Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så blir du en säker talare

Nervös inför att behöva hålla i en presentation på jobbet? Eller är problemet mer att ingen tycks lyssna på vad du säger? Här är tips på hur du blir en mer avslappnad och bättre talare.
Anita Täpp Publicerad

Undersökningar har visat att många av oss är väldigt rädda för att tala inför andra. Det betyder att man kan bli väldigt nervös när stunden är inne.

Störst är nog rädslan när man behöver tala inför en större grupp åhörare av vilka de flesta är obekanta.

Men den kan också göra sig påmind i andra sammanhang. Som när chefen ber en hålla i en presentation på jobbet. Även om det bara är inför kollegor som man annars känner sig trygg med.

Men den här rädslan och nervositeten är oftast bra att ha, menar logonomen Ulrika Zettersten, som lär människor få fram sina budskap på ett bättre sätt.

– Jag jobbar aldrig med att försöka få de här känslorna att försvinna.  För att man har dem är bara mänskligt. Och det betyder också att man har en passion och en vilja att göra något riktigt bra. Men känslorna får inte heller ta över, säger hon.

Om man inte får bukt med sin nervositet kan både röst och kroppsspråk påverkas så att det inte alls inbjuder till ett lyssnande.

Vem orkar exempelvis lyssna på någon som snabbt mumlar fram en entonig presentation av ett projekt samtidigt som den hela tiden vänder ryggen mot en, stint stirrande på whiteboardtavlan?

Lika jobbigt kan det vara att försöka ta till sig ett budskap som en märkbart oerhört nervös kollega försöker förmedla på ett idémöte. Om rösten inte bär är och någon kanske också hojtar ”Va? Du hörs inte!” är det lätt att mer fokusera på kollegans nervositet än vad den försöker säga.

Ett sätt för att bli mer avslappnad och säker i talarrollen är att ta hjälp av en logonom.  Men det finns också mycket som man kan göra själv, påpekar Ulrika Zettersten.

– Ett vanligt problem är att man inför exempelvis en presentation på jobbet, trots att man redan tänkt en massa på vad man ska säga, blir så chockad när man står så i fokus inför kollegorna och hör sin egen röst att man bara hasplar ur sig något snabbt och otydligt, säger hon.

– Därför är det bra att ha först ha sagt det man ska säga rakt ut i ensamheten där hemma. Så att man hör hur det låter. Då blir det också mer naturligt att höra sin egen röst på mötet sedan.

Även kroppshållningen är viktig för att ens budskap ska nå fram.  Om du vill få folk att lyssna på dig när det står upp och talar gäller det att ha en avslappnad kroppshållning, där du sträcker på dig och ser till att stå stadigt på benen.

Sedan gäller det också att få alla att känna att det du säger är riktat just till dem genom att se alla i ögonen när du pratar. Om du talar i ett större sammanhang kan du i stället låta blicken svepa så att alla känner sig sedda tipsar Ulrika Zettersten om.

Om du i stället vill ha något viktigt sagt vid ett idémöte där ni sitter runt ett bord ska du gärna luta dig lite lätt framåt och se till att din blick tar in alla människor. Det visar att du förväntar dig att alla lyssnar.

Vad ska man tänka på för att bli lyssnad på vid Skypemöten?
– Viktigt är att ha fokuset i kameran, så att alla känner att det som sägs är direkt till en själv. Om du vill få fram ett budskap så behöver du betona orden som är viktiga för dig ännu mer än vanligt, säger Ulrika Zettersten.

– Sedan behöver alla rörelser, från midjan och upp, bli ännu tydligare. Om bara ansiktet syns behöver mimiken få leva lite mer. Som att du använder dig av att le eller inte le, höja på ögonbrynen eller kisar lite med ögonen.

Tips! Så blir du en bättre talare

För att få fram sitt budskap på bästa sätt är både rösten och kroppsspråket viktiga. Här ger Ulrika Zettersten och hennes kollega, logonomen Niclas Steeve, fler tips om hur du kan bli en bättre talare:

Andas rätt

  • Nervositeten påverkar rösten på ett negativt sätt. I värsta fall bär den inte.
  • Om du blir väldigt nervös innan det är din tur att tala försök slappna av genom att ta några djupa andetag.
  • Ta också gärna en liten paus under ditt tal för att ta ett extra andetag lite då och då.

Gäspa

  • Ibland, om du är för stressad eller har stått och pratat väldigt länge, kan man känna att man blir lite spänd och att rösten går upp i röstläge. Tänk då att du gäspar eller gör det på riktigt. Då sänks ditt struphuvud och du får ett bättre röstläge.

Ta det lugn och tala tydligt  

  • Om du vet att du ofta talar för snabbt och otydligt: Försök dra ner på tempot och artikulera ordentligt genom hela talet så att alla hör vad du säger.

Variera röststyrka och tempo

  • För att se till att behålla intresset hos dina åhörare vid en presentation ska du gärna variera både röststyrka och tempo när du talar. Pröva att göra det redan när du förbereder dig genom att tala högt hemma.

Känn dig lång

  • Om du står upp och talar: stå stadigt och känn dig lång.
  • Om du sitter ned: tänk på att sitta bra, rak i ryggen och samt att du tar in alla som är med på mötet med vaken blick.

Använd röst, kroppspråk och mimik vid telefonsamtal

  • Också när du svarar i telefon på jobbet är du företagets ansikte utåt. Även då är det bra att använda dig av både rösten, kroppsspråket och mimiken eftersom det faktiskt förstärker det du vill ha sagt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK