Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mer drabbade av "zoomtrötthet"

Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av så kallad ”zoom-trötthet”. En av sju uppger att de blir trötta eller väldigt trötta av videomöten, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Göteborgs Universitet/Shutterstock.
Géraldine Fauville har tillsammans med fler forskare mätt effekten av fler videomöten. Göteborgs Universitet/Shutterstock.

En mindre allvarlig men ändå tydlig effekt av Coronapandemin har varit alla videosamtal, i till exempel Zoom eller Teams.

Från och med att många började jobba hemifrån, och vi slutade träffas fysiskt, har de digitala mötena blivit vardag och fyllt en hel del arbetsdagar.

Det här noterade även en grupp forskare, som beslöt sig för att mäta hur videosamtal påverkar oss.

– När vissa medier nämnde ”zoomtrötthet” blev vi intresserade av konceptet och kunde inte hitta någon forskning i ämnet, så vi beslöt oss för att försöka förstå hur det påverkar oss, säger Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

En av sju kvinnor upplever ”zoomtrötthet”

Fauville och forskarkolleger på Stanford University genomförde enkäter med över 10 000 videosamtalsanvändare. Ett av rönen är att kvinnor upplever mer trötthet till följd av alla digitala möten.

En av sju kvinnor svarade på enkäten att de blir trötta eller väldigt trötta av många och långvariga videosamtal. Motsvarande siffra för män var en av 20.

Men varför är det så? I studien ges flera förklaringar:

Spegeleffekten – att se sig själv
Tidigare studier har visat att människor är mer benägna att bli självkritiska och självmedvetna om de ser en bild på sig själva.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, säger Fauville.

– Vi vet av tidigare studier att den här tendensen är större hos kvinnor och med videosamtal ser vi vår egen spegelbild inte bara under några minuter utan ibland i flera timmar per dag.

Känslan av att vara instängd
I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du vara i bild under hela mötet och sitter mer still. Även den här effekten är större på kvinnor.

Känslan av att vara uttittad
Under ett personligt möte kommer andra att titta på dig när du talar, men när någon annan tar vid får du inte samma uppmärksamhet.

– Det finns mycket social ångest kring att tala offentligt. När du har videosamtal finns det en upplevelse av att alla ögon är riktade mot dig hela tiden, vare sig du pratar eller inte, och det här skapar stress. Och den känslan verkar vara större hos kvinnor, säger Fauville.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Råd för att minska trötthet

Fauville har en rad råd för att minska zoomtrötthet. Du kan till exempel stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv, stänga av kameran helt eller minska storleken på mötesdeltagares fönster, så alla ansikten inte blir lika påtagliga.

Hon tycker även att arbetsgivare bör fundera över frekvensen och längden på videosamtal under arbetsdagarna, samt hur många och långa pauser som tas.

– Ansvaret för att adressera zoomtrötthet ska inte läggas på individen. Vi hoppas att våra fynd ska leda till att företag tänker över sina riktlinjer och för videosamtal och kulturen. De kan till exempel minska användandet av video på möten och minska antalet och längden videomöten, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen