Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mer drabbade av "zoomtrötthet"

Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av så kallad ”zoom-trötthet”. En av sju uppger att de blir trötta eller väldigt trötta av videomöten, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Göteborgs Universitet/Shutterstock.
Géraldine Fauville har tillsammans med fler forskare mätt effekten av fler videomöten. Göteborgs Universitet/Shutterstock.

En mindre allvarlig men ändå tydlig effekt av Coronapandemin har varit alla videosamtal, i till exempel Zoom eller Teams.

Från och med att många började jobba hemifrån, och vi slutade träffas fysiskt, har de digitala mötena blivit vardag och fyllt en hel del arbetsdagar.

Det här noterade även en grupp forskare, som beslöt sig för att mäta hur videosamtal påverkar oss.

– När vissa medier nämnde ”zoomtrötthet” blev vi intresserade av konceptet och kunde inte hitta någon forskning i ämnet, så vi beslöt oss för att försöka förstå hur det påverkar oss, säger Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

En av sju kvinnor upplever ”zoomtrötthet”

Fauville och forskarkolleger på Stanford University genomförde enkäter med över 10 000 videosamtalsanvändare. Ett av rönen är att kvinnor upplever mer trötthet till följd av alla digitala möten.

En av sju kvinnor svarade på enkäten att de blir trötta eller väldigt trötta av många och långvariga videosamtal. Motsvarande siffra för män var en av 20.

Men varför är det så? I studien ges flera förklaringar:

Spegeleffekten – att se sig själv
Tidigare studier har visat att människor är mer benägna att bli självkritiska och självmedvetna om de ser en bild på sig själva.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, säger Fauville.

– Vi vet av tidigare studier att den här tendensen är större hos kvinnor och med videosamtal ser vi vår egen spegelbild inte bara under några minuter utan ibland i flera timmar per dag.

Känslan av att vara instängd
I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du vara i bild under hela mötet och sitter mer still. Även den här effekten är större på kvinnor.

Känslan av att vara uttittad
Under ett personligt möte kommer andra att titta på dig när du talar, men när någon annan tar vid får du inte samma uppmärksamhet.

– Det finns mycket social ångest kring att tala offentligt. När du har videosamtal finns det en upplevelse av att alla ögon är riktade mot dig hela tiden, vare sig du pratar eller inte, och det här skapar stress. Och den känslan verkar vara större hos kvinnor, säger Fauville.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Råd för att minska trötthet

Fauville har en rad råd för att minska zoomtrötthet. Du kan till exempel stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv, stänga av kameran helt eller minska storleken på mötesdeltagares fönster, så alla ansikten inte blir lika påtagliga.

Hon tycker även att arbetsgivare bör fundera över frekvensen och längden på videosamtal under arbetsdagarna, samt hur många och långa pauser som tas.

– Ansvaret för att adressera zoomtrötthet ska inte läggas på individen. Vi hoppas att våra fynd ska leda till att företag tänker över sina riktlinjer och för videosamtal och kulturen. De kan till exempel minska användandet av video på möten och minska antalet och längden videomöten, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.