Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Anställda på Apotea har känt sig utsatta för kameraövervakning på jobbet. Nu vill Unionen ha ett kollektivavtal som ger facket rätt att kontrollera hur och när kamerorna används. Samtidigt har Integritetsskyddsmyndigheten inlett en granskning av kamerabevakningen.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning för att se om Apoteas kamerabevakning är olaglig. Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT

Apotea anklagas bland annat för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetar. Men att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet, vilket har fått Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en granskning av kamerabevakningen.

Ska bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom, konstaterar IMY.

I sitt yttrande till myndigheten skriver Apotea att företaget använder 21 kameror dygnet runt. Bildmaterialet sparas i 10 eller 21 dagar. Kamerorna har flera syften, enligt Apotea. De används för att hantera incidenter och spåra läkemedel, för att förebygga, avslöja och utreda brott och för att planera inleveranser. Apotea använder också kamerorna för realtidsbevakning, men enbart för support på distans – inte för att hålla koll på personalen, enligt yttrandet.

IMY ska nu gå igenom ärendet och bedöma om överträdelser skett. På grund av pandemin görs inga inspektioner på plats.

Om Apotea har brutit mot reglerna för kameraövervakning utdöms en sanktionsavgift. Hur stort beloppet blir är svårt att säga: den möjliga sanktionsavgiften ligger på mellan 0 och 20 miljoner euro. Avgiften beror dels på hur allvarlig överträdelsen varit, dels på bolagets omsättning.

Samtidigt som IMY inlett sin kontroll försöker Unionen nu tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget.

I avtalet ska syftet med kamerorna framgå och vilka som ska ha tillgång till det inspelade materialet.

– Det ska bara vara tillgängligt för ett begränsat antal personer, det ska inte vara tillåtet att titta live och det ska bara gå att ha tillgång till kameramaterialet från någon av bolagets filialer, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Unionen i Uppsala.

– Om medarbetare upplever att de blivit övervakade ska vi också ha möjlighet att granska filmer i efterhand. Och det ska också vara möjligt att i efterhand spåra vem som har tittat när på filmerna.

Därtill ska det finnas tydlig information för all personal om kameraövervakningen och hur den används.

– Kameraövervakning kan behöva användas exempelvis när det gäller att spåra mediciner som inte kommit fram till kunder eller när det finns misstankar om stölder.

Avtalsförslaget har facken skickat över till företaget enbart för några dagar sedan och ännu inte fått svar på.

– Men företaget har ju sagt att de inte övervakar personalen, så det borde inte vara svårt att komma överens, säger Jörgen Gustavsson.

Läs mer om Apotea:

Arbetsmiljön på Apotea fortsatt tuff 
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagda utan förhandling – Unionen stämmer

Personalmötet chockades av ledningens besked: verksamheten läggs ner.
Arbetsgivaren bröt mot lagen när de inte förhandlade nedläggningen med facket innan beslutet togs. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 3 mars 2025, kl 06:01
Arbetsdomstolens fasad samt en laboratorietekniker som gör en analys av prover. .
Analysföretaget ALS Scandinavia borde ha förhandlat med facket innan de informerade personalen om att kontoret i västerbottniska Malå skulle läggas ner. Det menar Unionen som kräver arbetsgivaren på 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Foto: Ola Rennstam/TT

Det var i mars förra året som samtliga medarbetare på analysföretaget ALS Scandinavias kontor i Malå kallades till ett informationsmöte. Platschefen informerade då om att bolaget beslutat att lägga ner verksamheten på grund av bristande lönsamhet och att lokalerna redan sagts upp. 

− Beskedet om nedläggningen kom som en total kalldusch för oss, jag fick panik när ledningen berättade om det, säger en av medarbetarna, som vill vara anonym, till Kollega, 

Den lokala Unionenklubben blev lika tagen på sängen som medarbetarna - företaget hade nämligen valt att inte förhandla nedläggningsbeslutet  med facket. Företagets agerande är ett solklart brott mot mbl, medbestämmandelagen, menar Unionen.

− En nedläggning av verksamhet är tveklöst en sådan fråga som en arbetsgivare måste förhandla. Lagen är glasklar på den punkten: förhandlingen med facket ska ske innan beslutet fattas, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Erbjöds jobb 16 mil bort

Först en månad efter informationsmötet begärde företaget förhandling med fackklubben. Då framgick det att samtliga 15 medarbetare skulle erbjudas tjänster på Piteåkontoret, 16 mil bort.  De som inte tackade ja blev uppsagda på grund av arbetsbrist.

− Alla har familj och hus här i Malå och få har möjlighet att rycka upp allt och fara iväg till Piteå. Företaget har skött det här förjävligt rent ut sagt, säger den tidigare anställde.

Enligt Unionen hade bolagets globala ledning fattat beslutet om nedläggningen av Malåenheten redan i mars.

− Det är bakvänt och inte så här det ska gå till. Det är viktigt att fackklubben involveras i de här frågorna. Om beslutet redan är fattat finns det egentligen inte något att förhandla om, konstaterar Sverker Wickberg.

Unionen har nu stämt ALS Scandinavia i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl. Att Unionen driver vidare ärendet gläder den tidigare medarbetaren:

− Det känns jättebra att Unionen visar att även stora utländska företag måste följa svenska lagar. Kanske kommer ALS inte göra om det här misstaget fler gånger.

Fotnot: ALS Scandinavia har avböjt att kommentera tvisten.

ALS Scandinavia AB

Dotterbolag till den globala koncernen ALS (Australian Laboratory Services) som har mer än 13 000 anställda i över 60 länder. Bolaget gör laboriatorieanalyser inom bland annat miljö, geoteknik, livsmedel, läkemedel, elektronik. Vid laboratoriet i Malå arbetade tidigare 15 personer.

Detta är mbl - medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal.