Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

En arbetsledande roll skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom innebär det en ökad risk att vara chef, enligt en ny studie. Och värst är situationen för kvinnliga mellanchefer.
Ola Rennstam Publicerad
Magnus Bergström
"Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier", säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi. Magnus Bergström

Det är män med makt som utsätter kvinnor utan makt för sexuella trakasserier. Men kvinnornas utsatthet kommer att minska i takt med att fler får högre positioner och mer att säga till om i arbetslivet. Så löd hypotesen när forskarna började studera sexuella trakasserier i slutet av 1970-talet.

Men så har det inte riktigt blivit. En ny studie från Institutet för social forskning, SOFI, som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan, visar att risken för kvinnor att utsättas tvärtom ökar när de blir chefer.

– Det är förvånande. Vi förväntade oss en högre utsatthet för kvinnor med mindre makt på arbetsplatsen. I stället fann vi det motsatta, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi.

En förklaring kan vara att en kvinna med makt bryter mot könsnormen, vilket uppfattas som något negativt av omgivningen.

Läs mer: Hårdare krav på kvinnliga chefer

– En kvinna som beter sig bestämt kan uppfattas som kompetent men samtidigt som osympatisk. Så är det inte för en man som agerar likadant.

I de tre länder som undersökts hade kvinnor med arbetsledande positioner mellan 30 och 100 procent högre utsatthet för sexuella trakasserier. Och värst var det på mellanchefsnivå.

Läs mer: 800 anmälde diskriminering på jobbet

– Som chef hamnar man i andra typer av arbetssituationer. Dels utsätts man av sina underordnade och dels av chefer på en ännu högre nivå. Det kan också vara så att mellanchefer deltar på möten och kickoffer med mansdominerade grupper av toppchefer, säger Johanna Rickne.

Enligt forskarna slår studien också hål på myten att kvinnor i chefsposition inte vågar säga ifrån när de utsätts.

– Vår forskning visar tydligt att kvinnliga chefer gör mer än andra för att faktiskt sätta stopp och att de gör formella anmälningar in i företaget. Situationen beror alltså inte på att de inte försöker.

Forskningen visar att de utsatta ofta får ett rykte om sig att vara besvärliga och kan gå miste om befordringar. Det finns också skillnader mellan länderna.

– I Japan anses trakasserierna vara en konsekvens av bristande ledarskap. En bra chef blir inte trakasserad och därför är det är ett tecken på att kvinnan inte passar som chef snarare än ett problem med företagskulturen. Det är en väldigt olycklig situation.

Det finns en stor utsatthet också hos högre kvinnliga chefer, även om risken är något lägre jämfört med lägre chefsnivåerna. Resultaten visar att kvinnor som är chefer över män har en betydligt högre risk.

– Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, konstaterar Johanna Rickne.

Läs mer: Checklista ska motverka sexuella trakasserier

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.