I fjol blev många äldre Ericssonmedarbetare uppsagda för att de, enligt företaget, saknade rätt kompetens. Många har sedan dess ersatts av yngre arbetskraft med mer uppdaterade kunskaper. Det är bara ett av många exempel på vad som kan hända när en arbetsgivare inte ser till att kontinuerligt vidareutbilda sin personal.
Unionen har länge krävt satsningar på bättre möjligheter till omställning i arbetslivet och vidareutbildningar för yrkesverksamma mitt i livet. Nu tyder mycket på att förbundet har blivit bönhört.
Med hjälp av Vinnova startar nämligen regeringen ett pilotprojekt med korta högskolekurser på avancerad nivå för specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. 20 miljoner kronor under två år är öronmärkta för satsningen men det kan komma att medfinansieras av pilotprojektens deltagare.
– Det är en start som vi välkomnar men det sker i väldigt liten skala och kommer inte räcka till särskilt många utbildningsplatser. Verkligheten kräver att lärosätena riggar sina erbjudanden så att de passar yrkesverksamma, men just nu går utvecklingen i motsatt riktning; antalet distansutbildningar och enstaka kurser minskar liksom antalet äldre som läser på högskolan, säger Henrik Ehrenberg.
Unionen vill ha fler yrkeshögskoleutbildningar som är ett år eller kortare, fler distansutbildningar och fristående kurser på högskolan. Förbundet uppmanar nu politiker och lärosäten att skynda på processen och inte invänta lärdomarna från pilotprojektet.
– Jag skulle inte rekommendera dem att luta sig tillbaka med detta miniprojekt och utvärdera det om två år. Den här utvecklingen går väldigt fort och det krävs åtgärder skyndsamt för vända den negativa trenden, säger Henrik Ehrenberg.
Satsningen på korta utbildningar är enligt regeringen viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ligga långt fram i den tekniska utvecklingen. Henrik Ehrenberg håller med.
– Sverige är väldigt beroende av vi att kan behålla vår konkurrenskraft och att våra företag kan vara innovativa. Automatiseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens rullar på, om de nya jobben inom det området ska skapas i Sverige måste det finnas spetskompetens, annars hamnar vi på efterkälken. Det är lite tröttsamt att höra att alla är överens men under tiden händer det väldigt lite.
En Novusundersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän yngre än 36 år visar att fyra av tio tror att de kommer byta yrke minst tre gånger under sitt yrkesliv. Den snabba omställningen på arbetsmarknaden med alltfler jobb som automatiseras eller digitaliseras påverkar ungas karriärval. Det är främst unga i storstäderna som tror på flest karriärbyten framöver.
– Om de unga redan nu känner på sig att de måste vidareutveckla sig regelbundet är det en viktig fingervisning om vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Och även en signal till företagen att vårda personalens kunskaper för att vara attraktiva arbetsgivare, säger Henrik Ehrenberg.
20 miljoner till korta utbildningar
Regeringen satsar 20 miljoner kronor på ett pilotprojekt för akademisk kompetensutveckling för redan yrkesverksamma högskoleutbildade. Innovationsmyndigheten Vinnova ska tillsammans med näringsliv och offentliga aktörer ta fram kortare högskolekurser som svarar mot arbetsmarknadens behov. Projektet pågår 2018 och 2019. Vinnova ska redovisa resultatet senast mars 2020.
