Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

7 tips på hur du gör din röst hörd på möten

Att delta aktivt på möten kan ibland kännas överväldigande. Särskilt om du är blyg, lite klumpig eller har dåligt självförtroende. Här är sju tips på hur du överkommer rädslan!
Linnea Andersson Publicerad
Man håller i ett möte för kollegor.
Foto: Syda Productions/Colourbox.com

Möten är ett utmärkt tillfälle att visa vad du går för, bygga ditt varumärke eller göra din röst hörd. Men om du är introvert, van med en miljö utan medbestämmande eller bara är ny på en arbetsplats kan möten kännas rätt läskiga.

Men Andy Molinsky, professor i psykologi och internationella relationer vid Brandeis University’s International Business School, har i sin forskning sett att människor med hjälp av några enkla knep ofta kan komma över sin talarfobi.

Här är hans 7 bästa tips!

  1. Sätt upp ett specifikt mål.
    Specifika, görbara mål ger dig något att sikta på. Är målet dessutom blygsamt – till exempel att utmana dig själv att säga en enda sak – kommer du enkelt nå ditt mål och genast känna dig nöjd med dig själv.

  2. Gör din hemläxa.
    Ju bättre förberedd du är, desto lättare blir det att delta aktivt. Kanske kan du be om mötesagendan i förväg eller till och med sätta upp dig själv på agendan, förutsatt att du har ett relevant ämne som du känner dig bekväm med att diskutera. Lista dina tankar innan mötet. Att formulera en öppningsfras eller två kan vara en bra hjälp, särskilt om du har svårt att sätta ord på dina tankar på begäran.

  3. Använd din expertis.
    Om du till exempel är ung kanske du har en förmåga att tala så att andra unga tar till sig av en idé eller ett initiativ. Eller så har du kanske erfarenhet av eller kunskap i ett visst ämne? Poängen är att du förmodligen har ett mer unikt perspektiv än du tror. Ta reda på vad det är och använd det till din fördel.

  4. Ta hjälp av ”förmöten”, men med förnuft.
    Ordna en förberedande diskussion med någon som du vet kommer delta på mötet – helst apropå någon särskilt punkt på mötesagendan som du har en åsikt om. På så vis åstadkommer du två saker: Du uppmärksammar den andra personen på att du har något att säga – vilket är särskilt värdefullt om du annars inte hade sagt det spontant under mötet. Dessutom delar du med dig av ditt perspektiv redan på förhand vilket kan inspirera person i fråga att rikta sig till dig under själva mötet – ett ofta trevligt sätt att få sin röst hörd.

  5. Tala med självförtroende (även om du känner dig osäker).
    Undvik ord och fraser som förminskar dina idéer eller låter onödigt trevande (som exempelvis ”Jag vet inte riktigt, men …” eller ”Det här kanske är en dålig idé, men …”). Du kanske känner att du famlar på insidan men det främjar inte ditt budskap att du visar det utåt.

  6. Överväg att räcka upp handen.
    Gör det som ett sätt att snabbt dra till dig uppmärksamhet. Det är i grund och botten en icke-verbal metod att säga ”Hej, jag är näst på tur” eller ”Jag har något att tillägga”.

  7. Kom ihåg att du är där av en anledning.
    Så oroa dig inte över hur andra uppfattar dig. Våga chansa och dela med dig av din kommentar. Resultatet kommer förmodligen att överraska dig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK