Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Inom loppet av 48 timmar varslades sammanlagt 3 200 anställda på två av Sveriges största telekomföretag. Sony mobile på måndagen följt av Ericsson på onsdagen. Hur många av de varslade som kommer att förlora sina jobb i slutändan är än så länge oklart. Det samma gäller antalet Unionenmedlemmar.
– I första hand är det alltid beklagligt att väldigt många människor och medlemmar i Unionen berörs av detta. Vi vet att man sliter hårt varje dag, på såväl Ericsson och Sony Mobile som andra företag. Och då är det alltid svårt och tufft att få beskedet att man kanske kommer att bli uppsagd, vilket många kommer att bli, säger Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.
Enligt honom råder fullt fokus på varslen på flera nivåer i förbundet. Dels på Unionens regionkontor på de berörda orterna, där man har nära kontakt med klubbarna på företagen. Dels på förbundskontoret, där man följer utvecklingen och jobbar för att sätta press på politiker och på regeringen, så att de tillsätter resurser för att klara av den omställning man har framför sig.
Trots de hårda slagen som varslen innebär tolkar Martin Linder det inte som att hela IT- och telekombranschen är i gungning. Självklart väcker två stora varsel på så kort tid frågor, men han tror ändå att det finns goda förutsättningar för en fortsatt IT- och telekomverksamhet i Sverige.
– Det är klart att det finns utmaningar. Det är hård konkurens och snabba omställningar i form av nya tekniker. Men det är två helt olika företag och utifrån det vi har kunnat ta del av är det delvis olika skäl till förändringarna.
Och att hela branschen skulle krisa verkar inte vara fallet. Samtidigt som Sony Mobile och Ericsson varslar, fortsätter till exempel Huawei att leta personal i Sverige. Den kinesiska telekomjätten, som är en av Ericssons största konkurrenter, ska inom två år ha nyanställt 100 personer inom forskning och utveckling. Det skriver 8till5.
Neddragningarna på Ericsson görs främst inom forskning och utveckling (FoU) samt inom tillverkning. Under onsdagens presskonferens påpekade Hans Vestberg, vd på Ericsson, att företaget utökat antalet anställda världen över med 4 000 under det senaste året. Samtidigt som 15 000 personer har förlorat sina jobb, har 19 000 anställts.
Ericsson motiverar personalomställningen med behovet av ny kompetens, då man satsar alltmer på mjukvaruutveckling snarare än hårdvara och tillverkning. Fabriken i Katrineholm, som läggs ned, jobbade med just hårdvara. Planen är att flytta produktionen till den externa tillverkaren Flextronic i Polen. Frågan har dock inte förhandlats med facket än.
Enligt Martin Linder är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik IT- och telekombransch, ett ständigt fokus på kompetensutveckling. Varslen på både Sony Mobile och Ericsson är exempel på att det är helt avgörande i den snabba omställning som sker i arbetslivet i dag.
Det handlar dels om kompetensutveckling i företagen så att de anställda har möjlighet att följa med den utveckling som företagen gör. Att som anställd få veta i tid vart företaget är på väg och vilken ny färdighet som krävs av en, för att undvika att byta ut de som redan nu finns i företaget och anställa nya.
– Vi är helt övertygade om att alla individer vill vara med i en sådan utvecklingsresa om de får chansen. Tvingas ett företag göra omställningar är det dessutom mycket erfarenhet och kompetens som man släpper ut genom dörren.
Att ha en uppdaterad kompetens är också viktig när omställning är oundviklig och man som anställd måste gå vidare i arbetslivet. Det är viktigt att de som blir uppsagda är starka på arbetsmarknaden och har rätt kunskap för att klara en omställning till ett nytt företag och en ny arbetssituation.
Martin Linder säger att det är svårt för honom att recensera de specifika situationerna på företagen och hänvisar till de lokala klubbarna. Men generellt sett tycker han att det är olyckligt om man inte ser till att befintlig personal kan följa med på den utvecklingsresa som ett företag planerar. Dessutom måste arbetsgivarna se till att det finns förutsättningar för medarbetarna att kompetensutveckla sig. Något som blir allt svårare i slimmade organisationer.
Huruvida företag hellre anställer ny personal än att utbilda den gamla på grund av att det är billigare vet inte Martin Linder.
– Det kan säkert finnas fall där det är så. Men generellt är det nog viktigt att värdera den kunskap som finns. Kompetensutvecklar man på ett systematiskt och bra sätt är min klara uppfattning att det är mer kostandseffektivt att investera i befintlig personal än att låta hundratals år av kompetens och erfarenhet lämna verksamheten.
Att få arbetsgivarna att själva inse detta är en annan fråga. Men Unionen gör sitt bästa för att få arbetsgivarna att sitta lugnt i båten.
– Ibland går det lite väl fort. Man tar sig inte alltid tid att jobba systematiskt med kompetensutveckling. När man hamnar i skarpt läge är det i viss mån redan för sent.
Unionen har länge drivit frågan om kompetensutveckling. Politiskt vill man att studiestödet och utbildningar ska vara bättre anpassade efter äldre och yrkesverksamma personer.
Via PTK förhandlar man med Svenskt Näringsliv om att utveckla omställningsavtalet, så att man ska ha bättre möjlighet att utbilda sig under hela yrkeslivet för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.