Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
En högskoleutbildning har länge varit en inträdesbiljett till arbetslivet. Sedan har en och annan internkurs fixat kompetensutvecklingen fram till guldklockan.
Men när datoriseringen och automatiseringen tar fart på allvar kommer det inte att räcka långt. De jobb som försvinner kommer – åtminstone delvis – att ersättas av andra. Så var det när spinnmaskinen gjorde handspinnare arbetslösa, när skördetröskan gjorde lantarbetare överflödiga och när grävmaskinen ersatte arbetare med spett och spade. Teknikutvecklingen har hela tiden skapat nya yrkesroller och så har det fortsatt. För vem hade för 30 år sedan hört talas om bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?
Å andra sidan går teknikutvecklingen rasande snabbt i dag. För 15 år sedan fanns inte Iphone. Och i dag är artificiell intelligens, virtuell verklighet och pratande robotar inte längre fantasieggande ingredienser i science fiction-filmer.
Utvecklingen kommer att tvinga oss att hela tiden lära nytt, lära om och kanske helt byta yrke. Det innebär att vi måste se på utbildning på ett annat sätt än i dag, tror Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han har lanserat idén om studier som varvas med arbete. En högskolestudent skulle exempelvis kunna läsa en basutbildning på två år och sedan börja arbeta. Därefter varvas arbete på 60 procent med studier på 40 procent.
Vem hade för 30 år sedan hört talas om, bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?
– Om tekniken utvecklas väldigt snabbt är det svårt att veta exakt vad man ska utbilda sig till. Därför måste utbildningen fortgå hela livet. I dag är våra utbildningar ofta på fem år, men det finns ingen mening med att ha så mycket utbildning initialt. Därför tänker jag mig att man går två år på campus och läser de mest koncentrationskrävande ämnena och sedan kombinerar studier och arbete. Då kan kurserna tillämpas direkt.
Med ett kombinerat arbets- och studieliv blir det också nödvändigt för universiteten att erbjuda kurser som är användbara på arbetsmarknaden, enligt Gunnar Karlsson.
– I dag är högskoleprogram som att skjuta med hagel: man träffar en del behov, men missar många. En bråkdel av de kurser som ingår i en utbildning kommer till användning i arbetslivet. Det är inte resurseffektivt.
Utbildningar måste också anpassas för redan yrkesverksamma. De enstaka kurser som finns på universitet och högskolor saknar alltför ofta koppling till arbetslivet, menar Gunnar Karlsson.
– Utan att raljera: dagens kurser är mer riktade mot personer som är på väg att lämna yrkeslivet, som vill läsa ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora för sin egen bildnings skull. Det har jag självklart inget emot, men det är inte vad arbetslivet behöver.
Högskolorna måste anpassas efter detta. Men där är kapaciteten inte tillräcklig. Därför måste även andra aktörer bidra, till exempel kommersiella utbildningsföretag och såväl avgiftsbelagda som gratis nätkurser.
– Men ofta är det oklart för en arbetsgivare vilken nytta en kurs verkligen ger. En lösning är att högskolan står för kvalitetssäkringen. Efter utbildningen skulle man kunna komma till exempelvis KTH, som styrker att man verkligen har lärt sig något. Som myndighet med hög tilltro i samhället är det en roll som passar oss. Och kurserna behöver inte nödvändigtvis ge högskolepoäng. För en yrkesverksam är det viktigare att lära sig något än att få poäng.
Omställningen mot det livslånga lärandet måste börja redan nu. Arbetsmarknadens parter måste ta fram kurser som passar redan yrkesverksamma.
– Fackföreningarna borde ta ett större ansvar för sina medlemmars kompetensutveckling. Det skulle även vara ett väldigt bra incitament för att vara med i facket!
18 år ➧ Johanna tar studenten
18–24 år ➧ Tillfälliga jobb via app
24–29 år ➧ Läser programmering, arbetar halvtid med programmering
29–38 år ➧ Arbetar, läser robotik på distans
38–47 år ➧ Utvecklar robotar
47–50 år ➧ Medborgarlön, arbetar ideellt
50–60 år ➧ Studerar AI, arbetar halvtid med självkörande bilar
60 år ➧ Medborgarlön/pension
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på.
I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen.
Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder.
Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.
Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025.
Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad.
Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.
Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0
Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68
Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075
Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408
Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK