Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I fjol blev många äldre Ericssonmedarbetare uppsagda för att de, enligt företaget, saknade rätt kompetens. Många har sedan dess ersatts av yngre arbetskraft med mer uppdaterade kunskaper. Det är bara ett av många exempel på vad som kan hända när en arbetsgivare inte ser till att kontinuerligt vidareutbilda sin personal.
Unionen har länge krävt satsningar på bättre möjligheter till omställning i arbetslivet och vidareutbildningar för yrkesverksamma mitt i livet. Nu tyder mycket på att förbundet har blivit bönhört.
Med hjälp av Vinnova startar nämligen regeringen ett pilotprojekt med korta högskolekurser på avancerad nivå för specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. 20 miljoner kronor under två år är öronmärkta för satsningen men det kan komma att medfinansieras av pilotprojektens deltagare.
– Det är en start som vi välkomnar men det sker i väldigt liten skala och kommer inte räcka till särskilt många utbildningsplatser. Verkligheten kräver att lärosätena riggar sina erbjudanden så att de passar yrkesverksamma, men just nu går utvecklingen i motsatt riktning; antalet distansutbildningar och enstaka kurser minskar liksom antalet äldre som läser på högskolan, säger Henrik Ehrenberg.
Unionen vill ha fler yrkeshögskoleutbildningar som är ett år eller kortare, fler distansutbildningar och fristående kurser på högskolan. Förbundet uppmanar nu politiker och lärosäten att skynda på processen och inte invänta lärdomarna från pilotprojektet.
– Jag skulle inte rekommendera dem att luta sig tillbaka med detta miniprojekt och utvärdera det om två år. Den här utvecklingen går väldigt fort och det krävs åtgärder skyndsamt för vända den negativa trenden, säger Henrik Ehrenberg.
Satsningen på korta utbildningar är enligt regeringen viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ligga långt fram i den tekniska utvecklingen. Henrik Ehrenberg håller med.
– Sverige är väldigt beroende av vi att kan behålla vår konkurrenskraft och att våra företag kan vara innovativa. Automatiseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens rullar på, om de nya jobben inom det området ska skapas i Sverige måste det finnas spetskompetens, annars hamnar vi på efterkälken. Det är lite tröttsamt att höra att alla är överens men under tiden händer det väldigt lite.
En Novusundersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän yngre än 36 år visar att fyra av tio tror att de kommer byta yrke minst tre gånger under sitt yrkesliv. Den snabba omställningen på arbetsmarknaden med alltfler jobb som automatiseras eller digitaliseras påverkar ungas karriärval. Det är främst unga i storstäderna som tror på flest karriärbyten framöver.
– Om de unga redan nu känner på sig att de måste vidareutveckla sig regelbundet är det en viktig fingervisning om vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Och även en signal till företagen att vårda personalens kunskaper för att vara attraktiva arbetsgivare, säger Henrik Ehrenberg.
Regeringen satsar 20 miljoner kronor på ett pilotprojekt för akademisk kompetensutveckling för redan yrkesverksamma högskoleutbildade. Innovationsmyndigheten Vinnova ska tillsammans med näringsliv och offentliga aktörer ta fram kortare högskolekurser som svarar mot arbetsmarknadens behov. Projektet pågår 2018 och 2019. Vinnova ska redovisa resultatet senast mars 2020.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
