Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så blir du en säker talare

Nervös inför att behöva hålla i en presentation på jobbet? Eller är problemet mer att ingen tycks lyssna på vad du säger? Här är tips på hur du blir en mer avslappnad och bättre talare.
Anita Täpp Publicerad

Undersökningar har visat att många av oss är väldigt rädda för att tala inför andra. Det betyder att man kan bli väldigt nervös när stunden är inne.

Störst är nog rädslan när man behöver tala inför en större grupp åhörare av vilka de flesta är obekanta.

Men den kan också göra sig påmind i andra sammanhang. Som när chefen ber en hålla i en presentation på jobbet. Även om det bara är inför kollegor som man annars känner sig trygg med.

Men den här rädslan och nervositeten är oftast bra att ha, menar logonomen Ulrika Zettersten, som lär människor få fram sina budskap på ett bättre sätt.

– Jag jobbar aldrig med att försöka få de här känslorna att försvinna.  För att man har dem är bara mänskligt. Och det betyder också att man har en passion och en vilja att göra något riktigt bra. Men känslorna får inte heller ta över, säger hon.

Om man inte får bukt med sin nervositet kan både röst och kroppsspråk påverkas så att det inte alls inbjuder till ett lyssnande.

Vem orkar exempelvis lyssna på någon som snabbt mumlar fram en entonig presentation av ett projekt samtidigt som den hela tiden vänder ryggen mot en, stint stirrande på whiteboardtavlan?

Lika jobbigt kan det vara att försöka ta till sig ett budskap som en märkbart oerhört nervös kollega försöker förmedla på ett idémöte. Om rösten inte bär är och någon kanske också hojtar ”Va? Du hörs inte!” är det lätt att mer fokusera på kollegans nervositet än vad den försöker säga.

Ett sätt för att bli mer avslappnad och säker i talarrollen är att ta hjälp av en logonom.  Men det finns också mycket som man kan göra själv, påpekar Ulrika Zettersten.

– Ett vanligt problem är att man inför exempelvis en presentation på jobbet, trots att man redan tänkt en massa på vad man ska säga, blir så chockad när man står så i fokus inför kollegorna och hör sin egen röst att man bara hasplar ur sig något snabbt och otydligt, säger hon.

– Därför är det bra att ha först ha sagt det man ska säga rakt ut i ensamheten där hemma. Så att man hör hur det låter. Då blir det också mer naturligt att höra sin egen röst på mötet sedan.

Även kroppshållningen är viktig för att ens budskap ska nå fram.  Om du vill få folk att lyssna på dig när det står upp och talar gäller det att ha en avslappnad kroppshållning, där du sträcker på dig och ser till att stå stadigt på benen.

Sedan gäller det också att få alla att känna att det du säger är riktat just till dem genom att se alla i ögonen när du pratar. Om du talar i ett större sammanhang kan du i stället låta blicken svepa så att alla känner sig sedda tipsar Ulrika Zettersten om.

Om du i stället vill ha något viktigt sagt vid ett idémöte där ni sitter runt ett bord ska du gärna luta dig lite lätt framåt och se till att din blick tar in alla människor. Det visar att du förväntar dig att alla lyssnar.

Vad ska man tänka på för att bli lyssnad på vid Skypemöten?
– Viktigt är att ha fokuset i kameran, så att alla känner att det som sägs är direkt till en själv. Om du vill få fram ett budskap så behöver du betona orden som är viktiga för dig ännu mer än vanligt, säger Ulrika Zettersten.

– Sedan behöver alla rörelser, från midjan och upp, bli ännu tydligare. Om bara ansiktet syns behöver mimiken få leva lite mer. Som att du använder dig av att le eller inte le, höja på ögonbrynen eller kisar lite med ögonen.

Tips! Så blir du en bättre talare

För att få fram sitt budskap på bästa sätt är både rösten och kroppsspråket viktiga. Här ger Ulrika Zettersten och hennes kollega, logonomen Niclas Steeve, fler tips om hur du kan bli en bättre talare:

Andas rätt

  • Nervositeten påverkar rösten på ett negativt sätt. I värsta fall bär den inte.
  • Om du blir väldigt nervös innan det är din tur att tala försök slappna av genom att ta några djupa andetag.
  • Ta också gärna en liten paus under ditt tal för att ta ett extra andetag lite då och då.

Gäspa

  • Ibland, om du är för stressad eller har stått och pratat väldigt länge, kan man känna att man blir lite spänd och att rösten går upp i röstläge. Tänk då att du gäspar eller gör det på riktigt. Då sänks ditt struphuvud och du får ett bättre röstläge.

Ta det lugn och tala tydligt  

  • Om du vet att du ofta talar för snabbt och otydligt: Försök dra ner på tempot och artikulera ordentligt genom hela talet så att alla hör vad du säger.

Variera röststyrka och tempo

  • För att se till att behålla intresset hos dina åhörare vid en presentation ska du gärna variera både röststyrka och tempo när du talar. Pröva att göra det redan när du förbereder dig genom att tala högt hemma.

Känn dig lång

  • Om du står upp och talar: stå stadigt och känn dig lång.
  • Om du sitter ned: tänk på att sitta bra, rak i ryggen och samt att du tar in alla som är med på mötet med vaken blick.

Använd röst, kroppspråk och mimik vid telefonsamtal

  • Också när du svarar i telefon på jobbet är du företagets ansikte utåt. Även då är det bra att använda dig av både rösten, kroppsspråket och mimiken eftersom det faktiskt förstärker det du vill ha sagt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK