Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

7 tips på hur du gör din röst hörd på möten

Att delta aktivt på möten kan ibland kännas överväldigande. Särskilt om du är blyg, lite klumpig eller har dåligt självförtroende. Här är sju tips på hur du överkommer rädslan!
Linnea Andersson Publicerad
Man håller i ett möte för kollegor.
Foto: Syda Productions/Colourbox.com

Möten är ett utmärkt tillfälle att visa vad du går för, bygga ditt varumärke eller göra din röst hörd. Men om du är introvert, van med en miljö utan medbestämmande eller bara är ny på en arbetsplats kan möten kännas rätt läskiga.

Men Andy Molinsky, professor i psykologi och internationella relationer vid Brandeis University’s International Business School, har i sin forskning sett att människor med hjälp av några enkla knep ofta kan komma över sin talarfobi.

Här är hans 7 bästa tips!

  1. Sätt upp ett specifikt mål.
    Specifika, görbara mål ger dig något att sikta på. Är målet dessutom blygsamt – till exempel att utmana dig själv att säga en enda sak – kommer du enkelt nå ditt mål och genast känna dig nöjd med dig själv.

  2. Gör din hemläxa.
    Ju bättre förberedd du är, desto lättare blir det att delta aktivt. Kanske kan du be om mötesagendan i förväg eller till och med sätta upp dig själv på agendan, förutsatt att du har ett relevant ämne som du känner dig bekväm med att diskutera. Lista dina tankar innan mötet. Att formulera en öppningsfras eller två kan vara en bra hjälp, särskilt om du har svårt att sätta ord på dina tankar på begäran.

  3. Använd din expertis.
    Om du till exempel är ung kanske du har en förmåga att tala så att andra unga tar till sig av en idé eller ett initiativ. Eller så har du kanske erfarenhet av eller kunskap i ett visst ämne? Poängen är att du förmodligen har ett mer unikt perspektiv än du tror. Ta reda på vad det är och använd det till din fördel.

  4. Ta hjälp av ”förmöten”, men med förnuft.
    Ordna en förberedande diskussion med någon som du vet kommer delta på mötet – helst apropå någon särskilt punkt på mötesagendan som du har en åsikt om. På så vis åstadkommer du två saker: Du uppmärksammar den andra personen på att du har något att säga – vilket är särskilt värdefullt om du annars inte hade sagt det spontant under mötet. Dessutom delar du med dig av ditt perspektiv redan på förhand vilket kan inspirera person i fråga att rikta sig till dig under själva mötet – ett ofta trevligt sätt att få sin röst hörd.

  5. Tala med självförtroende (även om du känner dig osäker).
    Undvik ord och fraser som förminskar dina idéer eller låter onödigt trevande (som exempelvis ”Jag vet inte riktigt, men …” eller ”Det här kanske är en dålig idé, men …”). Du kanske känner att du famlar på insidan men det främjar inte ditt budskap att du visar det utåt.

  6. Överväg att räcka upp handen.
    Gör det som ett sätt att snabbt dra till dig uppmärksamhet. Det är i grund och botten en icke-verbal metod att säga ”Hej, jag är näst på tur” eller ”Jag har något att tillägga”.

  7. Kom ihåg att du är där av en anledning.
    Så oroa dig inte över hur andra uppfattar dig. Våga chansa och dela med dig av din kommentar. Resultatet kommer förmodligen att överraska dig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.