Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Vänskap på jobbet gynnar företaget

Att ha en BFF på jobbet är ingen dum idé – varken för arbetsgivaren eller den anställde. Vänskap främjar både företagets vinst, säkerheten på jobbet och kundernas lojalitet med företaget, enligt en amerikansk undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Hasse och Tage med varsitt glas mot örat.
Hasse och Tage var bästisar både på jobbet och privat. Foto: Jan Collsiöö/Scanpix/TT

Det finns fortfarande arbetsgivare som har en förlegad syn på vänskap mellan medarbetare. Och visst kan det finnas nackdelar med alltför starka vänskapsband, som till exempel missriktad lojalitet och vänskapskorruption.

Men slikt kan uppstå ändå, för hur mycket arbetsgivare än misstycker, så ligger det i vår natur att knyta vänskapsband med dem vi träffar ofta och de flesta av oss träffar våra kollegor oftare än några andra, familjemedlemmar medräknade.

Undersökningsföretaget Gallup har undersökt amerikanska kvinnors relationer på jobbet och kommit fram till att två av tre kvinnor anger den sociala faktorn som en av de främsta orsakerna till varför de jobbar där de gör. Undersökningen visar att på arbetsplatser där det finns starka vänskapsband ökar vinsten för företaget med upp till tolv procent eftersom anställda med starkt förtroende för varandra är mer benägna att ta risker, tänka nytt och vara innovativa. Säkerheten ökar också, av samma orsaker.  

För anställda som har sin BFF (best friend forever) på jobbet blir vinsten färre negativa känslor, samt mindre stress, oro och trötthet efter en arbetsdag.

– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, säger Anna Bennich psykolog och psykoterapeut, i en artikel i Kollega.  

När organisationer ignorerar vänskapsfaktorer så drar det ner anställdas engagemang och får svårare att både rekrytera och behålla kvinnor, menar Gallup.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.