Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Föräldrars död påverkar högre utbildning

Barn som varit med om en förälders bortgång har mindre sannolikhet att fortsätta till högre utbildning. Det visar en ny studie.
Lina Björk Publicerad
Siluett av barn som håller vuxen i hand i motljus.
Sambandet mellan en pappas död och skolbetyg var starkare än om en mamma gick bort. Foto: Shutterstock

När en mamma eller pappa dör påverkas livet på både kort och lång sikt. Sorgen orsakar ohälsa och ekonomin för den kvarvarande föräldern kan förändra vardagen.

En ny studie, som tittat på närmare en miljon barn födda i Sverige, visar att barn som förlorat en förälder i tidig ålder hade 40 procent mindre sannolikhet att gå vidare till högskola och universitet, jämfört med barn med båda föräldrar kvar i livet.

Lisa Berg
Lisa Berg

– Barnens situation påverkas av familjens situation i övrigt i exempelvis socioekonomisk kontext eller hur den andra föräldern mår. Att skolbetyg sjunker och möjligheter till fortsatta studier blir begränsad kan få stora konsekvenser senare i livet. Studier visar också att goda skolresultat kan vara en skyddande faktor för olika typer av ohälsa över livsloppet, säger Lisa Berg, docent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.

Av barnen som var med i studien hade ungefär 22 600, eller 2,5 procent varit med om en förälders bortgång vid åldern 17 år eller yngre. När man tittade på syskonpar tenderade det yngre syskonet att få det tuffare i skolan än det äldre, när det gällde betygen. 

En pappas död påverkar betygen mer

Sambandet mellan en pappas död och skolbetyg var starkare än om en mamma gick bort. Detta kan enligt studien ha flera förklaringar. Änkor och änklingar skiljer sig åt, vilket påverkar barnet på olika sätt. Exempelvis påverkas kanske ekonomin mer av att en pappa dör då det fortfarande finns stora inkomstskillnader mellan könen.

– En familj som sörjer behöver stöd på många olika plan. Både psykosocialt för sitt mående och pedagogiskt för att inte halka efter i skolan, säger Lisa Berg.

Hur ska det stödet se ut?
– Barnets behov och situation behöver uppmärksammas och det är viktigt att i ett tidigt skede kunna erbjuda råd, information och stöd. Skolan kan fungera som en arena för dessa barn där man kan erbjuda hjälp både till barnet men också familjen, och ett ökat stöd i skolarbetet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Maria gick från VD till undersköterska

Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
Publicerad 10 oktober 2025, kl 06:00
Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
I stället för pension – ny karriär. Maria Schönefeld fick en nytändning av jobbet på demensboendet. Foto: Åke Ericson.

När insåg du att du ville byta bana helt?

– Jag hade varit vd väldigt länge och kände att jag var på väg in i en mer förvaltande fas av livet. När pensionen närmade sig tänkte jag bara: Jag vill inte sitta hemma och känna att jag inte gör någon nytta. Jag har mycket kvar att ge. När jag såg att undersköterska skulle bli en skyddad titel tänkte jag att det kunde vara något för mig. Något nytt, där jag fick möjligheten att jobba deltid och samtidigt göra skillnad.

Du valde omsorgsyrket i stället för konsultuppdrag. Varför just vården?

– För att det är hands on, mycket mer praktiskt och dessutom flexibelt.

Hur reagerade din omgivning?

– En del tyckte inte att jag var klok, haha. Första reaktionen från barnen var också lite tveksam – de hade nog sett fram emot mer hjälp med barnbarnen. Flera i min omgivning har själva börjat fundera på om de kanske skulle göra något helt annat i nästa fas i livet. Pensionsåldern är ju mer flytande i dag – ska man verkligen göra samma sak tills man måste sluta eller kanske testa något man brinner för och få lite nytändning på köpet?

Vad var svårast med att sätta sig i skolbänken igen?

– Det var nog själva formen: att läsa på distans och bara plugga teori ur böcker. Jag hade gärna sett mer praktik direkt. Det tar lite längre tid att lära sig när man blir äldre.

Från ledningsgrupp till omvårdnad – vad har varit den största omställningen?

– Det är väldigt trevligt att man hela tiden möter människor, både boende och kollegor. Vi är ett stort team med folk från många olika länder och kulturer, och vi lär oss otroligt mycket av varandra. Man får direkt återkoppling, och när passet är slut är jobbet verkligen klart. Det är en ny sorts frihet.

Hur har ditt val påverkat dig ekonomiskt?

– Lönerna är relativt sett skamligt låga i ett yrke som är så betydelsefullt och värdefullt för välfärden. Jag känner mig privilegierad att kunna jobba samtidigt som jag tar ut pension, annars hade det varit tufft och påverkat min levnadsnivå negativt.

Hur kommer det sig att du inte vill gå i pension?

– Att bara gå hemma har inget större värde för mig. Och jag vill känna mig behövd. Så länge det känns roligt, och både kropp och knopp håller, så fortsätter jag. Jag har haft turen att inte slita ut mig tidigare i livet. Det gör skillnad nu.

Text: Henrik Lenngren.

MARIA SCHÖNEFELD

GÖR: Timanställd undersköterska på en avdelning med demensboende på Villa Täby Park i Täby.

ÅLDER: 65.

BOR: I Täby kommun utanför Stockholm.

KARRIÄR: Chefsroller på Handelsanställdas förbund, Arbetsmiljöverket och Prevent. Anställd som undersköterska i mars.