Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Ingen bransch i kris

Trots den senaste tidens två tunga varsel är IT- och telekombranschen inte en bransch i kris. Det menar Unionen, som lyfter fram kompetensutveckling som en stor del av lösningen på branschens utmaningar. Samtidigt rustar förbundet för att stötta förtroendevalda och medlemmar på Sony Mobile och Ericsson.
Linnea Andersson Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Ericsson huvudkontor i Kista. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Inom loppet av 48 timmar varslades sammanlagt 3 200 anställda på två av Sveriges största telekomföretag. Sony mobile på måndagen följt av Ericsson på onsdagen. Hur många av de varslade som kommer att förlora sina jobb i slutändan är än så länge oklart. Det samma gäller antalet Unionenmedlemmar.

– I första hand är det alltid beklagligt att väldigt många människor och medlemmar i Unionen berörs av detta. Vi vet att man sliter hårt varje dag, på såväl Ericsson och Sony Mobile som andra företag. Och då är det alltid svårt och tufft att få beskedet att man kanske kommer att bli uppsagd, vilket många kommer att bli, säger Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.

Enligt honom råder fullt fokus på varslen på flera nivåer i förbundet. Dels på Unionens regionkontor på de berörda orterna, där man har nära kontakt med klubbarna på företagen. Dels på förbundskontoret, där man följer utvecklingen och jobbar för att sätta press på politiker och på regeringen, så att de tillsätter resurser för att klara av den omställning man har framför sig.

Trots de hårda slagen som varslen innebär tolkar Martin Linder det inte som att hela IT- och telekombranschen är i gungning. Självklart väcker två stora varsel på så kort tid frågor, men han tror ändå att det finns goda förutsättningar för en fortsatt IT- och telekomverksamhet i Sverige.

– Det är klart att det finns utmaningar. Det är hård konkurens och snabba omställningar i form av nya tekniker. Men det är två helt olika företag och utifrån det vi har kunnat ta del av är det delvis olika skäl till förändringarna.

Och att hela branschen skulle krisa verkar inte vara fallet. Samtidigt som Sony Mobile och Ericsson varslar, fortsätter till exempel Huawei att leta personal i Sverige. Den kinesiska telekomjätten, som är en av Ericssons största konkurrenter, ska inom två år ha nyanställt 100 personer inom forskning och utveckling. Det skriver 8till5

Neddragningarna på Ericsson görs främst inom forskning och utveckling (FoU) samt inom tillverkning. Under onsdagens presskonferens påpekade Hans Vestberg, vd på Ericsson, att företaget utökat antalet anställda världen över med 4 000 under det senaste året. Samtidigt som 15 000 personer har förlorat sina jobb, har 19 000 anställts.

Ericsson motiverar personalomställningen med behovet av ny kompetens, då man satsar alltmer på mjukvaruutveckling snarare än hårdvara och tillverkning. Fabriken i Katrineholm, som läggs ned, jobbade med just hårdvara. Planen är att flytta produktionen till den externa tillverkaren Flextronic i Polen. Frågan har dock inte förhandlats med facket än.

Enligt Martin Linder är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik IT- och telekombransch, ett ständigt fokus på kompetensutveckling. Varslen på både Sony Mobile och Ericsson är exempel på att det är helt avgörande i den snabba omställning som sker i arbetslivet i dag.

Det handlar dels om kompetensutveckling i företagen så att de anställda har möjlighet att följa med den utveckling som företagen gör. Att som anställd få veta i tid vart företaget är på väg och vilken ny färdighet som krävs av en, för att undvika att byta ut de som redan nu finns i företaget och anställa nya.

– Vi är helt övertygade om att alla individer vill vara med i en sådan utvecklingsresa om de får chansen. Tvingas ett företag göra omställningar är det dessutom mycket erfarenhet och kompetens som man släpper ut genom dörren.

Att ha en uppdaterad kompetens är också viktig när omställning är oundviklig och man som anställd måste gå vidare i arbetslivet. Det är viktigt att de som blir uppsagda är starka på arbetsmarknaden och har rätt kunskap för att klara en omställning till ett nytt företag och en ny arbetssituation.

Martin Linder säger att det är svårt för honom att recensera de specifika situationerna på företagen och hänvisar till de lokala klubbarna. Men generellt sett tycker han att det är olyckligt om man inte ser till att befintlig personal kan följa med på den utvecklingsresa som ett företag planerar. Dessutom måste arbetsgivarna se till att det finns förutsättningar för medarbetarna att kompetensutveckla sig. Något som blir allt svårare i slimmade organisationer.

Huruvida företag hellre anställer ny personal än att utbilda den gamla på grund av att det är billigare vet inte Martin Linder.

– Det kan säkert finnas fall där det är så. Men generellt är det nog viktigt att värdera den kunskap som finns. Kompetensutvecklar man på ett systematiskt och bra sätt är min klara uppfattning att det är mer kostandseffektivt att investera i befintlig personal än att låta hundratals år av kompetens och erfarenhet lämna verksamheten.

Att få arbetsgivarna att själva inse detta är en annan fråga. Men Unionen gör sitt bästa för att få arbetsgivarna att sitta lugnt i båten.

– Ibland går det lite väl fort. Man tar sig inte alltid tid att jobba systematiskt med kompetensutveckling. När man hamnar i skarpt läge är det i viss mån redan för sent.

Kompetensutv.

Unionen har länge drivit frågan om kompetensutveckling. Politiskt vill man att studiestödet och utbildningar ska vara bättre anpassade efter äldre och yrkesverksamma personer.

Via PTK förhandlar man med Svenskt Näringsliv om att utveckla omställningsavtalet, så att man ska ha bättre möjlighet att utbilda sig under hela yrkeslivet för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.