Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Jobberfarenhet kan bli väg till studier

Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas vid studier på högskolan. Det anser valideringsdelegationen som lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Nu hoppas Unionen att politikerna ska gå vidare med förslagen.
Lina Björk Publicerad
Tor Johnsson/SvD/TT
Tor Johnsson/SvD/TT

Du lär dig mycket på jobbet. Men att översätta det i utbildning är svårt. I dag finns inget gemensamt, nationellt eller permanent system för att kartlägga och erkänna människors kunskaper. Det kan bli ett bekymmer om du vill vidareutbilda dig men redan har arbetslivserfarenhet inom det du pluggar, och därför skulle kunna hoppa över delar. 2015 tillsatte därför regeringen en delegation vars uppgift var att utveckla arbetet med validering.

Läs mer: Erfarenhet bör räknas som studier

I veckan blev arbetet klart. Jesper Lundholm, som är utredare på Unionen, var en av ledamötena i delegationen.

– De förslag som delegationen lagt kan leda till betydligt mer effektiva möjligheter till livslångt lärande och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Men det kräver förstås att regeringen också genomför förslagen, säger han.

Valideringsdelegationen ger en rad förslag för att kunna bedöma och intyga människors kunnande. Bland annat föreslår man en ny förordning med generella bestämmelser om validering, till skillnad från i dag då validering genomförs av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde.

– Kopplingen mellan validering som sker på olika områden är svag och bör ses över.

Man föreslår även att det ska införas ett råd som ansvarar för validering under ledning av statsrådet. Och att det bör komma till ett statsbidrag för att kunna vidareutveckla branschvalidering.

– Ett nationellt råd ser vi som det kanske viktigaste förslaget i slutbetänkandet. Utan en sådan tvärsektoriell funktion riskerar arbetet att tappa fart efter att delegationen nu avslutat sitt arbete, säger Jesper Lundholm.

Under de fyra år som valideringsdelegationen utrett frågan har regeringen gett klartecken för några delar. I det delbetänkande som lämnades för ett och ett halvt år sedan och handlade om validering inom högskolan har inget av förslagen klubbats igenom. Samtliga av de förslagen skulle kunna införas omgående då det endast krävs regeringsbeslut i form av ändringar i förordningar.

– Det är anmärkningsvärt. Regeringen kan inte fortsätta behandla ämnet som en marginalfråga för högskolan. Det här är en särskilt viktig fråga för tjänstemännens livslånga lärande.

Delarna i det slutbetänkande som lämnades in i veckan kan ta olika lång tid att sätta i verket beroende på om de påverkar lagstiftning eller inte.

Förslagen i korthet

  • En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
  • Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
  • En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.
  • Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift för regionerna.
  • Statsbidrag för vidareutveckling av branschvalidering.
  • Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.