Att ha en BFF på jobbet är ingen dum idé – varken för arbetsgivaren eller den anställde. Vänskap främjar både företagets vinst, säkerheten på jobbet och kundernas lojalitet med företaget, enligt en amerikansk undersökning.
Hasse och Tage var bästisar både på jobbet och privat. Foto: Jan Collsiöö/Scanpix/TT
Det finns fortfarande arbetsgivare som har en förlegad syn på vänskap mellan medarbetare. Och visst kan det finnas nackdelar med alltför starka vänskapsband, som till exempel missriktad lojalitet och vänskapskorruption.
Men slikt kan uppstå ändå, för hur mycket arbetsgivare än misstycker, så ligger det i vår natur att knyta vänskapsband med dem vi träffar ofta och de flesta av oss träffar våra kollegor oftare än några andra, familjemedlemmar medräknade.
Undersökningsföretaget Gallup har undersökt amerikanska kvinnors relationer på jobbet och kommit fram till att två av tre kvinnor anger den sociala faktorn som en av de främsta orsakerna till varför de jobbar där de gör. Undersökningen visar att på arbetsplatser där det finns starka vänskapsband ökar vinsten för företaget med upp till tolv procent eftersom anställda med starkt förtroende för varandra är mer benägna att ta risker, tänka nytt och vara innovativa. Säkerheten ökar också, av samma orsaker.
För anställda som har sin BFF (best friend forever) på jobbet blir vinsten färre negativa känslor, samt mindre stress, oro och trötthet efter en arbetsdag.
– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, säger Anna Bennich psykolog och psykoterapeut, i en artikel i Kollega.
När organisationer ignorerar vänskapsfaktorer så drar det ner anställdas engagemang och får svårare att både rekrytera och behålla kvinnor, menar Gallup.
Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets
Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.
Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.
Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.
Foto: Marie-Therese Karlberg
– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.
Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.
Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.
– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.
"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"
Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.
– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.
Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:
1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.
Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.
2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.
Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.
– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.
Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess
Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.
– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.
När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.
– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir.
Text: Gertrud Dahlberg
3 STRATEGIER
Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN
Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.
