Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Logistiker på Scania räddar liv i coronatid

Det är inte så stor skillnad mellan att transportera skyddsutrustning och lastbilsdelar, resonerade logistiker på Scania och erbjöd sina tjänster till Karolinska sjukhuset. För patienterna kan dock insatsen ha inneburit en skillnad mellan liv och död.
Johanna Rovira Publicerad
Alexander Donka
Filip Eriksson och Tobias Rydin har under våren jobbat med att fixa fram skyddsutrustning i stället för lastbilsdelar. Alexander Donka

Medan flertalet anställda hos lastbilstillverkaren Scania var permitterade på 60 procent i våras, fortsatte en liten grupp tjänstemän att knoga på med sina vanliga arbetsuppgifter på heltid. Men i stället för att hitta smidiga sätt att snabbt få hem lastbilsdelar, så jobbade de intensivt med att hitta vägar för andningsskydd och annan nödvändig skyddsutrustning att nå fram till sjukhusen i Stockholm.

Ett par kollegor från inköpsavdelningen tog kontakt med Karolinska sjukhuset i mitten av mars och erbjöd hjälp att upprätta både inköps- och logistikkedjor, berättar Tobias Rydin, Nordenansvarig för Scanias logistikflöden.

– Det känns bra att företaget kan bidra och visa samhällsengagemang. Alla inblandade har varit fullt peppade på att jobba frivilligt och vi hade kunnat få hur många som helst att ställa upp, men fler blir inte nödvändigtvis bättre.

Ett tiotal nogsamt utvalda logistiker från Scania och ungefär lika många inköpare räckte gott, resonerade man. Scaniagänget installerade sig tillsammans med sina nyblivna landstingskollegor i ett kommandocenter på Karolinska. Samlokaliseringen med alla kompetenser i ett och samma rum, var en förutsättning för att man skulle kunna fatta snabba beslut och lyckas i uppsåtet att få hem skyddsutrustning, menar Tobias Rydin.

– Vi är vana att fatta snabba beslut och i våras gick det omöjligt att vänta med beslut. Man måste köpa och betala direkt för att försäkra sig om varor och transporter, säger Tobias Rydin.

Logistikingenjören Filip Eriksson var inte sen att hoppa på möjligheten att hjälpa sjukvården. Han såg det som en chans att lära sig något nytt förutom att det skulle vara skönt att ha något att göra i stället för att sitta hemma och rulla tummarna under permitteringen.

– Det har varit väldigt lärorikt – det är en helt ny bransch som jag inte visste något om alls innan. Jag hade till exempel ingen erfarenhet av flygfrakt tidigare, och under den stressigaste tiden var vårt fokus att få hem grejer så fort som möjligt, så det blev mycket flyg, säger han. 

Särskilt den första månaden i kommandocentret var stressig.

– Det kan vara stressigt på Scania också, men det är en helt annan slags stress. Där handlar det om att en monteringslinje stannar någon timme, men skulle det bli stopp i leverenskedjan här, står kanske liv på spel, säger Filip Eriksson.

När en stor del av Scanias personal återgick till arbete i slutet av april, stannade logistikerna kvar på Karolinska.

– Det finns inget slutdatum. Vi är fullt dedikerade på att hjälpa till fullt ut så länge som det behövs, säger Tobias Rydin.

Däremot är ingen av dem intresserade att stanna för gott:

– Nja, jag tror inte jag kommer att byta jobb. Jag är nog lite för rastlös och tror jag skulle få problem med tempot, säger Tobias Rydin.

Fotnot: Sedan artikeln skrevs har Scania flaggat för omfattande personalnedskärningar. Enligt Tobias Rydin kommer logistikernas åtagande på Karolinska inte att påverkas av de planerade neddragningarna i Södertälje utan kommer att fullföljas helt enligt plan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK