Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unionen kräver fler satsningar på kompetens

Regeringen satsar 20 miljoner kronor på korta högskolekurser som ska locka medelålders till vidareutbildning. Unionen välkomnar pilotprojektet.
– Det är bra att man gör något men det är inte tillräckligt, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Ola Rennstam Publicerad
colourbox.com
En Novusundersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän yngre än 36 år visar att fyra av tio tror att de kommer byta yrke minst tre gånger under sitt yrkesliv. colourbox.com

I fjol blev många äldre Ericssonmedarbetare uppsagda för att de, enligt företaget, saknade rätt kompetens. Många har sedan dess ersatts av yngre arbetskraft med mer uppdaterade kunskaper. Det är bara ett av många exempel på vad som kan hända när en arbetsgivare inte ser till att kontinuerligt vidareutbilda sin personal.

Unionen har länge krävt satsningar på bättre möjligheter till omställning i arbetslivet och vidareutbildningar för yrkesverksamma mitt i livet. Nu tyder mycket på att förbundet har blivit bönhört.

Med hjälp av Vinnova startar nämligen regeringen ett pilotprojekt med korta högskolekurser på avancerad nivå för specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. 20 miljoner kronor under två år är öronmärkta för satsningen men det kan komma att medfinansieras av pilotprojektens deltagare.

– Det är en start som vi välkomnar men det sker i väldigt liten skala och kommer inte räcka till särskilt många utbildningsplatser. Verkligheten kräver att lärosätena riggar sina erbjudanden så att de passar yrkesverksamma, men just nu går utvecklingen i motsatt riktning; antalet distansutbildningar och enstaka kurser minskar liksom antalet äldre som läser på högskolan, säger Henrik Ehrenberg.

Unionen vill ha fler yrkeshögskoleutbildningar som är ett år eller kortare, fler distansutbildningar och fristående kurser på högskolan. Förbundet uppmanar nu politiker och lärosäten att skynda på processen och inte invänta lärdomarna från pilotprojektet.
–  Jag skulle inte rekommendera dem att luta sig tillbaka med detta miniprojekt och utvärdera det om två år. Den här utvecklingen går väldigt fort och det krävs åtgärder skyndsamt för vända den negativa trenden, säger Henrik Ehrenberg.

Satsningen på korta utbildningar är enligt regeringen viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ligga långt fram i den tekniska utvecklingen. Henrik Ehrenberg håller med.
– Sverige är väldigt beroende av vi att kan behålla vår konkurrenskraft och att våra företag kan vara innovativa. Automatiseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens rullar på, om de nya jobben inom det området ska skapas i Sverige måste det finnas spetskompetens, annars hamnar vi på efterkälken. Det är lite tröttsamt att höra att alla är överens men under tiden händer det väldigt lite.

En Novusundersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän yngre än 36 år visar att fyra av tio tror att de kommer byta yrke minst tre gånger under sitt yrkesliv.  Den snabba omställningen på arbetsmarknaden med alltfler jobb som automatiseras eller digitaliseras påverkar ungas karriärval. Det är främst unga i storstäderna som tror på flest karriärbyten framöver.
– Om de unga redan nu känner på sig att de måste vidareutveckla sig regelbundet är det en viktig fingervisning om vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Och även en signal till företagen att vårda personalens kunskaper för att vara attraktiva arbetsgivare, säger Henrik Ehrenberg.

20 miljoner till korta utbildningar

Regeringen satsar 20 miljoner kronor på ett pilotprojekt för akademisk kompetensutveckling för redan yrkesverksamma högskoleutbildade. Innovationsmyndigheten Vinnova ska tillsammans med näringsliv och offentliga aktörer ta fram kortare högskolekurser som svarar mot arbetsmarknadens behov. Projektet pågår 2018 och 2019. Vinnova ska redovisa resultatet senast mars 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fortsatt lång väntan på omställningsstudiestöd

Nu kan du ansöka om omställningsstudiestödet, utan att behöva sitta uppe till midnatt. Men väntetiderna är fortsatt långa. Den som söker nu kan inte förvänta sig svar innan höstterminen drar igång.
Carolina Högling Publicerad 11 mars 2025, kl 12:03
En bild på papper och en bild på ett brev från CSN
Den som vill ansöka om omställningsstudiestöd kan till nästa ansökningsperiod den 1 april söka redan vid klockan 20:00 istället för midnatt. Foto: Colourbox/ Jessica Gow/TT

Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt. 

Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka. 

Lång väntetid för omställningsstudiestöd

De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen. 

Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning. 

CSN: Vi har gjort förbättringar

Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt. 

– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.