Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ministern öppnar för omställningsstudier
Steg två i kunskapslyftet kommer att inkludera en översyn av studiefinansieringen, för att underlätta för studier i vuxen ålder och omställning i arbetslivet. Det sa kunskapslyftsminister Aida Hadzialic i samband med ett seminarium på torsdagen.
På torsdagseftermiddagen presenterades TCO:s rapport Ny kunskap för nya jobb – Eftergymnasialt utbildningsutbud för yrkesverksamma. Det är den första nationella undersökningen som gjorts av utbudet på utbildningsplatser för yrkesverksamma i högskola och YH-skola.
Rapporten visar att utvecklingen vad gäller vidareutbildning för yrkesverksamma på högskola och YH-skola går åt fel håll. Antalet platser på korta utbildningar och fristående kurser minskar, utbudet av kurser på helg- och kvällstid liksom sommarkurser är mycket litet och utbildningsplatserna på distans och deltid i högskolan minskar – samtidigt som behovet av omställning och livslångt lärande ökar. Inom YH-skolan ökar antalet platser på distansutbildningar, men är fortfarande mycket lågt. Möjligheten för yrkesverksamma att söka in på utbildningar på yrkeserfarenhet har tagits bort och rätten att ta studielån begränsas vid 47 år och stoppas vid 56 år.
För att vända utvecklingen vill TCO rikta ett omställningsuppdrag till staten, lärosätena och till berörda myndigheter. Se ruta till höger.
Den kanske enskilt viktigaste åtgärden för att underlätta vidareutbildning för yrkesverksamma är att förbättra studiefinansieringen, menar rapportförfattaren, för att människor med några år i arbetslivet och en annan privatekonomisk situation än unga studenter ens ska kunna överväga att studera vidare. Det lovade också kunskapsminister Aida Hadzialic, som deltog i ett panelsamtal i samband med rapportpresentationen, att titta på.
- Steg två i kunskapslyftet tar vi tag i nu och då ska vi se över studiefinansieringen, sa hon och tillade senare att hon där gärna ser ett blocköverskridande samarbete, med adress till Christer Nylander (fp), vice ordförande i utbildningsutskottet, som också deltog i panelen.
Ministern lovade också att YH-skolan kommer att reformeras för att även ge fristående kurser. Ett sådant förslag är för närvarande ute på remiss. Yrkeshögskolan ska även kunna få långsiktigare tilldelning, för exempelvis investeringstunga utbildningar.
TCO:s förslag för omställning
TCO föreslår ett omställningsuppdrag för staten, lärosätena och berörda myndigheter. I korthet:
- Bygg ut den eftergymnasiala utbildningen, och inte med fler helårsplatser men platser på korta kurser, deltidsplatser och platser på campus eller distans – den typ av kurser som lämpar sig för den som samtidigt arbetar.
- Uppdatera uppdraget till högskolor och universitet, släpp den ensidiga fokusen på ungdomsutbildning i långa program och låt yrkesverksammas behov och livslångt lärande få väga tyngre. Stärk samverkan mellan högskolan och näringslivet, omställnings-organisationerna, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.
- Se över studiefinansiering, antagning och studievägledning. Regler, åldersgränser, belopp och andra delar av studiemedlet bör ses över i syfte att underlätta den omställning i arbetslivet som kommer att bli allt vanligare och allt viktigare för både individer och arbetsgivare.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan
Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
Höga chefer får mer utbildning
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Unionens tips till företagsledare
- Se löpande över företagets kompetensbehov.
- Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
- Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
- Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
- Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
- Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
