Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Efter semestern: Så förändrar du ditt yrkesliv

Är du peppad på att göra något nytt i arbetslivet efter semestern? Här är tipsen som kan hålla gnistan vid liv.
Anita Täpp Publicerad 10 augusti 2022, kl 06:01
Till vänster: Man som sitter i sackosäck vid havet med laptop i knäet. Till höger: Siri Helle, psykolog.
Har semestern gett dig tid att reflektera över yrkelivet och insikter om något du vill förändra? Psykologen Siri Helle ger tips på hur du kan gå till väga. Foto: Shutterstock och Caroline Andersson Renaud.

Om du har fått lite distans till vardagen och kunnat ladda batterierna under semestern så kan det också ha lett till att du har reflekterat över livet och nu känner dig starkt motiverad för att göra en förändring i arbetslivet.

– Efter semestern brukar ju både skilsmässor och byte av jobb vara vanligare. Men det kan också handla om att man vill skaffa sig en ny vana, ta sig an nya projekt och ger nya löften till sig själv, säger psykologen och författaren Siri Helle.

Men lång ifrån alla förändringsplaner blir verklighet, konstaterar hon.

– Redan efter någon månads arbete har många gett upp sina drömmar och förhoppningar. För när vardagen rullar igång igen så nöts ofta motivationen ner.

En orsak till det, påpekar Siri Helle, är att vi har förlitat oss på känslan av motivation som var så stark i början.

– Men som alla känslor är motivation flyktigt och opålitligt. Och vi fungerar alla så att vi blir mer motiverade av snabba belöningar än de som kommer längre fram. Så om man vill genomföra en förändring är det bra att bädda för det genom att använda sig av några strategier som också ger belöning här och nu.

Sätt upp minimål

En sådan belöning får man till genom att sätta upp och uppnå lite enklare minimål liksom lite större delmål på väg mot slutmålet.

– Ett minimål kan exempelvis vara att man bokar in ett möte med chefen eller skaffar redskap för att uppnå den önskade förändringen på jobbet. Då får man direkt enkla vinster och fortsätter känna sig motiverad genom att man ändå har tagit ett steg i rätt riktning i stället för att bara dagdrömma, säger Siri Helle.

– Om slutmålet är att byta jobb kanske ett delmål är få iväg sin första jobbansökan.

Ett annan strategi är att man ägnar sig åt så kallad temptation bundling, fritt översatt till ”frestelsebuntning” på svenska. Det innebär att man kombinerar en sak som man behöver göra för att uppnå den önskade förändringen med något som är direkt belönande och njutbart.

– Kanske tycker man det är tråkigt att behöva förbereda ett möte med chefen. Men om man då ser till att kombinera det med att fika med en kollega som man trivs med och som kanske också kan ge goda råd så får man också den direkta belöningen som behövs för att man ska fortsätta var motiverad, säger Siri Helle.

"Om målet är att byta jobb..."

En ytterligare taktik är att man ser till att höja tröskeln för det som utgör ett hinder för förändringen och sänker tröskeln för det som gynnar den.

– Om målet är att byta jobb men man tycker det är jobbigt att skriva ansökningar så kan man försöka göra det i sällskap med en vän. För även om vännen gör något annat medan man själv ordnar med ansökningshandlingarna så får man då ändå till lite trevlig samvaro som belöning. Och samtidigt höjer man då också tröskeln för att undslippa det tråkiga med att skriva ansökningarna i och med att man ändå inte vill ställa in mötet med vännen, säger Siri Helle.

Hon tipsar också om att ett bra sätt att fortsätta känna sig motiverad är att man planerar för att fira alla sina framgångar, både på vägen mot målet och när man har uppnått det.

– Om man strävar efter att få ett nytt jobb kan man exempelvis fira att man fått iväg sin första ansökan genom att ta en lyxig fika med en kompis. Om målet i stället är att lyckas med ett projekt på jobbet kanske man ska ordna med en rolig after work med kollegorna när projektet har rotts i land. Om man firar sådant har man hela tiden en morot att se fram emot, och en morot är alltid mer motiverande än en piska.

Så håller du motivationen vid liv:

  • Sätt upp minimål på vägen mot ditt slutmål.
  • Planera även för lite större delmål på väg mot din önskade förändring.
  • Kombinera alltid en tråkig men nödvändig uppgift med något njutbart.
  • Sänk tröskeln för uppgifter du behöver göra och höj tröskeln för sådant som hindrar dig att nå slutmålet.
  • Fira alla framgångar både när det gäller dina minimål och delmål liksom när du har nått slutmålet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.