För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten.