Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Ingen bransch i kris

Trots den senaste tidens två tunga varsel är IT- och telekombranschen inte en bransch i kris. Det menar Unionen, som lyfter fram kompetensutveckling som en stor del av lösningen på branschens utmaningar. Samtidigt rustar förbundet för att stötta förtroendevalda och medlemmar på Sony Mobile och Ericsson.
Linnea Andersson Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Ericsson huvudkontor i Kista. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Inom loppet av 48 timmar varslades sammanlagt 3 200 anställda på två av Sveriges största telekomföretag. Sony mobile på måndagen följt av Ericsson på onsdagen. Hur många av de varslade som kommer att förlora sina jobb i slutändan är än så länge oklart. Det samma gäller antalet Unionenmedlemmar.

– I första hand är det alltid beklagligt att väldigt många människor och medlemmar i Unionen berörs av detta. Vi vet att man sliter hårt varje dag, på såväl Ericsson och Sony Mobile som andra företag. Och då är det alltid svårt och tufft att få beskedet att man kanske kommer att bli uppsagd, vilket många kommer att bli, säger Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.

Enligt honom råder fullt fokus på varslen på flera nivåer i förbundet. Dels på Unionens regionkontor på de berörda orterna, där man har nära kontakt med klubbarna på företagen. Dels på förbundskontoret, där man följer utvecklingen och jobbar för att sätta press på politiker och på regeringen, så att de tillsätter resurser för att klara av den omställning man har framför sig.

Trots de hårda slagen som varslen innebär tolkar Martin Linder det inte som att hela IT- och telekombranschen är i gungning. Självklart väcker två stora varsel på så kort tid frågor, men han tror ändå att det finns goda förutsättningar för en fortsatt IT- och telekomverksamhet i Sverige.

– Det är klart att det finns utmaningar. Det är hård konkurens och snabba omställningar i form av nya tekniker. Men det är två helt olika företag och utifrån det vi har kunnat ta del av är det delvis olika skäl till förändringarna.

Och att hela branschen skulle krisa verkar inte vara fallet. Samtidigt som Sony Mobile och Ericsson varslar, fortsätter till exempel Huawei att leta personal i Sverige. Den kinesiska telekomjätten, som är en av Ericssons största konkurrenter, ska inom två år ha nyanställt 100 personer inom forskning och utveckling. Det skriver 8till5

Neddragningarna på Ericsson görs främst inom forskning och utveckling (FoU) samt inom tillverkning. Under onsdagens presskonferens påpekade Hans Vestberg, vd på Ericsson, att företaget utökat antalet anställda världen över med 4 000 under det senaste året. Samtidigt som 15 000 personer har förlorat sina jobb, har 19 000 anställts.

Ericsson motiverar personalomställningen med behovet av ny kompetens, då man satsar alltmer på mjukvaruutveckling snarare än hårdvara och tillverkning. Fabriken i Katrineholm, som läggs ned, jobbade med just hårdvara. Planen är att flytta produktionen till den externa tillverkaren Flextronic i Polen. Frågan har dock inte förhandlats med facket än.

Enligt Martin Linder är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik IT- och telekombransch, ett ständigt fokus på kompetensutveckling. Varslen på både Sony Mobile och Ericsson är exempel på att det är helt avgörande i den snabba omställning som sker i arbetslivet i dag.

Det handlar dels om kompetensutveckling i företagen så att de anställda har möjlighet att följa med den utveckling som företagen gör. Att som anställd få veta i tid vart företaget är på väg och vilken ny färdighet som krävs av en, för att undvika att byta ut de som redan nu finns i företaget och anställa nya.

– Vi är helt övertygade om att alla individer vill vara med i en sådan utvecklingsresa om de får chansen. Tvingas ett företag göra omställningar är det dessutom mycket erfarenhet och kompetens som man släpper ut genom dörren.

Att ha en uppdaterad kompetens är också viktig när omställning är oundviklig och man som anställd måste gå vidare i arbetslivet. Det är viktigt att de som blir uppsagda är starka på arbetsmarknaden och har rätt kunskap för att klara en omställning till ett nytt företag och en ny arbetssituation.

Martin Linder säger att det är svårt för honom att recensera de specifika situationerna på företagen och hänvisar till de lokala klubbarna. Men generellt sett tycker han att det är olyckligt om man inte ser till att befintlig personal kan följa med på den utvecklingsresa som ett företag planerar. Dessutom måste arbetsgivarna se till att det finns förutsättningar för medarbetarna att kompetensutveckla sig. Något som blir allt svårare i slimmade organisationer.

Huruvida företag hellre anställer ny personal än att utbilda den gamla på grund av att det är billigare vet inte Martin Linder.

– Det kan säkert finnas fall där det är så. Men generellt är det nog viktigt att värdera den kunskap som finns. Kompetensutvecklar man på ett systematiskt och bra sätt är min klara uppfattning att det är mer kostandseffektivt att investera i befintlig personal än att låta hundratals år av kompetens och erfarenhet lämna verksamheten.

Att få arbetsgivarna att själva inse detta är en annan fråga. Men Unionen gör sitt bästa för att få arbetsgivarna att sitta lugnt i båten.

– Ibland går det lite väl fort. Man tar sig inte alltid tid att jobba systematiskt med kompetensutveckling. När man hamnar i skarpt läge är det i viss mån redan för sent.

Kompetensutv.

Unionen har länge drivit frågan om kompetensutveckling. Politiskt vill man att studiestödet och utbildningar ska vara bättre anpassade efter äldre och yrkesverksamma personer.

Via PTK förhandlar man med Svenskt Näringsliv om att utveckla omställningsavtalet, så att man ska ha bättre möjlighet att utbilda sig under hela yrkeslivet för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK