Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Högt betyg till YH-skolan

Nio av tio studenter som tagit examen från Yrkeshögskolan hade sysselsättning ett år senare och så många som sju av tio hade börjat jobba redan innan examen. Det visar IFAU:s utvärdering.
Gabriella Westberg Publicerad
Brita Nordholm/TT
Kristoffer-Robin Lotze bygger ett vinställ kombinerat med datorförvaring och extra sittmöbel på KY-utbildningen i Compact Living Technology i Valdemarsvik, 2008. Brita Nordholm/TT

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har utvärderat arbetsmarknadsutfall och examensgrad för 40 297 studenter vid Yrkeshögskolan och Kvalificerad yrkesutbildning, mellan åren 2006 och 2010.

Rapporten visar att de flesta som går en YH-utbildning förbättrar sin situation på arbetsmarknaden jämfört med innan utbildningen, fler är sysselsatta och tjänar betydligt mer.

Ett år efter examen hade YH-eleverna ökat sina årsinkomster från i genomsnitt drygt 100 000 kronor per år till 250 000 kronor per år.

- Den stora inkomstökningen visar att studenterna tycks ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Många bytte arbetsgivare, de arbetade mer och med bättre betalda jobb efter examen, säger Alexander Westerberg som är en av rapportförfattarna i en kommentar.

80 procent av de som fullföljer studierna går vidare till en ny arbetsgivare, medan avhoppare tenderar gå tillbaka till samma arbetsgivare som innan studierna. Avhoppare visar inte heller någon skillnad i inkomst och sysselsättningsgrad före och efter studierna. Enligt rapporten tycks de flesta som avbryter studierna innan examen hoppa av tidigt. Mellan 60-70 procent av YH-eleverna tar examen, beroende på ämnesområde, och 15-20 procent fullföljer studierna utan att ta examen.

I studien jämfördes också studenter som gått en yrkesutbildning med studenter som gått en högskoleutbildning inom samma ämnesområde. De som studerade på Yrkeshögskolan var generellt äldre, hade lägre betyg från grundskolan och kom från mindre studievana hem. Ändå kom YH-skolans elever snabbare ut i sysselsättning än de som gått en högskoleutbildning. En större andel av YH-eleverna hade dock i högre grad arbetslivserfarenhet innan utbildningen.

Efter fem år var skillnaderna borta, och båda grupperna visade samma sysselsättningsgrad. Dock tjänade då högskolestudenterna 15 000 kronor mer per år.

I studien har IFAU tittat på utfall från både den tidigare KY-utbildningen och YH-utbildningen, se ruta till höger.

KY/YH-utbildning

År 2009 beslutade riksdagen att inrätta yrkeshögskola för att samla eftergymnasiala yrkesutbildningar, YH,  som inte är högskoleutbildningar och som bygger på kunskap från arbetslivet. Där ingick då det som tidigare kallades kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning.

YH-utbildningarna anpassas efter arbetslivets krav på kompetens vad gäller praktiska yrkeskunskaper och ska ha en högre arbetsmarknadsrelevans än till exempel högskoleutbildningar. Det vill säga, det ska finnas en befintlig efterfrågan på den kompetens utbildningarna ger.

Här kan du söka YH-utbildning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.