har kunnat se en förhöjd nivå av ”stresshormonet” kortisol hos ljudkänsliga personer. Och runt 65 procent av kontorsanställda upplever en lättnad när ventilationsbuller stängs av.

Så vad kan då göras åt problemet? Akustikexperter rekommenderar stabila bjälklag och att serverhallar och fläktrum ljudisoleras. Fläktar kan monteras så att de inte ger stomljud i andra delar av huset och bör framför allt inte ha för trånga kanaler. Tekniken utvecklas dock hela tiden och moderna fläktsystem är väsentligt tystare än förr.

BULLERAPP

Arbetsmiljöverket har en gratis mobilapp för den som vill mäta ljudnivån på jobbet. Resultatet blir inte lika exakt som det man får med en professionell mätare, men ger en god fingervisning. Dock kan just låga frekvenser underskattas, då mobilernas mikrofoner är anpassade för mänskliga röster.

LÄS MER

  • Störande buller i arbetslivet – kunskapssammanställning.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).
  • Arbetsmiljöverkets temasidor om buller.
  • Buller och bullerbekämpning – handbok.

De kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.