Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Logistiker på Scania räddar liv i coronatid

Det är inte så stor skillnad mellan att transportera skyddsutrustning och lastbilsdelar, resonerade logistiker på Scania och erbjöd sina tjänster till Karolinska sjukhuset. För patienterna kan dock insatsen ha inneburit en skillnad mellan liv och död.
Johanna Rovira Publicerad
Alexander Donka
Filip Eriksson och Tobias Rydin har under våren jobbat med att fixa fram skyddsutrustning i stället för lastbilsdelar. Alexander Donka

Medan flertalet anställda hos lastbilstillverkaren Scania var permitterade på 60 procent i våras, fortsatte en liten grupp tjänstemän att knoga på med sina vanliga arbetsuppgifter på heltid. Men i stället för att hitta smidiga sätt att snabbt få hem lastbilsdelar, så jobbade de intensivt med att hitta vägar för andningsskydd och annan nödvändig skyddsutrustning att nå fram till sjukhusen i Stockholm.

Ett par kollegor från inköpsavdelningen tog kontakt med Karolinska sjukhuset i mitten av mars och erbjöd hjälp att upprätta både inköps- och logistikkedjor, berättar Tobias Rydin, Nordenansvarig för Scanias logistikflöden.

– Det känns bra att företaget kan bidra och visa samhällsengagemang. Alla inblandade har varit fullt peppade på att jobba frivilligt och vi hade kunnat få hur många som helst att ställa upp, men fler blir inte nödvändigtvis bättre.

Ett tiotal nogsamt utvalda logistiker från Scania och ungefär lika många inköpare räckte gott, resonerade man. Scaniagänget installerade sig tillsammans med sina nyblivna landstingskollegor i ett kommandocenter på Karolinska. Samlokaliseringen med alla kompetenser i ett och samma rum, var en förutsättning för att man skulle kunna fatta snabba beslut och lyckas i uppsåtet att få hem skyddsutrustning, menar Tobias Rydin.

– Vi är vana att fatta snabba beslut och i våras gick det omöjligt att vänta med beslut. Man måste köpa och betala direkt för att försäkra sig om varor och transporter, säger Tobias Rydin.

Logistikingenjören Filip Eriksson var inte sen att hoppa på möjligheten att hjälpa sjukvården. Han såg det som en chans att lära sig något nytt förutom att det skulle vara skönt att ha något att göra i stället för att sitta hemma och rulla tummarna under permitteringen.

– Det har varit väldigt lärorikt – det är en helt ny bransch som jag inte visste något om alls innan. Jag hade till exempel ingen erfarenhet av flygfrakt tidigare, och under den stressigaste tiden var vårt fokus att få hem grejer så fort som möjligt, så det blev mycket flyg, säger han. 

Särskilt den första månaden i kommandocentret var stressig.

– Det kan vara stressigt på Scania också, men det är en helt annan slags stress. Där handlar det om att en monteringslinje stannar någon timme, men skulle det bli stopp i leverenskedjan här, står kanske liv på spel, säger Filip Eriksson.

När en stor del av Scanias personal återgick till arbete i slutet av april, stannade logistikerna kvar på Karolinska.

– Det finns inget slutdatum. Vi är fullt dedikerade på att hjälpa till fullt ut så länge som det behövs, säger Tobias Rydin.

Däremot är ingen av dem intresserade att stanna för gott:

– Nja, jag tror inte jag kommer att byta jobb. Jag är nog lite för rastlös och tror jag skulle få problem med tempot, säger Tobias Rydin.

Fotnot: Sedan artikeln skrevs har Scania flaggat för omfattande personalnedskärningar. Enligt Tobias Rydin kommer logistikernas åtagande på Karolinska inte att påverkas av de planerade neddragningarna i Södertälje utan kommer att fullföljas helt enligt plan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.