Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mer drabbade av "zoomtrötthet"

Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av så kallad ”zoom-trötthet”. En av sju uppger att de blir trötta eller väldigt trötta av videomöten, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Göteborgs Universitet/Shutterstock.
Géraldine Fauville har tillsammans med fler forskare mätt effekten av fler videomöten. Göteborgs Universitet/Shutterstock.

En mindre allvarlig men ändå tydlig effekt av Coronapandemin har varit alla videosamtal, i till exempel Zoom eller Teams.

Från och med att många började jobba hemifrån, och vi slutade träffas fysiskt, har de digitala mötena blivit vardag och fyllt en hel del arbetsdagar.

Det här noterade även en grupp forskare, som beslöt sig för att mäta hur videosamtal påverkar oss.

– När vissa medier nämnde ”zoomtrötthet” blev vi intresserade av konceptet och kunde inte hitta någon forskning i ämnet, så vi beslöt oss för att försöka förstå hur det påverkar oss, säger Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

En av sju kvinnor upplever ”zoomtrötthet”

Fauville och forskarkolleger på Stanford University genomförde enkäter med över 10 000 videosamtalsanvändare. Ett av rönen är att kvinnor upplever mer trötthet till följd av alla digitala möten.

En av sju kvinnor svarade på enkäten att de blir trötta eller väldigt trötta av många och långvariga videosamtal. Motsvarande siffra för män var en av 20.

Men varför är det så? I studien ges flera förklaringar:

Spegeleffekten – att se sig själv
Tidigare studier har visat att människor är mer benägna att bli självkritiska och självmedvetna om de ser en bild på sig själva.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, säger Fauville.

– Vi vet av tidigare studier att den här tendensen är större hos kvinnor och med videosamtal ser vi vår egen spegelbild inte bara under några minuter utan ibland i flera timmar per dag.

Känslan av att vara instängd
I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du vara i bild under hela mötet och sitter mer still. Även den här effekten är större på kvinnor.

Känslan av att vara uttittad
Under ett personligt möte kommer andra att titta på dig när du talar, men när någon annan tar vid får du inte samma uppmärksamhet.

– Det finns mycket social ångest kring att tala offentligt. När du har videosamtal finns det en upplevelse av att alla ögon är riktade mot dig hela tiden, vare sig du pratar eller inte, och det här skapar stress. Och den känslan verkar vara större hos kvinnor, säger Fauville.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Råd för att minska trötthet

Fauville har en rad råd för att minska zoomtrötthet. Du kan till exempel stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv, stänga av kameran helt eller minska storleken på mötesdeltagares fönster, så alla ansikten inte blir lika påtagliga.

Hon tycker även att arbetsgivare bör fundera över frekvensen och längden på videosamtal under arbetsdagarna, samt hur många och långa pauser som tas.

– Ansvaret för att adressera zoomtrötthet ska inte läggas på individen. Vi hoppas att våra fynd ska leda till att företag tänker över sina riktlinjer och för videosamtal och kulturen. De kan till exempel minska användandet av video på möten och minska antalet och längden videomöten, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.