Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Efter semestern: Så förändrar du ditt yrkesliv

Är du peppad på att göra något nytt i arbetslivet efter semestern? Här är tipsen som kan hålla gnistan vid liv.
Anita Täpp Publicerad 10 augusti 2022, kl 06:01
Till vänster: Man som sitter i sackosäck vid havet med laptop i knäet. Till höger: Siri Helle, psykolog.
Har semestern gett dig tid att reflektera över yrkelivet och insikter om något du vill förändra? Psykologen Siri Helle ger tips på hur du kan gå till väga. Foto: Shutterstock och Caroline Andersson Renaud.

Om du har fått lite distans till vardagen och kunnat ladda batterierna under semestern så kan det också ha lett till att du har reflekterat över livet och nu känner dig starkt motiverad för att göra en förändring i arbetslivet.

– Efter semestern brukar ju både skilsmässor och byte av jobb vara vanligare. Men det kan också handla om att man vill skaffa sig en ny vana, ta sig an nya projekt och ger nya löften till sig själv, säger psykologen och författaren Siri Helle.

Men lång ifrån alla förändringsplaner blir verklighet, konstaterar hon.

– Redan efter någon månads arbete har många gett upp sina drömmar och förhoppningar. För när vardagen rullar igång igen så nöts ofta motivationen ner.

En orsak till det, påpekar Siri Helle, är att vi har förlitat oss på känslan av motivation som var så stark i början.

– Men som alla känslor är motivation flyktigt och opålitligt. Och vi fungerar alla så att vi blir mer motiverade av snabba belöningar än de som kommer längre fram. Så om man vill genomföra en förändring är det bra att bädda för det genom att använda sig av några strategier som också ger belöning här och nu.

Sätt upp minimål

En sådan belöning får man till genom att sätta upp och uppnå lite enklare minimål liksom lite större delmål på väg mot slutmålet.

– Ett minimål kan exempelvis vara att man bokar in ett möte med chefen eller skaffar redskap för att uppnå den önskade förändringen på jobbet. Då får man direkt enkla vinster och fortsätter känna sig motiverad genom att man ändå har tagit ett steg i rätt riktning i stället för att bara dagdrömma, säger Siri Helle.

– Om slutmålet är att byta jobb kanske ett delmål är få iväg sin första jobbansökan.

Ett annan strategi är att man ägnar sig åt så kallad temptation bundling, fritt översatt till ”frestelsebuntning” på svenska. Det innebär att man kombinerar en sak som man behöver göra för att uppnå den önskade förändringen med något som är direkt belönande och njutbart.

– Kanske tycker man det är tråkigt att behöva förbereda ett möte med chefen. Men om man då ser till att kombinera det med att fika med en kollega som man trivs med och som kanske också kan ge goda råd så får man också den direkta belöningen som behövs för att man ska fortsätta var motiverad, säger Siri Helle.

"Om målet är att byta jobb..."

En ytterligare taktik är att man ser till att höja tröskeln för det som utgör ett hinder för förändringen och sänker tröskeln för det som gynnar den.

– Om målet är att byta jobb men man tycker det är jobbigt att skriva ansökningar så kan man försöka göra det i sällskap med en vän. För även om vännen gör något annat medan man själv ordnar med ansökningshandlingarna så får man då ändå till lite trevlig samvaro som belöning. Och samtidigt höjer man då också tröskeln för att undslippa det tråkiga med att skriva ansökningarna i och med att man ändå inte vill ställa in mötet med vännen, säger Siri Helle.

Hon tipsar också om att ett bra sätt att fortsätta känna sig motiverad är att man planerar för att fira alla sina framgångar, både på vägen mot målet och när man har uppnått det.

– Om man strävar efter att få ett nytt jobb kan man exempelvis fira att man fått iväg sin första ansökan genom att ta en lyxig fika med en kompis. Om målet i stället är att lyckas med ett projekt på jobbet kanske man ska ordna med en rolig after work med kollegorna när projektet har rotts i land. Om man firar sådant har man hela tiden en morot att se fram emot, och en morot är alltid mer motiverande än en piska.

Så håller du motivationen vid liv:

  • Sätt upp minimål på vägen mot ditt slutmål.
  • Planera även för lite större delmål på väg mot din önskade förändring.
  • Kombinera alltid en tråkig men nödvändig uppgift med något njutbart.
  • Sänk tröskeln för uppgifter du behöver göra och höj tröskeln för sådant som hindrar dig att nå slutmålet.
  • Fira alla framgångar både när det gäller dina minimål och delmål liksom när du har nått slutmålet.
Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer. 

Karriär

7 saker rekryterarna inte vill att du ska veta

Snabbhet går före mångfald och personlighetstester saknar relevans. Landets rekryterare bär på många hemligheter – här är sju saker du bör veta innan du söker nytt jobb.
Publicerad 4 mars 2024, kl 06:01
En kontorsklädd man vid en dator sätter fingret för munnen och hyssjar.
Sju hemligheter rekryterare inte vill att du ska veta och fallgroparna att undvika när du söker nytt jobb. Foto: Colourbox.
  1. Att de ibland inte riktigt har erfarenhet inom den bransch som du söker. 
     
  2. Att de har ofantligt många rekryteringsuppdrag som de försöker lösa parallellt med ditt.
     
  3. Att snabb leverans i nio fall av tio går före mångfald. Och att få följer GDPR till punkt och pricka.
     
  4. Att det finns många saker en intern rekryteringsenhet kan göra som en extern rekryteringsfirma inte kan.
     
  5. Att många rekryteringar till stor del går att lösa med digitala verktyg som Linkedin, Exparang med flera.
     
  6. Att personlighetstester inte säger hela sanningen, och behöver kompletteras med andra verktyg för att bedöma personlighet. Det här kommer säkert att ändras i och med AI - men där är vi inte än. 
     
  7. Att det ofta är juniora personer som gör merparten av själva bakgrundskollen, även på höga nivåer.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck.

Text: Katarina Markiewicz