Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ständigt pockar nya appar, system och tjänster på. Var och en för sig är det småpotatis men allt som allt är det omöjligt att hinna med. Du känner stressen över att inte helt behärska molntjänsten, vad som är synligt på Facebook, de nya kamerafunktionerna i den senaste smartphoneuppdateringen och hur var det nu med skrivarinstallationen? Din nalle, padda och laptop slukar glupskt allt du ger dem och deras uppmärksamhetsbehov är omättligt.
Forskaren Caroline Eklund vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola har några goda råd till dig med teknikpanik.
– Tänk efter vad som är viktigt för dig att kunna. Vad har du egentligen nytta av?
– Våga testa och misslyckas. Många äldre har varit med om att av misstag permanent förstöra saker. Så är det inte längre.
Att inte veta vad du ska välja bort är också en stressfaktor, eftersom du inte har koll på vad du missar.
– Jag brukar tänka att om jag har behov av det så kommer jag säkert att stöta på det igen.
På jobbet har du ett professionellt ansvar att kunna systemen som du arbetar i. Det ansvaret är inte bara ditt.
– Det viktigt är att din chef ger dig tid och möjlighet att sätta dig in i systemen. Det vinner alla på.
Och det finns hopp om framtiden:
– Jag tror inte att man kommer att behöva lära sig så många olika system och de kommer att bli mer integrerade med varandra. Redan nu märks det att appar försöker efterlikna varandra, säger hon.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på.
I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen.
Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder.
Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.
Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025.
Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad.
Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.
Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0
Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68
Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075
Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408
Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK